Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka om och i så fall hur barns val av lek och lekkamrater skiljer sig beroende på om de leker inomhus eller utomhus. Jag kommer också lyfta miljöns betydelse och utreda vilka faktorer som påverkar barnens val av lek. Studiens frågeställningar är; Hur skiljer sig barns val av lek ur ett genusperspektiv beroende på om de är inomhus eller utomhus? När och hur framträder könsuppdelning vid lek på fritidshemmen? Vilken betydelse har miljön och omgivningens bemötande i barnens val av lek? Studien utgår från att lek är del av fritidshemmets uppdrag och en viktig komponent i barns liv och utveckling, och grundas på barnens egna val. Studien innehåller både kvalitativa och kvantitativa metoder i form av observationer och enkäter som genomförts med barn på två olika fritidshem med fokus på verksamhet utomhus, respektive inomhus. Resultatet analyseras utifrån begreppen genuskontrakt och performance, genom att lyfta studien med hjälp av de tre olika nivåerna som återskapar genus. De slutsatser som studien uppvisar är att barnen lever efter tydliga könsmönster som påverkar deras val. Även om miljön och de lekmaterial som fritidshemmen erbjuder är tillgängliga för alla barn så väljer de utifrån könstillhörighet och förväntningar. Även om barnen till viss del leker gemensamt präglas leken av könsroller. Det krävs ett aktivt pedagogiskt arbetssätt för att utmana och förändra, som till viss del handlar om delaktiga pedagoger som öppnar upp leken för alla.

<p>Utomhuspedagogik och teknikämnet har gemensamt att de båda ser ett konstruktivistiskt undervisningssätt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap är av vikt. I utomhusmiljön så tillgodoses främst teknikämnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken påverkar vår natur och miljö. Med hjälp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar är det meningen att det ska bli lättare att verkligen gå ut och pröva på. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling även att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikämnet på och i anslutning till en skolgård. Arbetet är menat att inspirera lärare till att bedriva teknikundervisning utomhus.</p>

<p>I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas. Ett tänkbart medel för att få elever att nå uppsatta mål kan vara att använda sig av utomhusundervisning. Enligt litteratur kan undervisning utomhus vara en lärandemetod som kan förena teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Bourdieu och Dewey bildar studiens teoretiska referensram och används som stöd vid tolkning av resultaten. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med grundskollärare som har inriktning mot grundskolans tidigare år. Vid databearbetningen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat att flera faktorer har betydelse för undervisningens utformning, såsom lärares intresse och erfarenhet samt skolans närmiljö. Påträffade faktorer kan kopplas samman med Bourdieus begrepp habitus och smak. Studien visar på både fördelar och nackdelar med utomhusundervisning. De intervjuade lärare är överens med Dewey om att undervisning utomhus bör ses som ett komplement till den traditionella undervisningen.</p> / <p>The media conducted a debate on where learning should take place and how to do it. Outdoor education can serve as one learning method. More recently it has become more popular to be outside among school teachers. This study aims to highlight the perceptions teachers have about teaching outdoors and its impact on pupils' learning. As today's school is objective, it is up to each teacher to decide how the education should be designed. Possible means to get students to achieve stated objectives may be to make use of outdoor education. According to literature teaching outdoors can be a learning method that can combine theoretical knowledge and practical knowledge. Bourdieu and Dewey form the study's theoretical framework which is used to underpin the interpretation of the results. The study's data were collected through qualitative interviews with lower primary school teachers. At the data processing a qualitative content analysis where used. The results implies, among other things, that several factors are relevant to the teaching design, such as teachers' interest and experience as well as the school's immediate environment. Found the same factors can be associated with Bourdieu's concept of habitus and taste. The study demonstrates both the advantages and disadvantages of outdoor education. The teachers interviewed agree with Dewey that learning outdoors should be seen as a complement to traditional teaching.</p>

<p>Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område.</p><p>Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus.</p><p>Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor. Innan intervjuerna genomförde vi observationer av både gårdens utformning och pedagogernas agerande utomhus. Vi tog även fotografier av gårdarna för att säkerställa att observationerna vi gjort av gårdarna stämmer överens med verkligheten.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att gårdens utformning påverkar pedagogerna i vissa avseenden. Gårdens utformning påverkar i vilken utsträckning pedagogerna är nöjda med gården samt hur ofta de lämnar gården för besök i andra miljöer. Gårdens utformning verkar även ha betydelse för hur pedagogerna låter vädret påverka utomhusvistelsen. I flera andra avseenden har vi inte kunnat avgöra om det är pedagogens grundsyn eller gårdens utformning som påverkar pedagogernas tankar och handlingar.</p>

Utomhuspedagogik och teknikämnet har gemensamt att de båda ser ett konstruktivistiskt undervisningssätt som ett medel för att bedriva undervisning samt att praktisk kunskap är av vikt. I utomhusmiljön så tillgodoses främst teknikämnets önskan att praktiskt pröva, undersöka och konstruera samt att försöka se hur tekniken påverkar vår natur och miljö. Med hjälp av detta arbetes motivgrund och exemplifieringar är det meningen att det ska bli lättare att verkligen gå ut och pröva på. Syftet med arbetet har varit att finna en teorianknytning och pedagogisk förankring till att bedriva teknikundervisning utomhus. I en vidareutveckling även att exemplifiera vad man kan göra utomhus inom teknikämnet på och i anslutning till en skolgård. Arbetet är menat att inspirera lärare till att bedriva teknikundervisning utomhus.

Bakgrund: Då barngrupperna tenderar att bli allt större i samma små lokaler blir utomhusmiljön allt viktigare, många förskolor tillbringar på grund av platsbrist allt mer tid utomhus (Nilsson, 2002). Det finns en hel del forskning om hur barnen påverkas av den miljö de vistas i utomhus. Hur utomhusmiljön är utformad har betydelse för de lekar och aktiviteter som barn sysselsätter sig med (Björklid, 2005). Vi har hittat marginellt med tidigare forskning på huruvida gårdens utformning påverkar pedagogernas arbete och har därför valt att fokusera på detta område. Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda på om förskolegårdens utformning påverkar pedagogers arbete utomhus. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie. Vi har intervjuat sex förskollärare på sex olika förskolor. Innan intervjuerna genomförde vi observationer av både gårdens utformning och pedagogernas agerande utomhus. Vi tog även fotografier av gårdarna för att säkerställa att observationerna vi gjort av gårdarna stämmer överens med verkligheten. Resultat: Vi har kommit fram till att gårdens utformning påverkar pedagogerna i vissa avseenden. Gårdens utformning påverkar i vilken utsträckning pedagogerna är nöjda med gården samt hur ofta de lämnar gården för besök i andra miljöer. Gårdens utformning verkar även ha betydelse för hur pedagogerna låter vädret påverka utomhusvistelsen. I flera andra avseenden har vi inte kunnat avgöra om det är pedagogens grundsyn eller gårdens utformning som påverkar pedagogernas tankar och handlingar.

<p>Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka lärares inställningar kring utevistelsen på förskolan och att studera om deras åsikter kan få några konsekvenser. Genom sex intervjuer med lärare på lika många förskolor gjorde vi en kvalitativ forskningsanalys och resultatet visade att lärare såg olika på utevistelsen. Alla ansåg att den var betydelsefull men angav olika orsaker till varför deras utevistelse såg ut som den gjorde. Vår studie visar att lärares inställningar var det som främst påverkade utevistelsen. Vi diskuterar vad som kan göras för att lärare ska reflektera mer kring deras inställning till att vistas utomhus.

I media förs en debatt om var lärande bör ske samt hur det ska gå till. Utomhusundervisning kan vara en tänkbar lärandemetod. På senare tid har det blivit allt mer inne att vara ute bland skolans lärare. Denna studies syfte är att belysa vilka uppfattningar lärare har om undervisning utomhus och dess betydelse för elevers lärande. Eftersom dagens skola är målstyrd så är det upp till varje lärare att själv avgöra hur undervisningen ska utformas. Ett tänkbart medel för att få elever att nå uppsatta mål kan vara att använda sig av utomhusundervisning. Enligt litteratur kan undervisning utomhus vara en lärandemetod som kan förena teoretisk kunskap och praktisk kunskap. Bourdieu och Dewey bildar studiens teoretiska referensram och används som stöd vid tolkning av resultaten. Studiens data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med grundskollärare som har inriktning mot grundskolans tidigare år. Vid databearbetningen användes kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar bland annat att flera faktorer har betydelse för undervisningens utformning, såsom lärares intresse och erfarenhet samt skolans närmiljö. Påträffade faktorer kan kopplas samman med Bourdieus begrepp habitus och smak. Studien visar på både fördelar och nackdelar med utomhusundervisning. De intervjuade lärare är överens med Dewey om att undervisning utomhus bör ses som ett komplement till den traditionella undervisningen. / The media conducted a debate on where learning should take place and how to do it. Outdoor education can serve as one learning method. More recently it has become more popular to be outside among school teachers. This study aims to highlight the perceptions teachers have about teaching outdoors and its impact on pupils' learning. As today's school is objective, it is up to each teacher to decide how the education should be designed. Possible means to get students to achieve stated objectives may be to make use of outdoor education. According to literature teaching outdoors can be a learning method that can combine theoretical knowledge and practical knowledge. Bourdieu and Dewey form the study's theoretical framework which is used to underpin the interpretation of the results. The study's data were collected through qualitative interviews with lower primary school teachers. At the data processing a qualitative content analysis where used. The results implies, among other things, that several factors are relevant to the teaching design, such as teachers' interest and experience as well as the school's immediate environment. Found the same factors can be associated with Bourdieu's concept of habitus and taste. The study demonstrates both the advantages and disadvantages of outdoor education. The teachers interviewed agree with Dewey that learning outdoors should be seen as a complement to traditional teaching.

Detta examensarbete handlade om i vilken grad förskollärare och barnskötare, aktiverar förskolebarnen när det kommer till fysisk aktivitet, även i vilken grad det fanns en tanke bakom och hur stor kunskap personalen på förskolan anser sig ha vid de fysiska aktiviteter som genomförs på förskolan. Vikten av fysisk aktivitet i förskolan belyses i detta arbete och relateras till olika typer av forskningsstudier, detta för att ge läsaren förståelse över hur mycket fysisk aktivitet gynnar inlärning och koncentrationsförmåga. Med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning svarade 42 personer ur förskolepersonalen om deras erfarenheter gällande fysisk aktivitet. Resultatet redovisas bland annat med tabeller och diagram. Det som framkommer i studien är hur viktig förskolepersonalens roll och inställning är till de fysiska aktiviteterna är samt visas skillnaden mellan deras inställning till fysisk aktivitet inomhus respektive utomhus.