Barns fysiska aktivitet har minskat över flera decennier och fler än hälften av alla elever som börjar första klass ligger efter motoriskt i jämförelse med de förväntade färdigheterna. Forskning visar på att barn med en god motorik i större utsträckning uppnår goda resultat i skolan samt att det ökar deras självkänsla. Syftet med den här rapporten är att skapa ny kunskap om hur fritidshemmen skapar rörelseglädje bland eleverna samt hur de planerar och kan utveckla verksamheten för att skapa rörelsetillfällen som sträcker sig över hela skoldagen. Vi har kommit fram till följande resultat genom att ha genomfört en kvalitativ intervjustudie där 10 fritidspedagoger på fyra olika fritidshem i Sverige under mars 2015 deltog. De fritidshem som är med i studien värdesätter leken som en del i elevernas rörelseutveckling. Fritidshemmet har ett stort ansvar för elevernas fysiska utveckling vilket är något som de tänker på när de planerar sin verksamhet. Ofta har de planerade aktiviteterna en inriktning mot rörelse. Pedagogerna påpekar att deras arbete försvåras med att barngrupperna blir större och att personaltätheten minskar. De vill utnyttja de resurser som de har genom att vara utomhus mycket och ta del av skolans idrottshall för att utveckla en rörelseglädje bland eleverna. Fritidshemmen är mycket engagerade i elevernas fysiska utveckling men de kan göra mer för att hjälpa eleverna i deras motoriska utveckling. De kan även bidra till att skapa rörelseglädje genom att erbjuda eleverna ett brett utbud av olika aktiviteter i verksamheten med hjälp av olika idrottsföreningar.

Utomhuspedagogik har under en längre period varit ett omtalat ämne, speciellt i ämnetnaturvetenskap. Mycket forskning och skolans styrdokument pekar på fördelar med utomhusundervisning men trots det används det sällan. Många lärare känner en osäkerhet och vill inte riktigt medge utomhusundervinsingens positiva kraft. Syftet med studien är att belysa de specifika fördelarna med utomhusundervisning i naturvetenskapliga ämnen för eleverna.Metoden är ett urval av studier som samlades in genom systematisk litteratursökning i databaserna Diva, Primo, Google Scholar, Reserach Gate och Taylor & Francis Online utifrån förbestämda urvalskriterier. Resultatet i studien har pekat på flera specifika fördelar för eleverna. Många av fördelarna är förutsägbara, några av dessa är att eleverna får bättre resultat efter utomhusundervinsning, exempelvis får bättre motivation och en positiv inställning till undervisningens innehåll. Andra fördelar som var mer överraskande är att elevernas abstrakta tänkande ökade, eleverna lärde sig ämnesspecifikas begrepps betydelse snabbare och samarbetet mellan eleverna förbättras utomhus.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade förskollärare uppfattar undervisning utomhus samt deras erfarenheter av naturundervisning i utomhusmiljön. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts genom att fyra förskollärare har intervjuats. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och därefter diskuterats i förhållande till tidigare forskning och aktuella styrdokument. Studiens resultat visar att innehållet i spontan undervisning utomhus ofta tenderar att handla om djur och natur, medan planerad undervisning utförs i riktning mot flera läroplansområden. Förutsättningarna i utomhusmiljön påverkar huruvida förskollärare bedriver undervisning utomhus. Vidare indikerar resultatet att förskollärare undervisar om naturens resurser med utgångspunkt i förskollärarnas initiativ samt barns nyfikenhet. Undervisning om naturen iscensätts multimodalt både utomhus och inomhus.

Rapporten redovisar en kvalitativ studie med intervju som metod. Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur uteverksamheten bedrivs i den samtida förskolan. I studien har fem pedagoger besvarat frågor om hur de använder förskolegården, vilket lärande de uppfattar sker hos förskolebarnen utomhus och hur de uppfattar att utomhuspedagogik. Resultatet visar att förskolor vistas utomhus dagligen i varierade miljöer och att skogen framställs som en lärande miljö. Vidare framställs att grov- och finmotorik utmanas i utomhusmiljön samt barnens förmåga att socialisera med andra. Både de yngre och äldre barngruppernas utevistelse består av utelekar. Utöver detta lyfts att medforskande förhållning-sätt är viktigt gällande lärande utomhus som även en del av resultatet. Resultatet visar att pedagogerna säger att de använder utomhuspedagogik genom att plocka in material, använda skogen som lärande miljö och skapar utomhusteman. Utforskandet av närmiljön är ytterligare ett sätt de använder utomhuspedagogik på. Utomhuspedagogik praktiseras i samtiden, enligt de fem pedagogerna. Den kan ses som en del av förskolans utevistelse och barn lär av att vistas utomhus.

Syftet med denna fallstudie var att studera om det finns någon koppling mellan hur ofta eleverna spenderar sin fritid utomhus och engagemang vid NO-lektioner utomhus. Vidare var det övergripande syftet att genom studien bidra med reflekterande tankar kring skolans roll för att stimulera elevernas naturkontakt och känsla för naturen. Data samlades genom enskilda intervjuer med åtta elever i årskurs ett samt genom en gruppintervju med deras två NO-lärare. Resultatet visade att majoriteten av eleverna tycker om att vara utomhus både på fritiden och vid NO-lektioner och att de flesta av dem gärna ser att de har fler lektioner utomhus, detta trots att de helst spenderar fritiden inomhus. Utifrån denna fallstudie går det inte att dra den generella slutsatsen att elevers inställning till NOundervisning utomhus influeras av hur ofta elever spenderar fritiden ute. I diskussionsdelen ges förslag på hur skolan kan bidra till att elever skapar en kontakt och känsla för naturen.

BAKGRUND: Vi är speciellt intresserade av utomhuspedagogik och dess möjligheter tillaktiv inlärning. Vår studie handlar om att se barns lek på utegården utifrån barnensperspektiv. Bakgrunden handlar om barnens motivation till rörelse utomhus. Den belyser attdet finns många olika ”uterum” på förskolegården. Bakgrunden beskriver leken påförskolans gård, och hur leken förflyttas och justeras mellan uterummen. Könets betydelseför val av lekmateriel och lekplats beskrivs också, liksom hur man kan få fram barnets synpå sin egen lek.SYFTE: Syftet är att ta del av barnens tankar om sin lek på förskolegården och hur deanvänder den.METOD: Vi har, vid två olika förskolor, observerat ca 40 barns val av platser vid nioolika tillfällen och intervjuat tio pojkar och tio flickor om vad, var och med vem de leker. Vihar också frågat barnen om speciella pojklekar respektive flicklekar.RESULTAT: Alla de tillfrågade barnen svarade att de tyckte om att gå ut. På de tvåförskolorna fanns det många uterum, t ex sandlådan, gungorna, den undanskymdagräsmattan. Några var mer använda än andra. Leken, och en del lekmaterial, följde medbarnen genom de olika uterummen och då kunde leken också ändra karaktär och ledare. Vidden ena förskolan dominerade pojkarna men vid den andra var det flickorna somdominerade.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att öka kunskapen om fritidslärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik främjar elevers lärande och utveckling i fritidshem. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta utbildade fritidslärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med stöd i meningskodning. Utifrån analysen av data kunde sedan ett resultat sammanställas. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att användandet av utomhuspedagogik främjar elevers utveckling och lärande på olika sätt där motorik och socialt samspel ofta nämns som något som främjas. I resultatet framkommer fritidslärarnas uppfattningar om att det finns flera olika möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik. Det upplevs bland annat att utomhusmiljön har många möjligheter där skogsmiljön och skolgården framförallt nämns. Resultatet framhäver även fritidslärarnas uppfattningar om att det kan finnas olika hinder i bedrivandet av utomhuspedagogik, exempelvis tidsbrist, personalbrist och väder.

<p>Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jämfört med en tidigare gjord undersökning av vad lärare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville också undersöka vilka skäl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. </p><p>Femton lärare från fyra olika skolor i Tanzania har svarat på en enkät. De frågor vi ville få svar på var om de ville undervisa utomhus och i sådana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa. </p><p>Resultatet av vår undersökning visar att de undersökta lärarna i Tanzania använder sig av utemiljön i undervisningen. Vi kunde inte se några större skillnader mellan de lärare som undersökts i Tanzania och de lärare som undersökts i Sverige. Lärarna i Tanzania anger fler positiva anledningar till att undervisa ute. </p><p>I litteraturen har vi funnit många och starka skäl till att vi, som lärare, ska använda oss av utomhuspedagogik. Vi tror att fler och fler människor upptäcker hur vistelse i naturen påverkar kropp och själ på ett positivt sätt. Många skolor och lärare använder sig av utomhuspedagogik i undervisningen redan nu och vi tror att det är framtidens melodi.</p>

<p>I vårt examensarbete presenteras inledningsvis en omfattande litteraturstudie. Syftet med den var att hämta inspiration, tillägna oss erfarenheter som andra redan gjort samt att undersöka om vi i litteraturen kunde finna något som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssätt - allmänt respektive specifikt i matematiken. Efter det att vi skrivit vår litteraturstudie genomförde vi ett sex veckor långt matematikprojekt i år 8, där vissa moment var förlagda utomhus. Meningen med det här projektet var att undersöka huruvida vi efter genomfört projekt kunde se någon attitydförändring från elevernas sida gentemot matematikämnet. Vi ville dessutom undersöka vilka upplevelser elever i år 8 får när utomhusmiljön används som ett komplement till den traditionella undervisningen. För att ta reda på elevernas upplevelser samt eventuella attitydförändringar valde vi att intervjua sju elever både före och efter det att vi genomfört vårt matematikprojekt. </p><p>I litteraturen fann vi mycket som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, framförallt allmänt men även specifikt inom matematikämnet. Vi upplever att matematik och utomhusundervisning är relativt outforskat och därför sparsamt förekommande. Vid elevintervjuerna framkom att samtliga elever tycker det är positivt att ibland ha lektioner utomhus, under förutsättning att det är bra väder. Andra positiva upplevelser som framkom vid intervjuerna och som stämmer väl överens med den litteratur vi läst är: utomhuslektioner ger omväxling, man lär genom att göra, man minns det man gör ute bättre, verklighetsanknytning, vidare helhetssyn - matematik finns överallt omkring oss etc. Någon attitydförändring gentemot matematikämnet kunde vi inte se under dessa få veckor.</p>

<p>Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus. Däremot upplever vi inte att dessa skillnader är lika omfattande som de skillnader litteraturen beskriver gällande inomhuslek. Ett tydligt resultat som kom fram var att barnen helst leker med någon av sitt eget kön. Vi har också upptäckt att barnen redan verkar ha en uppfattning om vad som anses flick- respektive pojkaktigt, eftersom det vid intervjuerna framkom mer könstypiska lekar än vad barnen faktiskt lekte under observationerna.</p>