Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jämfört med en tidigare gjord undersökning av vad lärare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville också undersöka vilka skäl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. Femton lärare från fyra olika skolor i Tanzania har svarat på en enkät. De frågor vi ville få svar på var om de ville undervisa utomhus och i sådana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa. Resultatet av vår undersökning visar att de undersökta lärarna i Tanzania använder sig av utemiljön i undervisningen. Vi kunde inte se några större skillnader mellan de lärare som undersökts i Tanzania och de lärare som undersökts i Sverige. Lärarna i Tanzania anger fler positiva anledningar till att undervisa ute. I litteraturen har vi funnit många och starka skäl till att vi, som lärare, ska använda oss av utomhuspedagogik. Vi tror att fler och fler människor upptäcker hur vistelse i naturen påverkar kropp och själ på ett positivt sätt. Många skolor och lärare använder sig av utomhuspedagogik i undervisningen redan nu och vi tror att det är framtidens melodi.

Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse. Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer. Vi har gjort djupintervjuer med tre verksamma lärare med olika inriktningar för att sedan dra egna slutsatser utifrån intervjuerna. Man kan se att lärarna alla jobbar med uterummet, men inte specifikt med Kärna Mosse, utan man använder närområdet runt skolan i lika hög grad. Vi har i litteraturen funnit starka skäl för att använda utomhuspedagogik men vi har också upptäckt att det ibland skiljer sig mellan böcker och verklighet. Vi är dock inställda, som blivande lärare, att är det av yttersta vikt att använda sig av skog och natur i undervisning som ett bra komplement till den traditionella undervisningen.

Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?, Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?, Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen. För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna. Jag intervjuade även de undervisande lärarna till de elever som var med i undersökningen. I litteraturgenomgången har jag behandlat litteratur som behandlar undervisningenssituationen i skolan som helhet. Och litteratur som tar upp undervisning i naturorienterande ämnen. Att jag valt denna litteratur beror på att det var svårt att finna litteratur som behandlade utomhuspedagogoik. Undersökningen visade att en stor del av eleverna har en positiv inställning till No. De flesta av eleverna hade inte varit ute och haft No undervisning. Det var ungefär lika stor del av de elever som aldrig hade varit ute som tyckte att det var bra, som elever som ville vara ute mer under lektionerna. De elever som hade varit ute var elever i år 8 på en av skolorna där man hade möjlighet att gå ut under vanliga lektioner. Det arbete som eleverna hade utfört innebar att de hade samlat material för att ta med sig till klassrummet för fortsatt arbete inomhus. När jag intervjuade eleverna framkom det att en av anledningarna till att man inte ville vara ute var att man kunde bli blöt och kall. Vid lärarintervjuerna kom det fram att de tre lärare som jag intervjuade var medvetna om att undervisning utomhus har andra kvalitéer än undervisning i klassrummet. Att man ändå inte utnyttjade möjligheten att vara ute berodde framförallt på brist av tid och personal. Men att man på skolorna försökte att vara ute, en av skolorna var ute medan den andra funderade på att införa detta. I disskussionen kommer jag fram till att undervisning utomhus är en viktig del av undervisningen i naturorienterande ämnen. I dagens skola är det eleverna som själva ska genenera sin egen kunskap i det konstruktivistiska arbetssättet som är på inmarch. Därför behöver elever enligt min mening vara ute och få konkreta erfarenheter av den natur som omger oss.

I naturen får barnen upplevelser som ingen bok kan ge. Här får de upptäcka, undersöka och använda alla sinnen. Naturen kan även få barnen nyfikna och väcka deras intresse. Detta tror jag liksom många av de författare jag läst böcker av, ger en djupare inlärning. Även lärare jag intervjuat ser detta som en anledning till varför man ska använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Det är även viktigt att ge barnen naturupplevelser eftersom de tillbringar allt mer tid inomhus framför TV och dator. Detta kan leda till mindre förståelse för naturen och sämre kunskaper om närmiljön. Andra anledningar till att använda sig av naturen i undervisningen är att barnen får frisk luft och får röra mycket på sig, vilket är bra för hälsan och för koncentrationen. Jag har kommit fram till att det finns många anledningar till att använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, men självklart finns det även svårigheter. Syftet med mitt examensarbete är att visa på fördelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, men även att se vilka svårigheter arbetssättet kan medföra. Jag söker även argument för att det är ett arbetssätt som går att använda även i en stadsskola. Jag ville förstärka mina egna kunskaper inom detta område med hoppas även att mitt arbete ska inspirera andra lärare att använda sig av naturen i undervisningen. Metoden jag använt är litteraturstudier och intervjuer.

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik väcktes tanken huruvida utemiljön påverkar individens beteenden. Jag funderade på om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om så är fallet kan jag använda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lärare. Mitt syfte med uppsatsen är att belysa några elevers roller ute och inne. Genomförande: Data samlades in med hjälp av observation av fyra elever. Under sex dagar observerades eleverna på skolgården och i klassrummet. Eleverna fick även svara på frågor utifrån berättelser om ute-och inneaktiviteter. Slutsatser: Utifrån de resultat som studien visar på är det ingen större skillnad på elevers roller inne och ute. Elever som tar initiativ inne, tar också initiativ ute. Elever som spelar en osäker roll inne, ger ett osäkert intryck även vid utevistelse. Utemiljön påverkar inte elevernas roller i den utsträckning som jag tidigare trott. I min studie har utemiljön till största del bestått av skolgårdsmiljön. Jag hade möjligen fått andra resultat om jag studerat elevernas roller i en annan miljö än skolgården, då eleverna är väl bekanta med just skolgården.

Syftet med studien var att undersöka om man kan undervisa med hjälp av utomhuspedagogik även i de högre årskurserna i de naturvetenskapliga ämnena. Genom intervjuer försökte jag ta reda på vad tre lärare hade för syn på utomhuspedagogik. Jag intervjuade också en adjunkt på Linköpings universitet som arbetar med utomhuspedagogik och har skrivit litteratur om utomhuspedagogik. Jag kompletterade detta med litteraturstudier. Min studie ledde fram till slutsatsen att det går att undervisa på ett utomhuspedagogiskt sätt men att det är inte så vanligt i de högre årskurserna. Jag har i min reflektion över utomhuspedagogik givit förslag på hur man kan öka förutsättningarna för att kunna variera sin teoretiska undervisning med utomhuspedagogik samt gett några lektionsförslag.

Syftet med uppsatsen är att analysera huruvida det finns belägg för att barn med koncentrationssvårigheter har lättare för att ta till sig undervisningen utomhus än inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att läsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvårigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus. Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvårigheter ofta har lättare för att ta till sig utomhusundervisningen jämfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar även att alla barn i någon mån har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a. på att pedagogiken utomhus skiljer sig från pedagogiken inomhus. I utomhuspedagogiken kan undervisningen bli mer verklighetsanknyten, man får använda hela kroppen och alla ens sinnen i inlärningen. Då barn med koncentrationssvårigheter ofta är praktiskt lagda och har stort rörelsebehov har de lättare för att ta till sig undervisningen utomhus jämfört med inomhus.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultatet visar att de medverkande pedagogernas huvudsyfte med utevistelsen är motorikträning för barnen. Det visar även att verksamheterna inte bara använder utevistelsen för att barnen ska få frisk luft utan för att barnen behöver röra på sin kropp och träna sin motorik på olika sätt. En slutsats som kan dras är att pedagogens förhållningssätt till utevistelse påverkar barnens attityd till att vistas ute då pedagogen är en förebild.

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lärande i utomhusmiljön och hur pedagogerna använder utomhusmiljön för barns lärande på en förskola. Som metod har använts observationer och samtal med sex pedagoger och åtta barn. Observationerna av två olika förskolegårdar har skett under vintern och våren. Tidigare genomförd forskning visar på att utevistelse för barn är viktig, då alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger användes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill säga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö på förskolan. Enligt Lpfö 98 (Läroplanen för förskolan, 1998) när det gäller pedagogiskt arbete i utemiljö står det att verksamheten ska lämna utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande både inomhus och utomhus. En slutsats av undersökningen är att barnens fantasi sätter igång processer i deras lärande. Undersökningen visar också att lärandet i utemiljön är lika viktigt som lärandet i innemiljön. Barns lärande fortgår hela tiden oavsett om vi är ute eller inne. Samtalen med pedagogerna visade att intresse finns för att använda utemiljön för barns lärande. Utemiljön är en plats för lek och lärande som kan fortgå i det oändliga. Undersökningen har också visat att barns möjligheter till spontanitet, kreativitet, utveckling av språket och nya utmaningar växer och får näring även när barnen vistas i utemiljön på förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik samt att belysa vad utomhuspedagogik är. De frågeställningar vi hade var: Vilket stöd finns för utomhuspedagogik i skolans styrdokument? Hur definieras utomhuspedagogik av de intervjuade pedagogerna? Vilka eventuella fördelar och nackdelar finns inom utomhuspedagogiken enligt de intervjuade pedagogerna? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger verksamma inom området. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer som utförts på en förskola samt en grundskola, intervjuades totalt sex pedagoger. Resultaten visade att utomhuspedagogik är ett sätt att lära med hela kroppen och alla dess sinnen samt att det ger en möjlighet att arbeta tematiskt. Fördelarna med utomhuspedagogik rör lärande, social kompetens samt hälsa. Nackdelarna har inte huvudsakligen med utomhuspedagogiken som arbetssätt att göra utan att det är faktorer runt omkring som kan utgöra hinder så som t.ex. kläder, väder och föräldrar. Den nackdel som resultatet visade var elevers bristande koncentration som i sin tur kan leda till att de inte lär sig i samma utsträckning som de som är koncentrerade.