Syftet med studien var att synliggöra förskollärares språkutvecklande arbetssätt med flerspråkiga barn i vardagliga aktiviteter. Syftet besvarades genom två frågeställningar kopplat till hur förskollärare stöttar och utmanar de flerspråkiga barnen i svenska samt hur barns modersmål tas tillvara. I den aktuella studien användes sociokulturella glasögon där teoretiska begrepp såsom stöttning, dialog, utmaning samt barns intresse och erfarenheter har utgjort studiens teoretiska förståelseram. Utifrån den teoretiska utgångspunkten användes skuggning som metod och där fältanteckningar fördes i loggbok. Under tre halvdagar skuggades tre förskollärare i sitt vardagliga arbete i förskolan. Utifrån den data som samlats in genom skuggningen framkom att förskollärare arbetar aktivt för att stötta och utmana de flerspråkiga barnen med hjälp av olika strategier. Barns modersmål togs tillvara i vissa vardagliga aktiviteter och där vissa språk var mer framträdande än andra. Förskollärarnas intresse för barns olika språk samt deras behärskande av olika språk ses som viktiga ur ett flerspråkighets perspektiv. De slutsatser som dragits i studien är att förskollärarens arbetssätt spelar en stor roll i de flerspråkiga barnens språkutveckling på det vis att de stöttar och utmanar det svenska språket och bekräftar och accepterar barns olika modersmål.

Denna empiriska studie undersöker elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av elevsamarbete i lågstadiet. Empirin består av intervjuer med 19 elever och 3 klasslärare som samlades in i samband med att eleverna ombads skriva en berättelse i par. Intervjuerna har analyserats genom en deduktiv innehållsanalys, där kognitiva, sociala och emotionella aspekter av samarbetet fungerade som kategorier. Resultatet av analysen tolkades därefter utifrån de övergripande begreppen stöttning och utmaning som är kopplade till den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att eleverna till största del uppskattar samarbete i berättelseskrivande då det gäller att stötta varandra med idéer samt att arbetet generellt upplevdes ”lättare”. Eleverna föredrog även arbetssätteteftersom det var motiverande att arbeta med olika elever i klassen och lära känna dem i ett samarbete med en uppgift. Samtidigt visade resultatet att eleverna gärna delade upp arbetet så att varje elev gjorde det den upplevde sig vara bäst på. För att lärande ska gynnas vid samarbete behöver lärare noggrant planera hur arbetet ska fördelas så att varje elev får möjlighet att öva på sina mindre starka sidor. Å andra sidan skulle det kunna ses som sunt att eleverna fördelar arbetet så att de gör det de är bäst på då det skulle kunna leda till ett bättre resultat. Genom att ta del av elevers syn får verksamma lärare ytterligare förståelse för hur samarbete kan organiseras för att stärka elevers lärande.

Ämnet för studien är kognitiv utmaning och kontextuellt stöd i läromedelstext. Syftet med studien är att undersöka om den kognitiva utmaningen ökar och om det kontextuella stödet förändras i en läroboksserie över tid. Analysmetoderna är analys av ideationella grammatiska metaforer, referentanalys, analys av nominalkvot, analys av multimodalitet i form av relationen mellan bild och skrift samt typografi. Materialet är 6 textutdrag från läroboksserien Svenska impulser Svenska som andraspråk skriven för gymnasiet, varav 3 textutdrag från Svenska impulser 1 och 3 texter från Svenska impulser 2. Resultatet visade inte på någon tydlig progression av kognitiv utmaning; även om det av resultatet går att se en ökad utmaning  går det att härleda till en enda text. Det kontextuella stödet förändras och läromedlet för årskurs 2 kräver mer av eleven. Utifrån detta kan vi se att Svenska impulser 2 till viss del ställer högre krav och vi kan därmed se en liten progression i läroboksserien.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av riskfylld lek i förskolans utemiljö. Utifrån våra egna tidigare erfarenheter, när vi har varit verksamma i förskola, har vi sett och upplevt att säkerheten hos pedagogerna tar överhand när barnen vill utforska riskfylld lek. Vi har även sett att riskfylld lek är ett underforskat ämne nationellt och det behövs mer forskning.  Studiens forskningsfrågor handlar om vilka uppfattningar förskollärare har om riskfylld lek samt vilka möjligheter och dilemman som framträder i förskollärarnas uppfattningar om den riskfyllda leken. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Utifrån intervjuerna och analys med en fenomenografisk analysmodell har fyra olika uppfattningar om riskfylld lek framkommit. De olika uppfattningarna är vikten av att barnen ska utmana sig i leken, att barnen ska lära sig i leken, pedagogernas alternativ till riskfylld lek samt pedagogernas rädsla för att barnen ska skada sig. Det framkommer i resultatet att förskollärarna är medvetna om fördelarna som riskfylld lek kan bidra med till barnens utveckling. Risken för skada väger över och kan istället leda till att förskollärarna hellre begränsar barnens riskfyllda lek. Möjligheterna som visas utifrån förskollärarnas uppfattningar är att det är av vikt att barnen har närvarande pedagoger och att det finns olika sätt hur pedagoger är närvarande i barnens lek. Dilemma som framkommit är att förskollärarna anser att ekonomin begränsar dem i möjligheterna till att skapa och utveckla en utmanande utemiljö för barnen. Ett annat dilemma som visas är att stora barngrupper påverkar den riskfyllda leken för att pedagogerna känner att de inte alltid räcker till för att barnen ska kunna få utforska den riskfyllda leken. / The aim of this study is to enhance understanding regarding preschool teacher’s perceptions of risky play in the outdoor environment of preschools. Based on our own previous experiences while actively participating in preschool activities, we observed that educators prioritize safety when children seek to engage in risky play. We have also noticed that risky play is a relatively under-researched topic nationally, highlighting the need for further investigation. The study uses a qualitative method, utilizing semi-structured interviews with eight preschool teachers. Based on these interviews, and analysis with a phenomenographic analysis model four distinct perception of risk play emerge. These includes the significance of children challenging themselves in play, children learning through play, pedagogue’s consideration of risky play as an alternative, and the pedagogue’s concerns about potential injures to children. The results indicate that preschool teachers are aware of the benefits that risky play can contribute to the children's development. However, the fear of injury tends to outweigh these benefits, leading preschool teachers to lean towards limiting children's engagement in risky play. The possibilities based on the pre-school teacher’s perceptions indicate the importance of having pedagogues present for the children, and that there are various ways in which pedagogues can engage in the children's play. A dilemma that emerged is that preschool teachers believe financial constrains limit their ability to create and develop a stimulating outdoor environment for the children. Another dilemma highlighted is that large groups of children impact the risky play because educators feel they may not always be sufficient to supervise the children adequately in exploring such activities.

I denna uppsats undersöks hur lärare i svenska som andraspråk på högstadiet formar litteraturundervisning som utvecklar elevernas läsförståelse och litterära förståelse. Uppsatsen fokuserar arbete med skönlitterära texter i svenska som andraspråksklassrummet. Detta med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på lärande och Langers teori om litterära föreställningsvärldar. Metoden utgörs av åtta kvalitativa intervjuer med nio lärare i svenska som andraspråk. Intervjuerna transkriberas för att sedan analyseras utifrån en tematisk analysmetod. Studiens analys visar en variation i hur lärare i svenska som andraspråk balanserar relationen mellan kognitiv utmaning och stöttning för att utveckla elevernas läsförståelse vid arbete med skönlitteratur. Sju av studiens nio SVA-lärare verkar utforma litteraturundervisning som i någon mån skapar förutsättningar för att eleverna ska kunna utveckla läsförståelse i den närmaste utvecklingszonen. Vidare antyder studiens analys att lärare i svenska som andraspråk planerar och genomför litteraturundervisning som i någon mån kan tänkas utveckla elevernas litterära förståelse. Majoriteten av studiens SVA-lärare formar litteraturundervisning som leder till att eleverna får möjlighet att bygga föreställningsvärldar och röra sig mellan fas 1, fas 2, fas 3 och fas 4. I endast en lärarintervju framgår strävan efter fas 5. Litteraturundervisningen i SVA-klassrummet bidrar således till utveckling av såväl läsförståelse som litterär förståelse genom att inkludera en bredd av arbetssätt, tillvägagångssätt och förhållningssätt vid arbete med skönlitterära texter.

Denna studie ämnar att gå igenom lärande på arbetsplatsen och hur det situerade lärandet från en tjänst kan användas i andra tjänster. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur individer som arbetar inom HR, som jobbar med personalrelaterade frågor, upplever att tidigare arbetslivserfarenheter har betydelse för det arbete de har idag. Det teoretiska ramverket utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande, där tänkandet och handlandet hos oss människor betraktas som situerat till sociala sammanhang. För att kunna belysa det lärandet ytterligare används begreppen redskap, mediering och praktikgemenskap för att förstå hur lärandet kan främjas. Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med åtta kvinnor som innehar en HR-tjänst idag. Dessa intervjuer transkriberades och analyserades, ur det kom fyra teman som var centrala för alla utsagor; Utvecklandet av intressen genom tidigare arbetslivserfarenheter, Strävan efter nya utmaningar, Att använda sig av sin kunskap i olika kontexter samt Att tillägna sig ett förhållningssätt. Resultatet visar att intervjupersonerna påverkats av sina tidigare arbetslivserfarenheter till att de blivit uppmärksamma på vilket område de vill jobba inom, och genom alla arbetsplatser de vart på fortsatt sin approprieringsprocess. I sitt nuvarande arbete använder de sen av sina tidigare kunskaper till att kunna bidra till inlärningsprocesser i sin praktikgemenskap. Studiens slutsatser är att en praktikgemenskap är viktig för att upplevelsen av tillhörighet till yrket och för att ens redskap ska kunna utvecklas inom arbetsplatslärandet / This thesis intends to go through workplace learning and how the situated learning from one service can be used in other services. The aim is to find out how individuals working in HR, who deals with questions concerning employees, experience that previous work experience is relevant to the work they have today. The theoretical framework is based on the sociocultural perspective on learning, which states that thinking and acting of human beings is considered situated to social context. In order to illustrate the learning further, the terms gear, mediation and community of practice is used to understand how learning can be promoted. The study is based on qualitative semi-structured interviews that were conducted with eight women who hold an HR service today. These interviews were transcribed and analysed, out from it we found four themes that were central to all statements; Development of interests through previous work experience, The quest for new challenges, To use knowledge from one context in a new one and To acquire an attitude. The results show that the respondents are influenced by their previous work experience which helps them become aware of what area they want to work within, and through all workplaces where they continued their approprieringsprocess. In their current work they use their previous knowledge to be able to contribute to the learning processes in their community of practice. The study's conclusions is that a community of practice is essential to the experience of belonging to the profession and to even utensils shall be developed in workplace learning.

Idag skapas och lagras enorma mängder data, samtidigt som endast en liten del av datan analyseras och används. Big data är ett begrepp som cirkulerat i flera år, men på senare år har det fått allt större innebörd. Allt fler företag börjar få upp ögonen för big data, samtidigt som få verkligen vet hur det ska användas. Vissa frågar sig till och med: finns det någon affärsnytta? Med fokus på detaljhandelsbranschen undersöker vi huruvida det finns en affärsnytta med big data, och framförallt vilka utmaningar och möjligheter som finns kopplade till det. Begrepp som business intelligence och analytics diskuteras i sambandet. I denna kvalitativa studie har tre experter från olika företag; IBM, Knowit och Exor, intervjuats. Resultatet från intervjuerna har kopplats till den teori som tagits fram ur litteratur kring ämnet, och jämförts i analysen. Samtliga identifierade utmaningar och möjligheter har listats, och bland slutsatser ses att de etiska och mänskliga faktorerna har stor betydelse, och att affärsnyttan kan vara beroende av ett företags storlek och marknad. Uppsatsen är skriven på svenska. / Enormous amounts of data is created and stored today, all the while only a small amount of data is being analysed and used. Big data is a term that has circulated for years, however in recent years its meaning have been increased. More enterprises are starting to open their eyes for big data, while few understand how to actually use it. Some even ask themselves: is there a business benefit? With a focus on the retail industry, we examine whether there is a business benefit with using big data, and above all what challenges and opportunities are connected to it. Terms such as business intelligence and analytics are discussed in the relationship to big data. In this qualitative study, three experts from different enterprises; IBM, Knowit and Exor, have been interviewed. The results from the interviews has been connected to the theory from the literature around the subject, and has been compared in the analysis. All identified challenges and opportunities have been listed, and among the conclusions can the ethical and human factors be seen to have a major importance, and that the business benefits can be dependent of an enterprises’ size and market. The essay is written in Swedish.

Bakgrund: Arbetslivet förändras ständigt till följd av digitaliseringen och tillgången till information ökar kraftigt. Banksektorn är en av de sektorer som påverkats mest av dessa förändringar och studier har visat att arbetsrelaterad stress ökar till följd av detta. Det är lätt att utifrån studier och fackliga undersökningar förknippa stress i banksektorn med arbetsmiljöproblem eftersom fokus ligger på ohälsa och sjukskrivning. Samtidigt vill många människor arbeta i banksektorn och i andra yrkesgrupper med liknande karaktärsdrag. Det behövs en djupare förståelse för stress i banksektorn och hur den kan upplevas i moderna, föränderliga yrken med stor informationsbearbetning. Syfte: Syftet med studien är att förstå hur stress upplevs, med banksektorn som exempel, samt att utifrån detta belysa problematiken kring begreppet stress. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallstudie med ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom 10 semistrukturerade intervjuer från tre svenska banker. Studien har utgått från empirin och har således en induktiv ansats. Slutsats: Studien visar att ett arbete i banksektorn är intensivt och innebär höga krav i form av långa arbetsdagar, komplexa arbetsuppgifter, deadlines och ansvar. Dessa krav ger upphov till stress som upplevs både negativt och positivt. Negativ stress upplevs vid en förlorad kontrollkänsla och vid en konfliktkänsla mellan arbete och privatliv. Positiv stress upplevs genom en känsla av utmaning och, till viss del, adrenalinrus. Studien har visat att stress upplevs på olika sätt, både positivt och negativt. Till följd av detta kan begreppet stress behöva nyanseras och bli mindre förknippat med negativa värden. / Background: Work is constantly changing due to digitalization and access to information is rapidly increasing. These changes affect the banking sector and studies have shown that work related stress increases as a result. One can easily associate stress in the banking sector with problems in the work environment since that is what studies and surveys are focusing on. At the same time, many people find the banking sector attractive, as a workplace. This study is necessary, because we need a better understanding about how stress can be perceived in modern professions, characterized by the processing of information. Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how stress is perceived, using the banking sector as an example. Further, we aim to illustrate the problem concerning the concept stress. Methodology: This is a qualitative case study using the perspective of social constructivism. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with three Swedish banks. The study has an inductive approach. Conclusion: This study shows that the banking sector is an intensive workplace and involves high demands as long working hours, complex tasks, deadlines and responsibility. These demands contribute to a lot of stress. Negative stress is perceived when the sense of control is lost and when a conflict between work and personal life arises. Positive stress is perceived when a sense of challenge appears and, to some extent, with a feeling of adrenaline. The results have proven that stress in the banking sector is perceived in various ways, both negative and positive. The concept stress might therefore need to be altered and be less associated with a negative value.

Syftet med studien är att genom intervjuer och sammanställning av policydokument ta fram chefers upplevelse av deras förutsättningar i sitt yrke och arbetsgivarens förväntningar och krav på chefernas prestation i den demografiska utvecklingen. Den teoretiska referensramen grundar sig i organisationsteori och organisationskultur för att ta med organisationernas strukturer kontra de kulturer som råder på arbetsplatser och synen på olika arbetsroller. Resultatet visar att chefernas förutsättningar i olika kommuner är relativt lika men att deras upplevelse av förutsättningar är olika beroende på den ledning och styrning som finns ovanför. Chefer med stora enheter och högt antal medarbetare ansågs sig ha bättre förutsättningar när det kom till både utvecklingsarbete och förändringsarbete än chefer med färre medarbetare och mindre enheter även om de i praktiken hade väldigt lika arbetsförhållanden. Det som skiljde sig åt var respondenternas beskrivning av sina arbetsgivare. De som hade större enheter och därav en högre arbetsbelastning hade en god relation till sin chef och ett högt förtroende vilket gjorde att upplevelsen av bättre förutsättningar blev högre. Resultatet visar också att samtliga respondenter arbetar med att leda på distans men att ingen av de tillfrågade upplever att det är någonting som de får stöd med från sin arbetsgivare. Samtliga respondenter visade också ett intresse för ämnet och kunde tydligt problematisera hur det påverkar en chef och ledare att inte ha daglig tillgång till sina personalgrupper. Det framkommer även tydligt hos samtliga respondenter att det inte diskuteras ledarskap i ledningsgrupperna utan att arbetet till största delen är operativt och praktiskt. / The purpose of the study is to, through interviews and compilation of policy documents, present managers' experience of their conditions in their profession and employers' expectations and demands on managers' performance in demographic development. The theoretical frame of reference is based on organizational theory and organizational culture to include the structures of the organizations versus the cultures that exist in the workplace and the view of different work roles. The result shows that the managers' conditions in different municipalities are relatively similar, but that their experience of the conditions is different depending on the management and governance that is above. Managers with large units and a high number of employees were considered to have better conditions when it came to both development work and change work than managers with fewer and smaller units, although in practice they had very similar working conditions. What differed was the respondents' description of their employers. Those who had larger units and therefore a higher workload had a good relationship with their manager and a high level of confidence, which made the experience of better conditions higher. The results also show that all respondents are working to manage remotely, but that none of the respondents feel that it is something they receive support from their employer. All respondents also showed an interest in the topic and could clearly problematize how it affects a manager and leader not to have daily access to their staff groups. It is also clear in all respondents that leadership is not discussed in the management groups, but that the work is largely operational and practical.

Denna empiriska studie syftar till att undersöka hur verksamma lärare arbetar med skrivundervisning för flerspråkiga lågstadieelever. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet där interaktioner mellan eleverna är gynnsamt för att lärande och utveckling ska ske. Inom densociokulturella teorin nämns stödstrukturer som ett centralt begrepp ihop med begreppen stöttning och utmaning. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av skriftliga intervjuer där åtta lärare från olika delar i Syd- och Mellansverige deltog. Materialet strukturerades med hjälp av en innehållsanalys utifrån studiens frågeställningar, som därefter analyserades med hjälp av Gibbons fyrfältsmodell. Resultatet visar hur viktigt det är att skrivundervisningen för flerspråkiga elever är strukturerad, tydlig och väl anpassad utifrån elevernas kunskapsnivå och behov. Vidare visar resultatet att lärare arbetar mycket med kooperativt lärande och undervisning där interaktioner mellan eleverna är av stor vikt. Slutligen visar resultatet att lärarna önskar mer resurser, kunskap och utbildning i syfte att kunna bemöta flerspråkiga elevers behov.