Studiens syfte är att undersöka hur lärare från olika skolor arbetar med faktatexter i skolan utifrån ett teoretiskt ramverk som grundar sig i det sociokulturella perspektivet i kombination med Gibbons fyrfältsmodell bestående av olika zoner av lärande där den ultimata zonen för lärande är utvecklingszonen där eleverna får mycket stöttning i kombination med hög kognitiv utmaning. Genom semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurserna 4 - 6 kunde studiens data samlas in och datan analyserades sedan utefter frågeställningarna som handlar om hur elever stöttas och utmanas i läsandet av faktatexter. Resultatet visade att lärarna stöttar eleverna på många olika vis, bland annat genom att välja texter kopplade till kontextuella sammanhang samt genom att ha gemensamma läsningar och genomgångar av texter. De utmanar elever på olika sätt, bland annat genom att välja en lite svårare text för att säkerställa att alla elever tar sig igenom en lärandezon. En slutsats är dock att mer fokus läggs på stöttning än på utmaning. Detta stämmer väl överens med tidigare forskning som visat hur elever får stöttning för att bygga upp de olika lässtrategier som behövs för att läsa och förstå en text, men också att det tycks finnas mindre kunskap om hur utmaningen ska gå till. Studiens didaktiska implikationer är att mer fokus bör läggas på hur elever kan utmanas i läsning av faktatexter för att säkerställa att alla elever hamnar i en lärandezon.

Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som centrumutvecklare står inför i sitt arbete för att få en levande handelsplats, där tre problemformuleringar tagits fram. Problemformuleringarna syftar till att förstå vilka de största utmaningarna är för en levande handelsplats och hur centrumutvecklare arbetar med dessa utmaningar. Den sista problemformuleringen studerar hur framtiden kan komma att se ut för de levande handelsplatserna, enligt centrumutvecklare. Studien analyserar de största utmaningarna som centrumutvecklare står inför, där diskussionen i slutsatsen präglas av dessa. Bland annat diskuteras samverkan mellan olika aktörer i staden, där rollen som centrumutvecklare är viktig och central. De har inte något formellt beslutsfattande vilket gör dem beroende av andra aktörer, där en politiskt fattad handelspolicy kan underlätta. Även en pågående omställning inom digitaliseringen, allmän beteendeförändring hos konsumenterna, trygga stadskärnor och attraktivt utbud är utmaningar. I framtiden kan begreppet handelsplats omformuleras till mötesplats, då centrumutvecklare prognostiserar att det kan efterfrågas mer upplevelser, där social interaktion är centralt. / The purpose of the study is to investigate the challenges that center developers face in their work to achieve a vibrant marketplace, where three problem definitions have been developed. The first problem definition aims to understand what the biggest challenges are for a vibrant marketplace according to the center developers themselves, where the second problem definition aims to understand how they work with these challenges. The final problem definition will be studied around what the future may look like for the vibrant marketplaces, according to center developers. The study in its analysis and conclusion shows that the biggest challenges center developers face are collaboration between different actors in the city, where their role is important and fundamental. They also do not make any formal decision-making themselves, which makes them dependent on other actors, where a politically understood trade policy can help. Additionally, the ongoing transition into digitalisation, general changes in consumer behavior, secure city centers and an attractive range of offers are also challenges. In the future, the term marketplace might be rephrased to meetingplace, as center developers predict experiences, where meeting is a central part of social interaction, will be higher in demand. We may have to stray away from the word marketplace and instead lean towards the phrase meeting place.

Practices to promote gender equality and equal opportunities for men and women have become an important part of many organizations' agenda. However, women are still experiencing challenges in career advancement to a larger extent than men. This is due to structural, cultural and societal factors and other types of discrimination against women. This thesis aims to explore the experienced challenges and opportunities for career advancement by women in the Swedish energy industry, a male dominated industry. Although Sweden is a leading country regarding gender equality, women are still paid less and are exposed to discrimination and subordination. The energy industry has made efforts to improve gender equality, focusing on wage and gender distribution, but there is still more to be done to achieve equal opportunities for men and women. This thesis combines qualitative and quantitative methods and presents empirical data on women’s experiences of career and its challenges and opportunities. The empirical data is based on a survey with female respondents that are members of an organization that promotes gender equality within the energy industry. The findings indicate that the women experience both structural and cultural discrimination in their organizations, where they often are subordinated to men. Furthermore, results also indicate that men empower other men in career advancement in the organizations. Moreover, the current gender order together with gender structures create challenges for women in their careers in male dominated industries. However, there are situations where the respondents describe how they benefit from their gender minority situation, indicating opportunities for career advancement. / Jämställdhet och lika möjligheter för män och kvinnor har blivit en viktig del av organisationers arbete. Däremot upplever fortfarande kvinnor utmaningar gällande karriärutveckling i större utsträckning än män. Dessa utmaningar baseras bland annat på strukturell, kulturell och samhällelig diskriminering mot kvinnor. Den här avhandlingen syftar till att utforska de upplevda utmaningarna och möjligheterna för karriärutveckling hos kvinnor i den svenska energibranschen, vilken är en mansdominerad bransch. Även om Sverige är ledande inom jämställdhet mellan könen så tjänar kvinnor mindre än män samt utsätts för diskriminering och blir underordnade. Energibranschen har under den senaste tiden gjort ansträngningar för att förbättra jämställdhet mellan könen, där man fokuserat på lön och könsfördelning, men det finns fortfarande mycket kvar att göra för att uppnå samma möjligheter för män och kvinnor. Denna uppsats kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder och presenterar empiriska data på kvinnors erfarenheter kring karriär och dess utmaningar och möjligheter. Den empiriska data är baserad på en enkät med deltagare från en organisation som arbetar för jämställdhet i energibranschen. Resultaten tyder på att kvinnorna i studien upplever såväl strukturell som kulturell diskriminering i deras organisationer, där de ofta upplevs underordnade till män. Vidare indikerar resultaten att män stöttar andra män i karriärutveckling i de deltagande kvinnornas organisationer. Dessutom, den nuvarande könsordningen kombinerat med informella definitioner av manlighet och kvinnlighet skapar utmaningar för kvinnor och deras karriärer i mansdominerade industrier. Å andra sidan, finns det situationer där kvinnorna i studien upplever att de drar nytta från deras könsminoritet vilket indikerar möjligheter för karriärutveckling.

Developing Deep Learning models capable of learning to reason and store memories are some of the most important current challenges in AI research. Finding out which network architectures are best suited for tackling this problem can guide research toward the most promising approaches. The bAbI challenge is a popular benchmark dataset composed of different Question Answering tasks each designed to test specific memory and reasoning abilities fundamental for text comprehension. A model well adapted to learning reasoning should be able to efficiently extract relevant knowledge from small amount of training data and generalise from it to achieve good performance, referred to as the model being data efficient. Memory-augmented networks are one of the most successful kinds of neural network architecture at the bAbI challenge and the SAM-based Two-memory (STM) model uses this architectural approach. This thesis compares STM model performance on the version of the bAbI challenge with little training data (bAbI 1k) to the best performing memory-augmented model on this challenge, the MemN2N model. The aim is to find out which memory-augmented architecture approach is more data efficient at bAbI. STM model performance is compared to two variants of the MemN2N model: MemN2N basic and its enhanced version MemN2N LS-RN. STM and MemN2N basic are found to have similar overall performance while the MemN2N LS-RN model is found to outperform them both, meaning it is more data efficient at bAbI. Differences in performance between models on several individual bAbI tasks are found, with a few being significant. STM is found to perform significantly worse at tasks involving temporal relation and time dependency reasoning than both MemN2N models. MemN2N LS-RN is also found to vastly outperform both STM and MemN2N basic at basic induction. Lastly, all models are found to perform poorly at complex spatial reasoning tasks. / En av de viktigaste aktuella utmaningarna inom AI-forskning är att utveckla och studera Djupinlärning-modeller som kan lära sig att resonera och lagra minnen. Att ta reda på vilka nätverksarkitekturer är bäst lämpade för att hantera detta problem kan leda forskningen fram mot de mest lovande lösningarna. bAbI-utmaningen är en populär benchmark-datauppsättning sammansatt av olika fråga och svarsuppgifter, var och designad för att testa specifika minnes- och resonemangsförmågor grundläggande för textförståelse. En modell väl anpassad för att lära sig resonemang bör kunna effektivt utvinna relevant kunskap från små mängder träningsdata och generalisera från det för att uppnå bra prestanda. En sådan modell kallas dataeffektiv. Minnesförstärkta nätverk är en av de mest framgångsrika typerna av neurala nätverksarkitektur er vid bAbI-utmaningen och den SAM-baserade Tvåminnesmodellen (STM) använder denna arkitektoniska lösning. Denna avhandling jämför STM-modellens prestanda på versionen av bAbI-utmaningen med liten mängd träningsdata (bAbI 1k) med den bäst presterande minnesförstärkta modellen på denna utmaning, MemN2N-modellen. Syftet är att ta reda på vilken minnesförstärkt arkitektur är mer dataeffektiv för bAbI. STM-modellens prestanda jämförs med två varianter av MemN2N-modellen: MemN2N basic och dess förbättrade version MemN2N LS-RN. STM och MemN2N basic har visat sig ha liknande övergripande prestanda, medan MemN2N LS-RN modellen visar sig överträffa dem båda, vilket betyder att den är mer dataeffektiv vid bAbI. Skillnader i prestanda mellan modeller på flera individuella bAbI uppgifter finns, och några få av dem är betydande. STM visar sig prestera betydligt sämre vid uppgifter som involverar tidsrelativa och tidsberoende resonemang än båda MemN2N modeller. MemN2N LS-RN visar sig också överträffa både STM och MemN2N basic vid grundläggande induktion. Slutligen har alla modeller visat sig prestera dåligt vid komplexa spatiala resonemangsuppgifter.

Hur kan fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet tolkas utifrån kvalitativa observationer och intervjuer med teoretiska utgångspunkter som socialkonstruktivism, sociokulturellt perspektiv och hermeneutisk tolkning? Undersökningens syfte är att tolka skillnader och likheter i fritidshemslärares språkliga genusmedvetenhet. Frågeställningarna som undersöks är: arbetar fritidshemslärare med språkliga diskurser kring kön och genus? Om så hur? Vad finns det för likheter och skillnader i fritidshemslärares tolkningar om hur elever reproducerar och utmanar traditionella könsmönster? Går det att utskilja kollektiva eller individuella idéer bakom fritidshemslärares språkliga bemötande av elevers könsmönster? Undersökningen visar att språklig genusmedvetenhet är mångfacetterad och att ett kompensatoriskt synsätt präglar diskursen om genusmedvetet förhållningssätt.  Undersökningen visar också att det finns flera tolkningsmöjligheter för att förstå hur elevers genusuttryck påverkas och hänger ihop med flera faktorer beroende på vilka sociala och kulturella normer som fritidsverksamheten verkar i. / How can after-school teachers' linguistic gender awareness be interpreted based on qualitative observations and interviews with theoretical starting points such as social constructivism, socio-cultural perspective and hermeneutic interpretation? The purpose of the survey is to interpret differences and similarities in after-school teachers' linguistic gender awareness. The questions investigated are: do after-school teachers work with linguistic discourses around sex and gender? If so, how? What are the similarities and differences in after-school teachers' interpretations of how students reproduce and challenge traditional gender patterns? Is it possible to distinguish collective or individual ideas behind after-school teachers' linguistic treatment of students' gender patterns? The survey shows that linguistic gender awareness is multifaceted and that a compensatory approach characterizes the discourse on gender-awareness. The survey also shows that there are several interpretation possibilities to understand how students' gender expression is affected and is connected to several factors depending on the social and cultural norms in which the leisure activities operate.

In my essay, I will start with a story that represents my dilemma from my own experience. In the story, dealing with children that challenges teachers and other children in preschool, I wonder how I as a teacher can be fair and inclusive when I feel insufficient on several occasions. I reflect on my own approach because it can be difficult when we encounter children with different needs and abilities in preschool. I write the essay in experience-based essay form. The essays form makes it possible for me to reflect on my own experience and by using selected theoretical perspectives processing my dilemma. In my essay, I explore my own approach, what is meant by fairness and how the concept can be interpreted and how I can in the best way include all children in activities. I conclude that fairness from a perspective can be seen from the five criteria similarity, need, performance, compensation and rights. The teachers should reflect on their approach and take into account all the needs of every children based on their conditions. Fronesis, practical knowledge, is required to, among other things, make good judgement and to make wise decisions in preschool.

This thesis explores the possibilities of employing a dynamic difficulty adjustment system in a role playing video game. The purpose is to aid developers in designing games that can detect and lead players into their own flow zone. We have developed theories and ways on how a system could do this, and then proceeded to make our own prototype to see if the theories would work. We then applied this to a game prototype to explore how this affects other game design choices. Results show that role playing games can adopt the system in different ways, that are all personal and individual to each game, but that the system in the end always should provide aid in game balance, and ultimately, leading the players towards their flow zone. It also resulted in some serious issues and loopholes that would require much attention if it is to be deployed in a commercial product. / Denna uppsatsen utforskar möjligheterna av att använda ett dynamiskt svårighetsgradssystem i digitala rollspel. Syftet med arbetet är att ge utvecklare stöd med att designa spel som kan finna och hjälpa till att leda sina spelare till deras respektive flow-zon. Vi har utvecklat teorier och tillvägagångssätt för hur ett system skulle kunna göra detta och sedan fortsatt med att göra en egen prototyp för att vidare utforska hur det påverkar andra val i speldesign. Resultaten visar att rollspel kan anpassa sig efter systemet på ett antal olika sätt, där alla olika sätt är unika till spelet i fråga, men att systemet alltid ger stöd i spelbalansering och i slutändan leder spelaren till dess flow-zon. Det resulterade också i ett antal allvarliga problem som kräver mycket uppmärksamhet innan systemet kan användas för kommersiellt bruk.

Det nu föreliggande examensarbetet har haft som syfte att undersöka och bidra med kunskap om hur några lärare beskriver språkutvecklande undervisning för elever inom SFI-undervisningen spår 1 och hur de beskriver att specialläraren med språk-, skriv- och läsutveckling kan fungera som stöd i det språkutvecklande arbetet. Undersökningen genomfördes på en SFI-utbildning på spår 1, med fyra lärare och fem undervisningsgrupper i kurserna A-D. Undersökningens empiri baseras på fem observationer, en Diamond ranking och en fokusgruppsintervju. Undersökningen har haft en kvalitativ ansats och sociokulturell teori och en modell "SFI-undervisningens ABC" som stöd och grund för empirins analys. Lärarna beskriver att de i sin språkutvecklande undervisning utgår från elevernas kunskaper och att de genom att träna tala, lyssna, skriva, läsa och förstå arbetar för en språkutvecklande undervisning. Resultatet visar också att det finns behov av att få tillgång till en speciallärare språk-, skriv- och läsutveckling på SFI eftersom det är en komplex undervisningssituation för både lärare och elever inom SFI-utbildningen. Resultatet visar att elevernas heterogena språkbakgrund ställer stora krav på den undervisande läraren som måste förhålla sig till många modersmål och dess inverkan på språkinlärningen i svenska som andraspråk. Ett resultat visar också att modellen "SFI-undervisningens ABC" som stöd används i den observerade undervisningen till viss del, men det finns behov att arbeta för att implementera den ytterligare. I undersökningens resultat framkommer att både lärare, språkstödjare och speciallärare tillsammans kan bidra till att öka kunskapen om och motverka risken för att både elever och lärare hamnar i språklig och pedagogisk sårbarhet. / The purpose of this survey has been to investigate and contribute knowledge about how a few teachers describe language development teaching for students in SFI teaching track 1 and how they believe that the special needs teacher with language, writing and reading development can function as support in that work. The survey was conducted on an SFI education on track 1, with four teachers and five teaching groups in courses A-D. The survey empirics are based on five observations, a Diamond ranking and a focus group interview. The survey has had a qualitative approach with a sociocultural theory and a teaching model of The ABC of SFI teaching as support and basis for the empirical analysis. The teachers describe that their language development teaching is based on the students' knowledge and that by practicing speaking, listening, writing, reading and understanding in a multimodal and translanguaging way, they work for a language development teaching. The results also show that there is a need to have access to a special needs teacher of language, writing and reading development at SFI, as this is a complex teaching situation for both teachers and students in the SFI education. It also shows that the students' heterogeneous language background calls for a high level of proficiency in teaching on the teacher, who must relate to many native languages and its impact on language acquisition in Swedish as a second language. The result also shows that the teaching model of The ABC of SFI teaching as support is used in the observed teaching to some extent, but there is a need to work to implement it further. The results of the survey show that both teachers, language supporters and special teachers together can contribute to increasing knowledge about and counteracting the risk that both students and teachers end up in linguistic and pedagogical vulnerability.

Försvarsmakten står inför en spännande utmaning genom att för första gången på mycket länge öka sin förmåga, med tillväxt av såväl numerära förband som förmågebredd och effekt. För att lyckas med detta är personalen en viktig komponent, kanske till och med den allra viktigaste. Det finns en stark politisk vilja att Försvarsmakten skall stärkas för att med bredare kompetens stå bättre rustad i hanteringen av en komplex hotbild. För att lyckas med en omfattande tillväxt kommer det kräva att Försvarsmakten kan behålla erfarenhet som finns inom organisationen samtidigt som det rekryteras ny personal. Denna undersökning är kvalitativ till sin utformning och fokuserar på att försöka förstå varför officerare vid K 3 väljer att söka alternativa karriärvägar. Den bygger i huvudsak på empiri från officerare som har slutat vid förbandet de tre senaste åren. Undersökningen handlar om relationen mellan en organisation och de individer som är en del av den. Resultatet visar att de huvudsakliga faktorerna till att officerare väljer alternativa karriärvägar och slutar vid förbandet handlar om att de inte tydligt kan se sina karriär- och utvecklingsmöjligheter samt bristande kommunikation avseende dessa. Individen upplever vidare en minskad samhörighet inom förbandet och att deras erfarenhet och kompetens inte omhändertas i tillräcklig omfattning.

Background: More than 13 million women worldwide have been forced to flee their home countries. Women with a refugee background have higher rates of ill health compared to the general population, with an increased risk for sexually transmitted diseases, sexual violence, and perinatal morbidity, contributing to a diminished sexual and reproductive health. Aim: To identify the self-experienced barriers that prevent sexual and reproductive health and wellbeing in women with a refugee background. Method: A general literature review using a qualitative content analysis on 17 original articles according to the 9 steps described by Polit and Beck. Results: Three main categories were found: Barriers to knowledge, Limited agency, and Barriers to care. Women experienced barriers due to shame, misconceptions, lack of knowledge regarding sexuality and reproduction, and limited sexual and reproducitve agency. Several factors contributed to barriers within a health care setting, and in access to health care. Conclusion: Barriers to sexual and reproductive health can cause suffering. Which barriers prevent women from acheiving sexual and reproductive health over times is highly individual. Nurses need to be knowledgeable about which barriers patients could be affected by in order to provide them with person-centered care, strengthen their empowerment, and improve their health. / Bakgrund: Över 13 miljoner kvinnor i världen är på flykt från sina hemländer. Kvinnor med flyktingbakgrund har sämre hälsa än övriga befolkningen. De löper ökad risk att drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar, sexuellt våld samt ohälsa i samband med graviditet, vilka är bidragande faktorer till en försämrad sexuell och reproduktiv hälsa. Syfte: Syftet med studien var att identifiera självupplevda barriärer till en god sexuell och reproduktiv hälsa för kvinnor med flyktingbakgrund. Metod: Allmän litteraturöversikt där 17 originalartiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Studien följer Polit och Becks niostegsmodell. Resultat: Tre huvudkategorier framkom: Kunskapsbarriärer, Begränsat livsutrymme och Vårdbarriärer. Kvinnor upplevde olika barriärer som grundades i skam, missuppfattningar, bristande kunskaper om sex och reproduktion samt begränsat utrymme till sexuell och reproduktiv agens. Flera faktorer bidrog till hinder i vårdmöten och tillgången till vård. Slutsats: Barriärer till sexuell och reproduktiv hälsa kan orsaka lidande. Vilka barriärer som hindrar kvinnor med flyktingbakgrund att uppnå en god sexuell och reproduktiv hälsa över tid kommer vara högst individuellt. Sjuksköterskor behöver känna till vilka typer av barriärer de upplever för att på ett personcentrerat sätt stärka dem till ökad egenmakt och förbättrad hälsa.