I följande studie gjordes en kvalitativ jämförande textanalys av tre styrdokument för förskolan, nämligen förskolans läroplan 1998, 2016 års revidering av densamma samt Pedagogiskt program för förskolan från år 1987. Studiens syfte var att bidra med kunskap om musikens plats i läroplaner och övriga styrdokument för förskolan samt hur detta har förändrats över tid. Detta gjordes genom att undersöka på vilket sätt och i vilken utsträckning musik förekommer, direkt och indirekt, i förskolans gällande läroplan, samt hur detta ser ut i jämförelse med tidigare styrdokument. Analysen gjordes utifrån ett antal analysfrågor med utgångspunkt i begreppen inom-musikaliskt och utom- musikaliskt lärande, samt reproducerande och undersökande arbetssätt i relation till musik i förskolan. Resultatet visar en tydlig minskning av musikens utrymme i förskolans styrdokument från Pedagogiskt program till båda de berörda läroplanerna, även med hänsyn till att styrdokumentens omfattning minskat betydligt. I de analyserade läroplanerna förekommer musik sparsamt, både som direkt och indirekt företeelse, och då främst som ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap. I Pedagogiskt program förekommer musik i större utsträckning och då främst som direkt företeelse. Musik framskrivs då som både ett medel för att uppnå utom-musikalisk kunskap och som mål i sig, det vill säga med fokus på inom-musikaliskt lärande. Denna studie är relevant eftersom den kan bidra med ökad kunskap om musikens ändrade roll i styrdokumenten, vilka i stor utsträckning påverkar förskolans pedagogiska verksamhet.

Syftet är att bidra till ökad kunskap om den geografiska spridningen av okända mödrar i Sverige vid sekelskiftet utifrån geografiska data från Allmänna barnhusets rullor kring förälderns civilstånd, barnets dopförsamling och fosterhemsplacering. Utifrån en abduktiv forskningsansats identifieras mönster och strukturer som antyder en särbehandling mellan olika grupperna utifrån vem som betalade – föräldern, amman eller fattigvården, bl. a. i det geografiska utflödet av barn till fosterhem. Blekinge, Gotland, Kalmar och Öland fick ta emot många fosterbarn förutom Stockholms stad och Stockholms län, medan de norrländska länen skulle kunna uppfattas som diskriminerade då extremt få barn fosterhemsplaceras norr om Dalälven. Tidigare ej korstabulerade data från Kungliga Statistiska Centralbyrån (1914; 1916) kombineras för att se mönster i varifrån de okända mödrarna kom och i förhållande till antalet levande födda barn utom äktenskapet i olika län. För Stockholms stad och län, Malmöhus samt Göteborg och Bohus län fanns ett exceptionellt stort och dokumenterat inflöde av kvinnor som födde anonymt, då kvinnor reste bort för att föda i hemlighet. Ett linjärt samband mellan högt antal barn födda utom äktenskapet och ett högt antal barn födda av moder okänd kan uteslutas. I vissa fall tycks en hög social kontroll och tydliga normer kunna förklara en del av den geografiska variationen av okända mödrar mellan län. I andra fall kan det vara geografisk tillgänglighet eller tillgång på barnmorskor som styr.

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. Särskilt fokus är på erkännandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt på dess betydelse i samband med uppnåendet av beviskravet i brottmål. Huvudfrågeställningen är: Vilken betydelse har erkännandet i samband med att beviskravet anses uppnått i bevisprövningen? I uppsatsen finns även tre underfrågeställningar: Vad innebär beviskravet ställt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkännandet i bevisprövningen? Hur ser rättsläget ut beträffande erkännandet? I uppsatsen används huvudsakligen den traditionella rättsdogmatiska metoden. Vad gäller överblicken av bevisprövningen hos våra grannländer används istället en komparativ metod då en, om än mycket begränsad, jämförelse mellan Sverige och övriga länder sker.   Idag råder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap. 1 § RB. Med detta menas att det inte finns någon begränsning vare sig gällande de kunskapskällor som får användas för att bevisa det inträffade eller gällande domarens frihet vid själva värderingen av bevisen. Inom doktrinen finns olika förslag på bevisvärderingsmetoder, och de som diskuteras oftast är temametoden, värdemetoden samt falsifiering av alternativa hypoteser. I svensk lag finns inget beviskrav för brottmål fastställt, men på 1980-talet fastslog HD att den tilltalades skuld måste vara ställd utom rimligt tvivel för att personen ifråga skall kunna fällas. Termen kan sägas vara en definition av den felmarginal som domstolarna skall hålla sig inom, att det inte finns något rimligt tvivel för att det skulle kunna vara på annat sätt än vad åklagaren påstår i sin gärningsbeskrivning. Anser domarna att det finns ett rimligt tvivel skall de istället fria.   Erkännandet regleras i kap. 35 § 3 RB och oavsett vilken typ av brott det handlar om skall rätten alltid pröva ett erkännande innan det kan läggas till grund för domen. Prövningen kan dock vara mer eller mindre omfattande, och det beror till stor del på om det är frågan om ett grovt eller ett ringa brott. Det ställs höga krav både på utredningens omfattning och på samverkande bevis för att erkännandet skall kunna läggas till grund för domen gällande grova brott. Med andra ord måste erkännandets betydelse vid allvarliga brott sägas vara relativt begränsad. Resultatet gällande de mindre allvarliga brotten verkar vara att det både är en mindre omfattande utredning och en mindre omfattande prövning av erkännandet eftersom det i vissa fall presumeras att erkännandet är riktigt.   De huvudsakliga slutsatser som kan dras är att erkännandet har betydelse för om beviskravet skall anses uppnått. Vid grövre brott krävs att erkännandet kan styrkas av annan samverkande bevisning. Den nedre gränsen för samverkande bevisning kan sägas gå vid specifika uppgifter lämnade av den tilltalade som enbart den skyldige torde kunna känna till. Erkännandets betydelse för grövre brott har definitivt minskat i samband med den fria bevisprövningens inträdande i svensk rätt och det är nog snarast i undantagsfall som erkännandet ges alltför stor betydelse. I de fall då erkännandet ändå givits stor betydelse kan konsekvenserna bli allvarliga om erkännandet exempelvis tas tillbaka. Ett aktuellt exempel på detta är Thomas Quick som efter resning precis blivit friad från en av sina morddomar på grund av att bevisningen inte längre räckte till. Vad gäller de mindre allvarliga brotten ges erkännandet dock stor betydelse eftersom erkännandet i vissa fall ensamt kan ligga till grund för domen. I kombination med mindre omfattande prövningar kan det ge osäkra domslut.

Sverige var under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal ett land i förändring. Luleå var under denna period inte något undantag och genomgick en förändring från jordbrukssamhälle till industriell tätort. Under samma tid ökade antalet barn födda utom äktenskapet i Sverige. I ett försök att underlätta den ofta svåra situation ogifta mödrar och deras barn tvingades leva i klubbades den 11 juni 1917 lag om barn utom äktenskap. En lag vars intention var att stabilisera ogifta mödrars och utomäktenskapliga barns ekonomiska förutsättningar. Lagen var ett första steg mot ett samhälle där fäder tog ansvar för sina utomäktenskapliga barn. Målet med denna uppsats har varit att studera om lag om barn utom äktenskap påverkade ogifta mödrar och deras barn i Luleå. Statistiken från Luleå har även ställts mot statistik från Jokkmokk i syfte att jämföra skillnader i antalet utomäktenskapliga födslar på en större norrbottnisk ort mot en mindre. Studien har visat att fastställda utomäktenskapliga faderskap efter lagens införande gick från mestadels okända till erkända. Uppsatsen har också påvisat att majoriteten av ogifta mödrar hörde till samhällets underklass. Vid en jämförelse mellan andelen utomäktenskapliga födslar i Luleå och Jokkmokk framkom att en större andel utomäktenskapliga barn fötts i Jokkmokk. Studiens huvudsakliga källmaterial har varit födelse- och dopböcker från Luleå domkyrkoförsamling.

No description available.

Denna uppsats behandlar ändelsevariationen -e/-a hos svaga maskulina substantiv från yngre fornsvenska till yngre nysvenska. Syftet är att frilägga de språkliga faktorer som haft en reglerande effekt på de svaga maskulina substantivens variation och förändringsprocess, och i samband med detta beskriva under vilka inom- och utomspråkliga förhållanden en fornsvensk morfologi blir till en nutida. Materialet består av 20 texter skrivna under perioden 1442–1756. Texterna är valda enligt ett antal spridningskriterier i syfte att inkludera utomspråklig heterogenitet i undersökningen. Metoden är variationslingvistisk och för att fastställa de olika faktorernas föränderliga styrka genomförs en s.k. VARBRUL-analys på materialet. Resultatet visar att faktorgruppen satsdelsfunktion ensam har inverkan på ändelsevariationen under yngre fornsvenska, vilket innebär att den ursprungliga kasusdistinktionen nästintill är intakt. Under 1500-talet kvarstår satsdelsfunktion som faktorgrupp med starkast reglerande effekt. Även faktorgruppen genre har en i hög grad signifikant inverkan, då texter i faktorn kansliprosa har en tendens till -e även i funktioner som ursprungligen tog oblik form. Under 1600-talet har en tydlig frekvensförskjutning till förmån för -a ägt rum, och samtliga av undersökningens sex faktorgrupper bedöms som signifikanta för valet av ändelse. Faktorgrupperna pluralfrekvens och genre tycks ha en påtaglig inverkan på variationen.  Under 1700-talet är andelen -a som mest frekvent, och variationen tycks främst inbegripa ord som betecknar konkreta föremål. Detta får till följd att vår tids mage, pinne, stolpe, men skada, våda, skugga sannolikt skall ses i samband med faktorgruppen semantisk kategori.

This thesis has examined unmarried fathers in two parishes of Umeå in northern Sweden during the period 1897-1937. The main focus is on the consequences that ensued the legislation that formalized men’s obligations towards children born out of wedlock, which was passed on June 14th, 1917. The period chosen for this thesis analysis is twenty years before and after 1917. This enables a comparison between the society of the late 19th century and a society smitten by a modernised social reform in the early 20th century. To investigate the subject matter, records of birth and baptismal have been studied with a primary focus on patterns concerning fathers of illegitimate children. Both parishes presented a considerably small number of unmarried fathers compared to married men, throughout the entire period. The town of Umeå had the largest overall share in comparison with the countryside. It was pre-supposed, based on previous research, that the social class to which most unmarried fathers belonged, were in the lower ranks of society. This turned out to be an accurate assumption based on statistics from both parishes presented in this thesis. The statistics did not present any men from the upper class as fathers of children born out of wed-lock. Monetary as well as societal pressure were identified as possible explanations why some men avoided fathering illegitimate children. All in all, the legislation was interpreted as some-what successful in Umeå; achieving an apparent reduction in total shares of unknown fathers, a rising number of pledged paternities and presenting a few examples of men sentenced to fa-therhood in court. The legislation also provided unmarried women with a voice in legal matters concerning their illegitimate children.

No description available.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur relationen mellan människa och djur framställs i den samtida realistiska litteraturen för att diskutera motsägelsefulla etiska aspekter av djursynen i den industrialiserade delen av världen. Genom att i analysen av romanen Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler utgå från djurstudier är ambitionen att synliggöra och ifrågasätta rådande normer kring djursyn. Fowler illustrerar hur en nära relation till ett annat djur kan skapa medkänsla för andra levande varelser, påverka livsval och förändra sättet vi agerar på. Genom att minska distanseringen arterna emellan och leva med andra djur kan människan få en mer empatisk djursyn och förlegade idéer om att utnyttja djur kan ifrågasättas. Fowlers roman visar att olikheterna mellan arter snarare handlar om uppträdande än om beteckning, vilket öppnar för en diskussion kring multiarter. Det framgår också att språket saknar förmågan att spegla verklighetens rikedom och komplexitet när det rör sig om identitet. / The purpose of the thesis is to examine how the relation between human and animal is depicted in the contemporary realistic literature and to discuss contradictory ethical aspects of the Western view of animals. Using Animal Studies, the analysis of the novel We Are All Completely Beside Ourselves by Karen Joy Fowler questions the prevailing norms around the view of animals in our society. Fowler’s novel illustrates how a close relationship with another animal can create compassion for other living beings, influence the choices we make and may change the way we act. By reducing the distance between species, humans can develop a stronger understanding for animals and start to question norms and outdated ideas about exploiting animals. Fowler’s novel shows that the differences between species concerns behavior rather than designation, which opens up for a discussion about multi-species. It is clear that language lacks the ability to reflect the richness and complexity of reality when it comes to identity.

The study examines the occurrence of children born out of wedlock in four parishes belonging to the current Karlskrona municipality during the period 1875–1925. The parishes surveyed are Fridlevstad, Rödeby, Tving and Karlskrona city-parish. The period is divided into two parts where the first includes the years 1875–1890 and the second part includes the years 1910–1925. The proportion of children with unknown/known fathers, the mothers' occupations, the fathers' occupations, and the mothers' age are also used as survey variables. The proportion of known fathers increases significantly between the study periods, which could be explained by a reduced internal social control, while the study shows that the introduction of a child welfare officer in 1918 resulted in an increased proportion of known fathers. The mothers' occupational designations change between the periods, for example, the proportion of maids decreases while other occupations are added. In the city-parish, professions such as washerwoman and waitress are added during the second period. The proportion of women working in the industry also increases between the survey periods. The increased proportion of professions, especially in the city-parish, could be linked to the demographic transition. As more people settle in a city, new needs emerge and thus also new occupational categories. The age of the mothers decreases between the study periods. When it comes to class affiliation, it can be noted that most of the fathers and mothers belonged to the working class. However, the proportion of fathers belonging to the middle class was higher than the proportion of mothers belonging to the middle class.