Syftet med studien är att vinna kunskap om hur en grupp förskollärare relaterar till den planerade undervisningen på förskolegården samt vad det finns för utmaningar och möjligheter med planerad undervisning på förskolegården. Vi anser att detta är ett område inom förskolans verksamhet som är nödvändigt att ta upp då möjligheterna som finns inomhus även finns utomhus. Björklund (2016) belyser att barns lärande sker hela tiden, även utanför tröskeln (a.a.). Därför är ytterligare kunskap kring detta område viktigt att forska vidare kring. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare varav två har titeln utomhuspedagog. Utifrån det insamlade empiriska materialet går det att tolka att förskollärarna är överens om vad begreppet planerad undervisning har för innebörd. Däremot skiljer sig förskollärarna åt i resultatet när det kommer till undervisning på förskolegården. Majoriteten av förskollärarna berättade att de använder sig av den spontana undervisningen på förskolegården och att den planerade undervisningen främst sker inomhus. I studien tar även upp frågeställningar kring möjligheter och utmaningar med att bedriva planerad undervisning på förskolegården. Det empiriska underlaget i studien har bearbetats med hjälp av tematisk analys. Materialet har analyserats och identifierats i olika teman och mönster som därefter har organiserats i olika kategorier. Dessa kategorier har med hjälp av den teoretiska grunden utvecklingspedagogiken använts för att förstå och tolka det empiriska materialet med hjälp av begreppen lärandets objekt och lärandets akt.

I denna intervjustudie studeras lärares, specialpedagogers och rektorers uppfattning om skrivundervisning för elever i skrivsvårigheter. Syftet med studien är att bidra med kunskap om undervisning till elever i skrivsvårigheter på mellanstadiet utifrån såväl stöd och utmaningar till eleverna som till de lärare som undervisar dessa elever. Det material som ligger till grund för studien är sex semistrukturerade intervjuer med två lärare, två specialpedagoger och två rektorer. Teorin som ligger till grund för studien är Gibbons modell om olika lärandezoner som hör till det sociokulturella perspektivet och visar hur lärande påverkas av graden av stöttning och kognitiv utmaning. Intervjuerna är analyserade utifrån Gibbons fyra zoner: utvecklingszonen, frustrationszonen, trygghetszonen och uttråkningszonen. Resultatet visar att stöttning för elever i skrivsvårigheter kan ske genom individanpassade strategier, tydliga instruktioner och digitala verktyg. I analysen framgår att elever kan hamna i alla fyra zonerna beroende på tillgång till stöd och utmaning, men alla tre pedagoggrupperna strävar efter att leda eleverna till utvecklingszonen. Resultatet visar också att lärarna och specialpedagogerna uppfattar samarbete dem emellan och kompetens som viktig stöttning i sin yrkesutövning. För att kunna tillgodose både elevers och lärares behov krävs organisatoriska åtgärder som är tillåtande och flexibla, där tid och personal är de enskilt viktigaste faktorerna. I analysen framgår att lärarna, specialpedagogerna och rektorerna sällan eller aldrig hamnar i trygghetszonen eller uttråkningszonen, utan att de enbart pendlar mellan utvecklingszonen och frustrationszonen.

Motivation är centralt vid lärande. En av lärarens huvuduppgifter är således att främja motivationen hos eleverna. Det finns dock få empiriskt underbyggda metoder för detta. Syftet med studien var att utforska motivationen hos elever på naturvetenskaps-programmet, och särskilt då att undersöka om det genom utformningen av en specifik lektion, går att påverka den motivation elever känner under lektionen. Med avstamp i konstruktivismen och pragmatismen ville vi undersöka om en lektion med en tydligt uttalad utmaning och ett verkligt sammanhang kunde främja elevernas motivation. Vi utgår till stor del ifrån self-determination theory (SDT) som är ledande vad gäller modern forskning kring motivation och lärande. 174 elever från två sydsvenska gymnasieskolor delades in i två grupper och fick arbeta med olika webbaserade övningar inom ekologi där den ena utformats för att stimulera inre motivation, medan den andra övningen saknade motivationsskapande faktorer. Eleverna fyllde sedan i två olika SDT-enkäter med frågor om hur de upplevde övningen respektive deras allmänna inställning till skolarbete. Utifrån svaren skattades elevernas motivation. Resultaten visar att elevernas skolmotivation varierade mycket samt att vi inte lyckades utforma en lektion som på ett entydigt sätt ökade elevernas inre motivation. Vi fick dock ett visst stöd för att både sammanhang och utmaning kan upplevas stimulerande och avstressande. Skälet till att vi inte fick så tydliga resultat var troligen att kontrollövningen var allt för lik den stimulerande övningen, och att det kan vara svårt att uppnå effekter på så kort tid som en lektion.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger arbetar för att stimulera språkutveckling i ämnet svenska för flerspråkiga elever i åk 2–3 i en mångkulturell skola. Studien har utförts med stöd av åtta årskurs 2–3 lärare genom semistrukturerade intervjuer. Vi har fått svar på frågeställningarna med hjälp av informanternas svar med koppling till det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för att öka elevernas ordförråd. Lärarna använder bildstöd, hemsspråksstöd, deras egna kompetenser, elever som resurser, språkaktiviteter och kommunicerar på flera olika sätt för att elever ska få en språkutveckling i den svenska undervisningen. Resultatet visar även att lärarna möter flera utmaningar kring flerspråkiga elever. Slutsatsen är att pedagogerna använder olika strategier och möter olika utmaningar. Alla pedagoger jobbar med att se till att alla flerspråkiga elever får stödet de behöver, för att kunna utveckla kunskaper i det svenska språket.

Bakgrund: Att vårda barn perioperativt ställer höga krav på personalens kompetens. Barn skall inom vården inte betraktas som små vuxna. Anestesisjuksköterskan behöver ha särskilda kunskaper om andning, cirkulation och farmakokinetik vid olika åldrar. Syfte: Undersöka vilka faktorer anestesisjuksköterskan betraktar som mest utmanande inför generell anestesi på mindre barn på en allmän operationsavdelning, samt undersöka sambandet mellan de betraktade utmaningarna och bakgrundsfaktorer. Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som distribuerades till anestesisjuksköterskor. Deskriptiv och statistisk analys har genomförts. Resultat: 97% av respondenterna känner någon grad av oro i samband med generell anestesi på barn. De faktorer som upplevs som mest utmanande är laryngospasm och hypoxi. Kvinnor upplever oro i högre utsträckning än män, yngre upplever mer oro än äldre och de med kortare arbetserfarenhet upplever oro i större utsträckning än dem med längre arbetserfarenhet. Konklusion: Laryngospasm och hypoxi är allvarliga tillstånd som kan förekomma vid generell anestesi på barn. Den unga och/eller oerfarne ser detta som mer utmanande än den äldre och/eller erfarne. Det är av betydelse att den erfarne medarbetaren sprider sin kunskap genom teamarbete för att den oerfarne kollegan ska kunna ge en god och säker vård / Background: Caring for children perioperatively places high demands on the staff's competence. Children should not be regarded as small adults. The nurse anesthetist needs special knowledge of breathing, circulation and pharmacokinetics at different ages. The aim: Investigate which factors the nurse anesthetist considers most challenging before general anesthesia in smaller children in a general operating department and investigate the connection between the consider challenger and background factors. Method: Quantitative cross-sectional study with questionnaires that was distributed to nurse anesthetists. Descriptive and statistical analysis has been carried out. Results: 97% of the respondents feel some degree of anxiety in connection with general anesthesia in children. The factors perceived as most challenging are laryngospasm and hypoxia. Women experience anxiety to a greater extent than men, younger experience more anxiety than elder and those with shorter work experience feel anxiety to a greater extent than those with longer experience. Conclusion: Laryngospasm and hypoxia are serious conditions that can occur during general anesthesia in children. The young and/ or inexperienced see this as more challenging than the older and/ or experienced. It is important that the experienced employee spreads their knowledge through teamwork so that the inexperienced colleague can provide good and safe care.

Det är osäkert hur svårighetsgraden i spel påverkar spelares nöje. En del studier menar att ett svårt spel leder till högre nöje, medan andra menar på det motsatta. Två viktiga faktorer har identifierats som möjligtvis har en koppling till spelares nöje relaterat till svårighetsgraden: Spelets typ av utmaning och spelarens motivationer till att spela. Denna studie undersökte hur spelares upplevda kompetens, genom Self Determination Theory, påverkar deras nöje i pusselspel, relaterat till deras spelartyp. En artefakt bestående av ett pusselspel samt två enkäter användes för att samla in data om 81 personers upplevda kompetens, nöje och spelartyp. Resultatet, som analyserades genom mixad modell, visade en skillnad i korrelation mellan upplevd kompetens och nöje efter spelartyp. Typen Gardener visade på starkast positiv korrelation, medan Architect visade den svagaste. Vidare forskning uppmanas undersöka hur andra motivationerrelaterar till nöje och om kompetens inom andra utmaningar är lika viktigt för de olika spelartyperna. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

En likvärdig utbildning i svenska skolor innebär att alla elever har rätt till att deras behov och förutsättningar beaktas (Lgr 11). Högpresterande elever har enligt styrdokumenten således rätt till att få utbildning som passar deras förmågor. Undervisning av högpresterande elever kan innebära olika slags utmaningar. Det existerar forskning som drar generella slutsatser kring högpresterande elever, men det finns luckor i forskningen när det kommer till specifika ämnen och åldrar. Utöver detta utvecklas skolan kontinuerligt och detta forskningstema bör därför ständigt uppdateras och utvecklas. Syftet med vårt examensarbete är därför att undersöka hur lärarna i grundskolan 7–9 och gymnasieskolan identifierar och arbetar med högpresterande elever i ämnet engelska.   Studien i detta arbete koncentrerar sig på lärarnas erfarenhet av undervisning av högpresterande elever samt vilka utmaningar de möter inom detta område. Tolv legitimerade lärare har på ett semistrukturerat sätt blivit intervjuade under 30–45 minuter. Lärarna undervisar på tre olika skolor, i tre olika kommuner. Hela intervjuerna har blivit transkriberade och analyserade. Den här undersökningen utfördes genom en kvalitativ metod, tematisk analys (TA), som används för att identifiera, analysera och beskriva teman i insamlat datamaterial.    Tre nyckelteman identifierades från analysen. Dessa var; högpresterande elever identifikation, alternativ undervisning, samt motivation och utveckling. Resultatet är viktigt eftersom det visade att lärarna har erfarenhet av högpresterande elever, och till stor del arbetar på individuell nivå med de högpresterande eleverna. Lärarnas arbetssätt med högpresterande elever varierar genom en individanpassad läroplan för att motivera och utveckla eleverna. I den här undersökningen försökte vi samla ihop trådarna och ge en tydligare översyn på de bästa strategierna för att hjälpa de mest högpresterande eleverna att behålla sin nivå i ämnet engelska och för att minska risken för tappat intresse eller motivation.  Resultatet från undersökningen understryker vikten av lärarens roll i att behålla högpresterande elever motiverade och engagerade eftersom lärarna använder utvalda specifika undervisningsmaterial. Vidare visar resultatet vissa svårigheter som lärarna möter när de undervisar högpresterande elever.

Studiens syfte var att undersöka hur familjebehandlare upplever sitt arbete med familjer där det förekommer föräldrakonflikter. Genom att applicering av KASAM syftade även uppsatsen till att öka kunskapen kring familjebehandlares upplevelser av påfrestningar och hur dessa hanteras. Studiens frågeställningar är: Vilka utmaningar och känslor upplever familjebehandlarna i arbetet med familjer där det förekommer föräldrakonflikter? och Hur hanterar familjebehandlarna upplevda utmaningar och känslor i sitt arbete? För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer med familjebehandlare genomförts. Det teoretiska ramverket utgörs av KASAM av Aaron Antonovsky. Empirin har analyserats med tematisk analys. Resultatet visade upplevelser av organisatoriska utmaningar såväl som utmaningar i arbetet med föräldrar. Organisatoriska utmaningarna rör främst tidspress men också bristande samverkan mellan insats och myndighet. Resultatet visade att utmaningar som familjebehandlare upplever i arbetet med föräldrar främst rör sig om när föräldrar upplevs sakna insikt i sin problematik samt när konflikter mellan föräldrar är så pass ingrodda att det påverkar behandlingens effektivitet. Resultatet visade även att de känslor som familjebehandlare upplevde i arbetet med familjer där det förekommer föräldrakonflikter uppkom i samband med upplevda utmaningar. Den vanligaste känslan som informanterna tog upp var frustration. Informanterna beskrev också en kombination av ilska, irritation och sorg. Kopplat till studiens andra frågeställning visade resultatet att vanliga strategier är kollegial handledning, distansering, acceptans och öppenhet. Studiens bidrag var att ge ökad kunskap gällande vad som kan skapa påfrestningar och stressorer i familjebehandlande arbete. Denna kunskap är viktig för att motverka utmattning och tung arbetsbelastning. Slutsatsen som kunde dras av studien var att en trygg arbetsgrupp ger bättre förutsättningar för att klara av påfrestningar i arbetet. Framtida forskning bör undersöka kartläggning av samverkan mellan insatssidan och myndighetssidan då detta var något som resultatet visade var bristande. Vidare forskning behövs även kring personlighetsvariabler som kan påverka individens KASAM då studien valt att bortse från det.

Detta arbete ägnar sig främst till alla lärare i grundskolan som undervisar i de samhällsorienterande ämnena, främst i religion. Under vår verksamhetsförlagda utbildning och vid arbete på diverse skolor har vi kunnat identifiera ett problem som är knutet till lärares identiteter och religionsundervisning. Syftet med detta arbete är att undersöka interaktionen mellan lärares identitetsarbete och religionsundervisning i hopp om att göra lärare medvetna om vikten av reflektion. Syftesformuleringen väcktes som en respons på lärares uttryck för deras erfarenheter i praktiken. Med beaktande av händelser i vår omvärld och samhällets förändrade dynamik blir det högst relevant att lärare visar medvetenhet för sitt identitetsarbete genom att synliggöra för sig själv hur deras kulturella bakgrunder och tro återspeglas i undervisningen.  Identitet, identitetsarbete och levnadsberättelser utgör centrala delar i detta arbete och är en förutsättning för besvarandet av arbetets frågeställningar. Semistrukturerade intervjuer gjorde det möjligt att undersöka sju lärares upplevelser av hur deras identitetsarbete påverkar religionsundervisningen. Analysen gjordes med hjälp av en tematisk analys med olika teman. Resultatet visade att identitetsarbete är viktigt och nödvändigt, men att det kan se olika ut. Detta beror på deras förståelse av sig själva och vilken plats deras personliga identitet får i undervisningen. Genom resultatet uppmärksammas även att identitetsarbete är en förutsättning för att lärares personliga värderingar ska kunna stå i linje med det yrkesmässiga ansvaret. Vidare fastställdes att levnadsberättelserna hade en stor påverkan på utformandet av den personliga identiteten där deras tidigare erfarenheter och värderingar kom till uttryck. Slutsatsen tyder på att lärarens självbild är kärnan i att kunna bedriva en icke-konfessionell undervisning. Det framgår även att det krävs en medveten reflektion för att kunna integrera personliga värderingar i det professionella tänkandet då lärares religiösa övertygelser inte kan uteslutas.

Barn skiljer sig från vuxna, för att vårda ett sjukt barn behövs det kunskap om barnets fysiologiska och anatomiska skillnader, normala vitalparametrar och utvecklingsfaser. Barnen som söker till akuten är ofta akut sjuka och kräver snabba och riktade åtgärder. De flesta barnen vårdas på en gemensam akutmottagning, det ställer mer krav på vårdpersonalen vilket kan upplevas som en utmaning. Syftet med studien var att belysa utmaningar för vårdpersonal att vårda barn och familjer på en gemensam akutmottagning. För att besvara syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med integrativ ansats enligt Whittemore och Knafl (2005). En strukturerad litteratursökning från tre databaser, resulterade i 13 artiklar som svarade an på syftet. Därefter analyserades dem med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) steg för steg-guide för att komma fram till tre kategorier: Att hålla god kvalitét och säkerhet, Barn är inte små vuxna och Bemöta familjer. Fem subkategorier identifierades: Brist på pediatrisk kunskap, Brist på medicinsk kunskap, Vårdande miljö, Känslomässig utmaning och Behov av stöd. Diskussionen visade att den fysiska vårdmiljön på gemensamma akutmottagningar behöver anpassas bättre till barn och att sjuksköterskan behöver avsätta mer tid för det vårdande mötet med barn och familjer detta för att öka barnets möjlighet till delaktighet och arbeta efter barncentreradvård. Vårdpersonal behöver informera och utbilda barn och familjer mer inom hälsovård för att förebygga onödiga sjukvårdsbesök, vilket bidrar på sikt till en hållbar utveckling.