I Skolverkets läroplan (2011) för ämnet geografi nämns det att fältstudier och exkursioner ska integreras i geografiundervisning på gymnasiet och i grundskolans senare år årskurs 7-9. Geografi är ett skolämne som är relativt nytt i sin nuvarande form och har under en period varit uppdelad inom naturkunskaps- och samhällskunskapsämnena i skolan. Studiens syfte är att undersöka på vilket sätt fältstudier och exkursioner används inom geografiämnet av lärare i gymnasiet och i årskurs 7-9 i grundskolan i Kalmar kommun. Studien är kvalitiativ där semistruktuerade intervjuer av geografilärare och litteraturstudier har varit till hjälp för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Egenkonstruerade fallstudier användes för att ge en fördjupning till studien, där torg och järnvägsstationen i Kalmar valdes ut, för att undersöka om det är platser i närområdet som lärare eventuellt kan använda i sin geografiundervisning med fokus på fältstudier och exkursioner. I studiens resultat framkommer det att alla lärare i undersökningen är positiva till att använda sig av fältstudier i deras undervisning, men att det krävs planering i god tid, samt att man för en god dialog med kollegor för att kunna vara flexibel i om det finns ett behov av att flytta lektioner. De uppger alla en positiv bild av närområdet i Kalmar som plats för utförande av fältstudier och exkursioner, och fältstudier är något de använder sig av i olika utsträckning inom sin geografiundervisning. Två lärare nämner att de låter eleverna studera bostadsområden i närområdet och hur Kalmars framtida stadsutveckling planeras. En lärare nämner närheten till kusten där eleverna får studera erosion och vittringsfenomen. Alla talar positivt om närheten till Öland och att det är en bra plats för fältstudier och exkursioner.

Syftet med denna litteraturstudie är att skapa en bild av vilken påverkan utomhuspedagogik har på undervisningen. Studier visar att lärare och pedagoger upplever utomhuspedagogik som främmande och obekvämt, och irrelevanta argument hör till vanligheten. Detta trots att forskning visar på att elever utvecklas positivt både socialt och kunskapsmässigt ute i naturen. Metoden vi använt oss av är en kvalitativ litteraturstudie där forskning från främst Sverige har analyserats. Vi valde framförallt svensk forskning då vårt intresse varit den svenska skolan och dess läroplan. I läroplanen står det att undervisningen ska anpassas efter varje enskild individs behov och erfarenheter. Utomhuspedagogik kan vara en sådan anpassning och resultatet vi fått fram pekar på att arbetssättet till störst del gynnar elevernas utveckling, både socialt och kunskapsmässigt. Både det sociokulturella- och det konstruktivistiska perspektivet av lärande talar för att utomhuspedagogik kan vara till stor fördel när det gäller kunskapsinhämtning för elever. Samhället blir allt mer mångkulturellt och detta syns även i klassrummet där det talas mer än bara ett språk. Vår studie prövar därför även hur utomhuspedagogik kan vara stöd vid integrering av nyanlända elever med bristande kunskaper i svenska språket. Slutsatsen är att lärare måste bli medvetna om utomhuspedagogikens fördelar. Att använda sig av naturen som redskap gynnar såväl den enskilda eleven som hela gruppen. Studien avslutas med en diskussion där resultatet jämförs med de tidigare erfarenheter och kunskaper vi har. Resultatet vi erhållit har gjort att vi båda funnit ett intresse för utomhuspedagogik och vi hoppas kunna applicera detta på vår framtida roll som lärare i årskurs 4–6.

Denna studie syftar till att undersöka vad tidigare forskning säger om elevers lärande i naturvetenskap genom utomhuspedagogik, med ett särskilt fokus på elever från förskola till årskurs 6. Studiens frågeställningar behandlar lärares intentioner med utomhuspedagogik i den naturvetenskapliga undervisningen, hur utomhuspedagogik kan stödja elevers lärande samt vilka utmaningar arbetssättet kan medföra. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie då frågeställningarna avses besvaras med hjälp av tidigare forskning inom valt område. Samtliga inkluderade studier har genomgått peer-review och framkommit genom sökningar i databaserna avhandlingar.se, NorDiNa och Eric (Ebsco). De utvalda studierna har kritiskt granskats och deras resultat har därefter analyserats, sammanställts och diskuterats. Studiens resultat visar att lärares intentioner med utomhuspedagogik exempelvis handlar om att erbjuda eleverna en alternativ arena för lärande som samspelar med den undervisning som sker inomhus. De avser även erbjuda eleverna förstahandserfarenheter av naturen samt utveckla elevernas intresse för densamma. Resultatet visar även att majoriteten av den forskning denna studie bygger på pekar på att utomhuspedagogik är ett arbetssätt som stödjer elevers lärande inom naturvetenskap. Detta genom att exempelvis sinnen aktiveras och att förstahandserfarenheter av naturen anses stärka minnet och fördjupa kunskaperna. Studien visar även att utmaningar med utomhuspedagogik är lärares bristande kompetens samt praktiska utmaningar såsom lämplig klädsel för eleverna. / <p>NO</p>

Bakgrund Utevistelsen är betydelsefull för barns utveckling och lärande. Barn kan få nya erfarenheter och kunskaper genom att vistas i naturen. Förskollärare kan ha olika förhållningssätt till utevistelsen vilket kan påverka det utomhuspedagogiska arbetet. Studien genomfördes för att undersöka förskollärares förhållningssätt till utevistelsen. Syfte Vårt övergripande syfte med denna studie är att undersöka didaktiska aspekter av utevistelsen i förskolan. Metod Studien bygger på en kvalitativ metod, där intervju har används som redskap. Urvalet har genomförts genom bekvämlighetsurval. Respondenterna består av åtta förskollärare och detta valdes då vi ville att alla skulle ha liknande utbildning. Av de fyra förskolorna hade två en tydlig inriktning mot utomhuspedagogik. Vi valde att intervjua två förskollärare på samma avdelning eftersom de kan ha två olika uppfattningar av förskolan. Resultat I resultatet framkommer det att förskollärares förhållningsätt är betydelsefullt för barns utevistelse. För att utevistelse ska bli lärorikt för barnen är det viktigt att förskollärarna är engagerade och tar vara på barns intressen. Utevistelse bidrar till lärorika miljöer och ökade kunskaper. När barn vistas ute förbättras deras hälsa, koordination, rörelseförmåga, koncentrationsförmåga och fantasi. Ljudnivån blir behagligare utomhus. Vistelsen i naturen bidrar till ökad miljömedvetenhet hos barn.

No description available.

Denna studie baserad på aktionsforskning har som mål att skapa en positiv känsla kring utevistelse hos eleverna. Detta genom äventyrs- och utomhuspedagogik där eleverna möter ett upplevelsebaserat lärande. Utvecklingsarbetet genomfördes på en centralt placerad skola med god möjlighet till skogsmiljö. I vår nulägesanalys uppdagades det att eleverna uppfattade det som tråkigt att vara utomhus och ville hellre vara inomhus istället och därför valde vi att genomföra vårt arbete. Detta pågick två dagar i veckan under fyra veckors tid på fritidshemmet. Vid varje tillfälle förde vi en dialog med eleverna om deras uppfattning och utifrån denna kunde vi förstå att eleverna tyckte att det var ett roligt arbete och uppfattade det som något roligt att gå ut. Vid flera tillfällen bad eleverna oss att vi skulle gå till skogen och även pedagogerna som arbetar på fritidshemmet blev deltagare i arbetet. Vi hade ett relativt högt deltagarantal och främst vid vårt sista arbete som också blev det mest lyckade. Pedagogerna kände sig motiverade till att genomföra ett fortsatt arbete med samma utgångspunkt som oss och eleverna tyckte att det var tråkigt att vi inte skulle fortsätta en längre tid.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever matematikundervisning utomhus samt vilket lektionsinnehåll eleverna kommer ihåg efter genomförd lektion. Studien utgörs av intervjuer med tolv elever i årskurs 5. Grunden för studien är en lektion som genomförts några veckor innan intervjuerna där utomhusmatematik använts som undervisningsmetod. Intervjuerna har bestått av frågor kring denna lektion och elevernas uppfattningar av den. Intervjuerna har genomförts i grupper om tre. Resultaten har redovisats i diagram och jämförts med tidigare forskning inom området. Resultatet antyder att utomhusmatematik har många fördelar, som exempelvis att abstrakt matematik kan konkretiseras, och att eleverna överlag har en positiv uppfattning om utomhusmatematik. En av de negativa aspekterna som eleverna kan se med utomhusmatematik är att det kan bli oordning och brist på fokus bland eleverna. Vi ser att detta problem skulle kunna bero på val av plats för att genomföra undervisningen. Elevernas tidigare associationer till en plats kan påverka ordning och fokus i gruppen.

Den här undersökningen syftar till att belysa ett föräldraperspektiv, vilket här innebär att skildra föräldrars erfarenheter av och synpunkter på en I Ur och Skur-förskola. Undersökningen vill synliggöra föräldrars olika uppfattningar om varför de valt en I Ur och Skur-förskola men också vad de vill att barnen ska lära sig samt om de ser några negativa aspekter. För att samla in föräldrarnas åsikter har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av enskilda intervjuer. Litteratur och forskning som undersökningen utgått från behandlar föräldrars val och vikten av utevistelse och dess pedagogik. Resultaten visar att de främsta anledningarna till föräldrarnas val av den specifika I Ur och Skur-förskolan är I Ur och Skur-konceptet, god och hemlagad mat, förskolans goda rykte, engagerade pedagoger och delaktighet. Deras gemensamma uppfattningar, tankar och förväntningar kring barnens lärande handlar om ett lärande i naturen och om naturen samt barnens utveckling i att bli självständiga och ta ansvar, både när det gäller dem själva och miljön. Utifrån föräldrarnas svar framkom det både negativa uppfattningar och en del förutfattade meningar kring I Ur och Skurs verksamhet. Bland annat att det krävs mycket kläder eller att förskolan tar hand om barnens utomhusvistelse, så att föräldrarna inte behöver var ute med barnen.

I studien undersöks hur elever i grundskolans tidiga år upplever att sinnesupplevelserpåverkar deras lärande utomhus i de naturorienterande ämnena. I utomhusundervisning sesplatsen som betydelsefull för lärandet då den kan erbjuda förstahandsupplevelser i autentiskamiljöer. Den lärandeteori som varit utgångspunkt i studien är pragmatismen. Det kvalitativaundersökningsredskapet intervju användes i studien då det gav möjlighet till att få djupakunskaper om hur eleverna upplever sitt lärande utomhus.Syftet med studien är att undersöka hur elever i grundskolans tidiga år upplever sitt lärandeutomhus i de naturorienterande ämnena. Studien fokuserar på den roll som sinnesupplevelserhar för elevernas lärande vid utomhusundervisningen i skolans närområde.För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet i studien användes den kvalitativametoden och semistrukturerade intervjufrågor. Urvalet bestod av 15 intervjuade elever iårskurs tre på en skola i västra Sverige och undersökningen genomfördes enligt deforskningsetiska principerna.Majoriteten av eleverna uppgav att platsen har betydelse för deras lärande eftersom de villlära om fenomen i de naturorienterande ämnena i en autentisk miljö. Huvuddelen av elevernanämner ovanstående som gynnsamt för deras lärande då de kan använda synen, hörseln,doften och känseln då de lär om fenomen i naturen. Vidare angav 12 av 15 elever att deupplever att de lär sig utomhus med hjälp av att kunna använda kroppen och känna påfenomen som de ska lära sig om. Några elever uttrycker även att detta hjälper dem att minnas.Huvuddelen av eleverna uppgav att utomhusundervisning var ett bra komplement tillklassrumsundervisning. Några elever lyfter att de vill lära sig fakta om ett fenomen iklassrummet och sedan gå ut och se och undersöka det i verkligheten. Samtliga elever uppgeratt utomhusundervisning är roligt och att de gärna vill ha fler lektioner ute i denaturorienterande ämnena. Resultatet indikerar att elever i grundskolans tidiga år i dennastudie upplever att sinnesupplevelser i autentiska miljöer påverkar lärandet och minnetpositivt. En framträdande faktor som eleverna tar upp är möjligheten att kunna känna påfenomen i naturen.

Denna studie undersöker sex verksamma mellanstadielärares syn på och arbete med utomhusundervisning inom de naturvetenskapliga ämnena. Studien tar även upp hur lärarna ser på de förutsättningar som finns för att bedriva utomhusundervisning inom naturvetenskapen. Lärarna som har deltagit i studien har fått beskriva och resonera kring sina egna val i utomhusundervsiningen. Studien grundar sig i en teori om selektiva lärotraditioner, vilket är de praktiker lärare prioriterar och för vidare inom skolvärlden. Dessa traditioner går att använda för att identifiera vilka syften som finns med olika typer av undervisning. För att undersöka detta användes det fenomenologiska arbetssättet tillsammans med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Utfallet av intervjuerna har sedan kategoriserats och diskuteras i studien. Samtliga lärare ansåg att det måste finnas ett starkt samband mellan teori och praktik, men att syftet kunde variera mellan olika utomhuslektioner. Vi har i denna studien valt att belysa två traditioner, att lära sig för att bli en naturvetare och att lära sig av naturvetenskapen. Utifrån de utförda intervjuerna framgår att samtliga lärare agerar inom båda av dessa traditioner och båda traditioner anses ha samma vikt. Lärarna som har deltagit i studien har arbetat vid skolor som har olika grad av närhet till natur, vilket har variet en av de största påverkande faktorerna för hur lärare väljer att arbeta utomhus. De som har nära till natur har stor fördel av detta, specifikt inom biologin som till och med i kursplanerna nämner fältstudier. De som arbetade vid skolor i stadsmiljö kände sig begränsade i den mån att det blir svårt att gå ut och undersöka eller observera saker i naturen på grund av att det blir omständligt att ta sig till naturen under lektionstillfället. Även om fysik och kemi inte behandlades i utomhusmiljö i lika stor utsträckning som biologi ansåg lärarna att det är enklare att behandla de ämnena i skolans närmiljö. Detta oberoende av om man har nära till naturen eller inte. Här kom istället lekplatser eller väder in som förutsättningar.