Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva vad elever i årskurs 2 har för syn på en skogsträdgårds innehåll och dess användningsområden. Vad anser de alltså är viktigt att ha med i en skogsträdgård och vad uppskattar de mest med sin vistelse i den miljön. Forskningsfrågorna är: Vad ska en skogsträdgård innehålla enligt eleverna och vad vill eleverna använda en skogsträdgård till? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med elva elever i årskurs 2 och de kompletterades med fotografier tagna av eleverna. Fyra teman har identifierats i det empiriska materialet: estetiska upplevelser, trädgårdsarbete, förtäring samt trivsel och umgänge. Resultatet visade att eleverna vill att en skogsträdgård ska innehålla vackra växter och möjlighet till att bygga, gräva, plantera och vattna samt ha någonstans att sitta för att umgås och äta. De uppskattar även att skogsträdgården innehåller ätliga växter och att de kan användas på olika sätt. De uttryckte att de trivdes bra i skogsträdgården och önskade få komma oftare. Studiens slutsats är att en skogsträdgård, med dess innehåll och användningsområden, beskrivs av eleverna som en miljö där emotionella, fysiska, kognitiva och sociala behov blir tillgodosedda.

Syftet med studien var att undersöka begreppet Det kompetenta barnet. Genom att undersöka toddlares förmågor och kompetenser i ett undersökande arbetssätt, ville jag se vilka kompetenser som barnen visar och hur det kan förhålla sig till bilden av det kompetenta barnet. Jag ville undersöka på vilka sätt barnen kommunicerade med varandra i undersökandet. Med fenomenen flyta och sjunka, som ämnesinnehåll i barnens undersökande, ville jag se hur barnen använder sig av de olika materialen och hur de uttrycker sig kring fenomenen. Jag ville även i denna studie undersöka vilka miljöerbjudanden och invitationer till handling som utemiljön erbjuder barnen i undersökandet. Det är en observationsstudie som vilar på en barndomssociologisk ansats. Studien baseras på videoobservationer och fältanteckningar där jag var med som deltagande observatör av barnens undersökande. Resultatet visar att barnen i undersökningen kommunicerar genom imitation där kroppsspråk, ögonkontakt, miner, röst och kroppsrörelser används i samspelen och kommunikationen mellan barnen. Barnen visade förmåga till intentionella handlingar där de visade handlingar om den andres väl och förmåga till att lära andra. Upprepning, observation och uthållighet var utmärkande drag i deras handlingar i undersökandet där utemiljön erbjöd material till fortsatt undersökande och gav inbjudan till handling utifrån miljön.

Syftet med studien är att studera fritidspedagogers olika uppfattningar om barns lärande utomhus på fritidshem. I studien har det använts av kvalitativa intervjuer och frågeformulär där fenomenografi används som perspektiv för att fånga pedagogers olika uppfattningar om lärande utomhus. I resultatet har det förekommit att lärande sker i olika former bland annat ute i naturen, tematisk, i leken och att lärandet utomhus främjar olika förmågor hos barnen. Studien visar att lärande utomhus är obegränsad och att det lärande sker ständigt ute bland annat i naturen, i leken, individuellt så som socialt.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur förskollärare resonerar om utomhuspedagogiken som ett arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats och intervjuat förskollärare för att söka svar på våra forskningsfrågor. Det som framkom av studien var att alla förskollärare utom en som vi intervjuat arbetar med utomhuspedagogik i förskolan. De fördelar och möjligheter de ser med utomhuspedagogiken som arbetssätt är att barnen får röra på sig och att motoriken främjas, barnen håller sig friskare, och att det är positivt för kommunikationen och relationen barnen och förskollärare emellan och barnens nyfikenhet och kreativitet stimuleras bl.a. De nackdelar och hinder förskollärare ser är först och främst vädret när det t.ex. är kallt ute. Hindren kan vara när förskolepersonal är sjuka och frånvarande, av vad som även framkom under intervjuerna var att det till stor del handlar om förskolepersonalens egen inställning till utomhuspedagogik.

No description available.

Syftet med det här utvecklingsarbetet var att planera och genomföra språkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det främjade barns lärande i språk, samt se vilken roll lärarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en årskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i växelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som användes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en språkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter. De elever som deltog visade ett engagemang och nyfikenhet inför aktiviteterna. Vår slutsats är att vi kommer att använda oss av utemiljön som ett komplement till det traditionella klassrummet eftersom vi anser att det gav både oss och eleverna inspiration. Vi har insett vikten av att våga använda varierande lärandemiljö

Syfte: Undersöka hur fritidspedagoger arbetar med utomhuspedagogik och deras förhållningssätt till ämnet. Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes med åtta fritidspedagoger, fyra från landsbygden och fyra från staden. Resultat: Samtliga pedagoger fann ett personligt intresse för att vistas utomhus och detta syntes i deras verksamhet. Pedagogerna definierade Utomhuspedagogik som att vara utomhus och att bedriva verksamhet där. De anser att man lär sig lättare och på ett annat sätt utomhus. Fritidshemmen hade olika tillgång till natur respektive kultur och de hinder som uppstod för pedagogerna att bedriva utomhuspedagogik var bland annat tidsbrist, tillgänglighet, barnens brist på bra kläder och barngrupper och personal. Slutsats: Kunskapen hos pedagogerna angående utomhuspedagogik var relativt liten men deras personliga intresse höll ämnet vid liv i deras verksamheter. Mängden utomhuspedagogik skiljde sig inte avsevärt mellan fritidshemmen utan det som gick att se var hur utomhuspedagogiken tillämpades. Pedagogerna fick planera och strukturera upp verksamheten olika mycket beroende på om fritidshemmet var beläget i staden respektive på landsbygden.

Internationella studier visar att svenska elever har försämrat sitt resultat i matematik. Flera forskningsrapporter visar att en mer varierad matematikundervisning kan öka kvalitén och höja elevernas måluppfyllelse. Vi vill undersöka om utomhusmatematik kan vara en effektiv och kompletterande metod till den traditionella matematikundervisningen. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare resonerar kring utomhuspedagogik och utomhusmatematik i undervisningen av elever i grundskolans tidigare år. Vi har även undersökt hur dessa lärare ser på möjligheter respektive begränsningar med utomhuspedagogik och utomhusmatematik. Vår studie utgår från intervjuer med fyra lärare i grundskolans tidigare år vid två skolor som har lång erfarenhet av arbetssättet. Resultatet visar att det finns både möjligheter och begränsningar. Lärarens roll har en stor betydelse i utomhusmatematik. Att läraren synliggör matematiken och hjälper eleverna att koppla ihop utomhusmatematiken med matematikundervisningen inomhus är av stor vikt. Möjligheterna med arbetssättet är att eleverna får upptäcka matematiken med alla sinnen. Det sociala samspelet mellan eleverna gynnas och eleverna får använda mycket kroppsrörelse när de arbetar med utomhusmatematik. Begränsningar med arbetssättet menar samtliga respondenter framför allt är personalresurser och lärarens inställning.

Det jag vill belysa med den här studien är vad några pedagoger har för erfarenheter av utomhuspedagogiken i förskoleverksamheten. Vad syftet är enligt pedagogerna med utomhuspedagogiken, vilka begränsningar innefattar utomhuspedagogen, vilken inställning pedagogerna har till ämnet samt hur de kopplar detta till förskolans läroplan. För att få fram detta material har kvalitativa metoder med intervjuer används. Detta för att uppsatsen bygger på pedagogernas egna uppfattningar och erfarenheter av ämnet. Intervjuerna genomfördes i tre olika förskolor, två till tre pedagoger ur varje förskola, i en mellanstor stad i Sverige. Sammanlagt var det åtta pedagoger som deltog i undersökningen. Min teoretiska bakgrund innefattar tidigare forskning, doktorsavhandlingar samt förskolans läroplan. I den här uppsatsen har jag valt att utgår från den sociokulturella synen på lärande eftersom barn ses som kompetenta individer som lär i en social gemenskap och att de konstruerar sin egen kunskap utifrån sina erfarenheter. Jag har sedan gjort analyser av mitt material från undersökningen och kopplat det till teoribakgrunden. I resultatet framkommer det att användningen av utomhuspedagogik i förskoleverksamheten varierar beroende på lärarens egen inställning till detta arbetssätt. Vissa pedagoger går ut högst två till tre gånger per vecka medan andra arbetar ute dagligen. Analysen visar att för en kategori av pedagoger är det en självklarhet att vara ute och de har den inställningen att det är att bara komma ut. En annan kategori arbetar planerat i projekt som kan bedrivas både inomhus och utomhus, medan en annan föredrar att vara inomhus. Det framkommer i analysen att det finns olika fördelar med utomhuspedagogiken, nämligen barnen kan arbeta i olika miljöer, använder både kropp och samtliga sinnen, får enskilt eller i grupp undersöka, utforska, upptäcka och experimentera olika ting. Förutom detta nämns det att barnen kan praktisera de teoretiska delarna och få konkreta erfarenheter och kunskaper av olika saker som de läser om eller arbetar med. Sedan visar den här studien att det förekommer hinder eller brister i utomhuspedagogiken, såsom med alla andra arbetsmetoder eller undervisningssätt. Pedagogerna i denna studie hävdar att hinder i form av att barnen inte har kläder efter väder, ekonomiska hinder, personalresurs, för stora barngrupper, gården och att vädret kan vara ett hinder för de mindre barnen, förekomma. Studien framhåller sedan, att användingen v läroplanen varierar mellan pedagogerna. En del pedagoger har läroplanen som går hand i hand med de aktiviteter de planerar för barnen och andra har det bara i baktanken. Undersökningen visar att majoriteten av pedagogerna anser att utomhuspedagogik är en del av deras verksamhet och det framkommer också att majoriteten av pedagogerna har en positiv inställning till utomhuspedagogiken och anser att den kan användas både för fri lek och pedagogisk verksamhet. Barnen får ett konkret, plats- och erfarenhetsbaserat lärande, vilket bidrar till mindre ytliga inlärningssituationer. Sedan kommer diskussionen, där diskuteras uppsatsens resultat iförhållande till litteraturgenomgången.

Det här är en litteraturstudie som undersöker hur forskningsfältet kring utomhusmatematik ser ut, samt de olika resultat som forskningen kommit fram till. Genom systematiska sökningar har tretton artiklar i sin helhet valts ut för granskning, samt nio artiklar som ej finns tillgängliga i fulltext. Dessa inkluderades för att bidra till en mer komplett beskrivning av karaktären för hela det aktuella forskningsfältet. Resultatet visar framför allt att det finns relativt lite forskning inom området. Endast fem artiklar kunde bedömmas uppfylla kriterierna som vetenskapliga och därmed får dessa stå till grund för att visa vad forskningen för området säger. Dessa artiklar konkluderade att elever spontant upplever utomhusmatematik som roligt, att de lär sig lättare samt får en djupare förståelse för matematiken. En artikel kunde även påvisa att de elever som har utomhusmatematik lär sig mer, än de som endast har traditionell klassrumsundervisning. / The purpose of this literature study is to examine what the research field around outdoor mathematics looks like, as well as present the results, research findings and scientific conclusions. Through systematic searches thirteen articles have been found in their entirety selected for audit, as well as nine articles that are not available in full text - these were included in order to contribute to a more complete description of the nature of the entire current field of research. The results primarily show that relatively little research and scientific studies have been done in the area of outdoor mathematics. Only five articles could meet the criteria as scientific, and therefore these may be considered the basis of presenting what the research in this field says. The articles concluded that students own spontaneous reaction to outdoor math is that it is fun, that they learn the subject of math easier, and that they get a deeper understanding of mathematics as a whole. One article was also able to demonstrate that the students who are subjected to the learning method of outdoor mathematics, learned more than those who only have access to traditional classroom teaching.