Syftet med undersökningen var att belysa utomhuspedagogikens möjligheter, samt ta reda på vilka attityder som finns gentemot utomhuspedagogik bland förskollärare i förskolan. För att uppfylla syftet valdes den kvalitativa metoden som beskrivs som en relativt subjektiv och djupgående metod. Vidare präglas den här studien av en positiv attityd till utomhuspedagogik och kan därmed ha påverkat och vinklat resultatet till att se möjligheter i större omfattning än svårigheter. I den här undersökningen gjordes åtta intervjuer som valdes ut i ett så kallat bekvämlighetsurval, men ändå med avsikten att få informanter från olika typer av förskolor. I åtanke fanns också ständigt de forskningsetiska principerna för att skydda deltagarna. Genom intervjuerna framgick att samtliga informanter hade en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. Några deltagare ansåg att utomhuspedagogiken gynnar barnens utveckling och lärande på flera sätt. Skogen var, enligt alla informanter, en bra plats för utomhuspedagogik, eftersom den erbjöd både jämlikt material och mycket material. Informanterna framhävde att de gick ut minst en gång per dag och ibland två, eftersom det fanns så mycket möjligheter med utomhuspedagogik. Enbart kläder kunde utgöra ett hinder för utomhusverksamheten, ansåg informanterna. Slutsatsen av det här arbetet var att utomhuspedagogikens möjligheter är många och förskolor verkar redan ha anammat utomhusvistelse och utomhuspedagogik. Skogen erbjuder många spännande möjligheter i såväl material som miljöer och detta är något som måste vårdas för att kunna nyttjas och bevaras. Utomhuspedagogiken ger barnen kunskap och möjlighet att skapa en relation och koppling till naturen som behövs för en hållbar utveckling.

Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och det material vi använt oss av är 18 enkätformulär och 4 intervjuer. Vår undersökning visar att även om pedagogerna anser att det är bra att vara utomhus så förekommer det väldigt sällan. Detta trots att pedagogerna själva anser att de skulle ha tid att gå ut med barnen mer. Pedagogerna anser att uterummet har en betydande roll för elevernas lärande. Respondenterna menar att utomhuspedagogik handlar om att bedriva en sorts pedagogiks verksamhet, utomhus med eleverna. Vi vill framhålla att utomhuspedagogik är intressant, roligt, kreativt och nyskapande för både elever och pedagoger.

Syftet med vår undersökning är att se vilka mål pedagogerna på en I Ur och Skur skola har med sin utomhusundervisning, samt att se vad eleverna i skolans år 3 uttrycker att de lär sig. Vi intervjuar fyra pedagoger och fem elever på en I Ur och Skur skola vars svar vi analyserar och diskuterar utifrån I Ur och Skurs pedagogik samt lärandeteorier. Studiens resultat visar att pedagogerna förutom förtrogenhet till naturen, väljer att poängtera de mål med undervisningen som innefattar färdigheter som t.ex. socialt samspel. Eleverna nämner detta kunnande mer som ett bonus, och framhåller istället de teoretiska ämnenas vikt.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser på lärande samt vilka lärandemiljöer de använder sig av. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vår studie deltog två I Ur och Skur förskolor och två I Ur och Skur skolor och vårt resultat visade att alla verksamheter använder sig av både inomhusmiljön och utomhusmiljön som lärandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrån barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlärning där alla sinnena aktiveras. I förskolorna arbetar pedagogerna med att lärandet ska vara lustfyllt. Vår slutsats var att pedagogerna i I Ur och Skur verksamheterna i vår studie behöver få djupare kunskap i användandet av olika lärandemiljöer för att på så sätt bättre kunna motivera och utnyttja de olika lärandemiljöerna som finns.

SAMMANFATTNING Christina Andersson Louise Flygare Planering av utomhuspedagogiska aktiviteter 2008 Antal sidor: 28 Syftet med detta arbete har varit att undersöka planering av utomhuspedagogiska aktiviteter inom grundskolans lägre åldrar. Pedagoger och lärare på tre skolor där utomhuspedagogik används på varierande sätt och i olika stor omfattning har intervjuats. Resultatet visade att samtliga pedagoger och lärare planerar i ett preaktivt tidsperspektiv medan den inter- och postaktiva planeringen omnämnts indirekt. Faktorer som är styrande i planeringen är mål, delmål, barns olika inlärningsstilar, hälsa och friskfaktor samt väder och kläder. Utomhusplanering sker i samtliga ämnen men de mest frekventa är matematik och No. Den sociala kompetensen genomsyrar all undervisning och tränas på ett bra sätt utomhus i och med att samarbetsövningar används i högre grad ute än inne. Pedagogernas och lärarnas egen utbildning, förhållningssätt och roll i undervisningen är avgörande för om den utomhuspedagogiska planeringen tar mer tid i anspråk än planeringen för inomhusaktiviteter. Studien visade även att samtliga pedagoger ser positivt på att planera för utomhusaktiviteter. De ser inte planering och genomförande som något merjobb och vid eventuella hinder har de lösningar för detta. Nyckelord: Planering, utomhuspedagogiska aktiviteter, utomhuspedagogik

Syftet med mitt arbete var att planera, genomföra, reflektera och utvärdera en undervisningssekvens utomhus. Målet var att utveckla en metod för hur elever i årskurs 6 kan lära sig om människokroppen genom utomhuspedagogik. Arbetsprocessen påbörjades med litteraturstudier och planering av lektionerna. Lektionerna var planerade för att kunna genomföras under två stycken två timmarslektioner utomhus. De genomfördes och utvecklingen beskriven i detta examensarbete bygger på reflektioner från både under och efter genomförandet samt den utvärdering som genomfördes med hjälp av en enkätundersökning. Litteraturstudien och planeringen gick bra. Genomförandet av Lektion 1 gav tyvärr inte eleverna den ämneskunskap som jag hoppats på. Mycket av elevernas fokus var på kylan. Inför Lektion 2 omplanerade jag och anpassade lektionen utifrån mina reflektioner och elevernas åsikter. Lektion 2 blev en betydligt bättre lektion tack vare detta, Lektion 2 innefattade fler praktiska övningar där eleverna fick röra på sig mer. Resultatet av min enkätundersökning visar tydligt att intaget av ämneskunskap var högre och eleverna uppfattade lektionen som roligare. En del av arbetet fokuserade på de möjligheter och hinder som finns i utomhusundervisning. Att hålla i utomhusundervisning kräver mycket kunskap. Främst är det viktigt med organisatoriska kunskaper. Som en ovan lärare inom utomhuspedagogiken bör läraren börja med kortare sekvenser utomhus för att skapa en vana av att vistas utomhus. Det minskar de negativa mötena med naturen och skapar bättre förutsättningar för undervisningen utomhus.

Den här uppsatsen handlar om hur man kan utforma och använda trädgård i terapi och undervisning för barn med diagnosen autism. Jag har med hjälp av litteraturstudier av befintlig forskning om terapiträdgård och naturens betydelse för hälsan samt intervjuer med två lärare och en arbetsterapeut skapat ett förslag till utformning av en trädgård på en skolgård som hör till ett resurscentrum för barn med diagnosen autism i Borlänge. Mitt förslag är att trädgården ska vara en snitslad bana med fyra trädgårdsrum efter vägen. Rummen är indelade i de fyra grundfärgerna gult, grönt, rött och blått. Ledord som sinnesstimulering, färgterapi, en tydlig struktur i designen och tydliga arbetsscheman för en elevs uppgift har varit viktiga i utformningen. Jag har också fokuserat mycket på användningen av trädgårdsrummen och min målsättning har varit att rummen ska kunna användas bl a för motorisk träning, finmotorisk träning, stimulering av sinnena, rekreation, återhämtning från stress, och att umgås med andra barn. En målsättning med utformningen är att den ska ses som ett koncept som går att använda i många sammanhang, på andra skolgårdar, som lekparker eller i mindre form i en hemträdgård. Även om min målgrupp är barn med diagnosen autism så anser jag att alla barn kan ha nytta av en sådan här trädgård därför att jag tror att alla barn behöver den struktur, ordning, sinnesstimulans och rekreation som den erbjuder.

Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor. Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor. Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har. Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här. Jag ser på resultatet att det är viktigt att jag stannar upp och tänker efter och reflekterar över undervisningens vad, hur, varför, när och var.

Tanken bakom detta examensarbete var att framställa ett laborativt läromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. Läromedlet är upplagt i lektionsplaneringar som är förankrade i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna på lärande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mätning eftersom dessa passar utmärkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna är utifrån oss själva men inspiration från tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser går inte att frånse. Upplägget på lektionerna är utifrån Lindström och Pennlerts (2003) modell, där flera didaktiska frågeställningar tas i beaktning. Resultatet på detta examensarbete är de tio lektionsplaneringar som vi arbetat fram samt de kopplingar som vi har sett till de sex aspekterna och utomhusmiljön. Slutsatsen är en bekräftelse för oss och våra teorier om att undervisning utomhus ur ett sociokulturellt perspektiv går att förverkliga i lektionsplaneringar. Vi hoppas att flera lärare kommer att utnyttja vårt material för att få variation i sin undervisning.

I den här uppsatsen vill jag undersöka vad som får uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jämförande enkätstudie har gjorts bland pedagoger från totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. Enkätstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsättningar för utomhusverksamhet är god på alla förskolor och intresse finns för utomhusverksamhet. Förutsättningarna är dock bättre på utomhusförskolorna vilket till stor del beror på att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta. Pedagogerna anser att hur väl utomhusverksamheten fungerar beror på resurser och var man väljer att lägga dem. I stort sett alla pedagoger är intresserade av utomhuspedagogik och de ser många möjligheter med detta arbetssätt. De flesta pedagoger ser positivt på utbildning i utomhuspedagogik men utbilningens nödvändighet för hur utomhusverksamhet fungerar är inte helt självklar.