<p>Syftet med vårt arbete har varit att undersöka vad lärare i Tanzania har för tankar kring utomhusundervisning. Det har vi jämfört med en tidigare gjord undersökning av vad lärare i Sverige har för uppfattningar om utomhuspedagogik. Vi ville också undersöka vilka skäl för att utnyttja utemiljön i undervisningen som litteraturen ger. </p><p>Femton lärare från fyra olika skolor i Tanzania har svarat på en enkät. De frågor vi ville få svar på var om de ville undervisa utomhus och i sådana fall varför, vad de anser kan vara positivt och negativt med att undervisa utomhus, vilka delar av undervisningen som utförs utomhus och hur de genomför dessa. </p><p>Resultatet av vår undersökning visar att de undersökta lärarna i Tanzania använder sig av utemiljön i undervisningen. Vi kunde inte se några större skillnader mellan de lärare som undersökts i Tanzania och de lärare som undersökts i Sverige. Lärarna i Tanzania anger fler positiva anledningar till att undervisa ute. </p><p>I litteraturen har vi funnit många och starka skäl till att vi, som lärare, ska använda oss av utomhuspedagogik. Vi tror att fler och fler människor upptäcker hur vistelse i naturen påverkar kropp och själ på ett positivt sätt. Många skolor och lärare använder sig av utomhuspedagogik i undervisningen redan nu och vi tror att det är framtidens melodi.</p>

<p>Syftet med studien var att jag skulle få djupare kunskap om min egen undervisning och vad som påverkar elevers lärande, samtidigt som jag ställde mig frågorna vad som bidrar till ett lustfyllt lärande för eleverna, vad som påverkar undervisningen så att eleverna tycker det är roligt att lära sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lära sig i arbetet om runor.</p><p>Metoden jag använt mig av är av både kvalitativ karaktär, där jag själv har varit med som lärare i undersökningen, och kvantitativ karaktär, där ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkät. Undersökningen bygger på en dokumentation av ett arbetsområde om runor och en enkät utformad med 28 stycken s.k. skalfrågor.</p><p>Resultatet av enkäten visar på att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero på variationen i arbetssätt och metoder och att eleverna använt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat både teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar på att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje människa har.</p><p>Det har varit spännande och givande att studera ingående vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det är inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning på det sätt jag kunnat göra här. Jag ser på resultatet att det är viktigt att jag stannar upp och tänker efter och reflekterar över undervisningens vad, hur, varför, när och var.</p>

<p>I vårt examensarbete presenteras inledningsvis en omfattande litteraturstudie. Syftet med den var att hämta inspiration, tillägna oss erfarenheter som andra redan gjort samt att undersöka om vi i litteraturen kunde finna något som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssätt - allmänt respektive specifikt i matematiken. Efter det att vi skrivit vår litteraturstudie genomförde vi ett sex veckor långt matematikprojekt i år 8, där vissa moment var förlagda utomhus. Meningen med det här projektet var att undersöka huruvida vi efter genomfört projekt kunde se någon attitydförändring från elevernas sida gentemot matematikämnet. Vi ville dessutom undersöka vilka upplevelser elever i år 8 får när utomhusmiljön används som ett komplement till den traditionella undervisningen. För att ta reda på elevernas upplevelser samt eventuella attitydförändringar valde vi att intervjua sju elever både före och efter det att vi genomfört vårt matematikprojekt. </p><p>I litteraturen fann vi mycket som styrker ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, framförallt allmänt men även specifikt inom matematikämnet. Vi upplever att matematik och utomhusundervisning är relativt outforskat och därför sparsamt förekommande. Vid elevintervjuerna framkom att samtliga elever tycker det är positivt att ibland ha lektioner utomhus, under förutsättning att det är bra väder. Andra positiva upplevelser som framkom vid intervjuerna och som stämmer väl överens med den litteratur vi läst är: utomhuslektioner ger omväxling, man lär genom att göra, man minns det man gör ute bättre, verklighetsanknytning, vidare helhetssyn - matematik finns överallt omkring oss etc. Någon attitydförändring gentemot matematikämnet kunde vi inte se under dessa få veckor.</p>

<p>Vårt syfte med det här examensarbetet var att se hur lärare arbetar när de har tillgång till ett naturreservat som ligger i närheten till skolan. Vi ansåg det nödvändigt att i en litteraturstudie redogöra för vad utomhuspedagogik är och även göra en beskrivande del av naturreservatet, Kärna Mosse.</p><p>Utomhuspedagogiken är inget nytt begrepp utan har en gedigen historia bakom sig med namn som Jean-Jaques Rousseau, Ellen Key och John Dewey. Lusten att lära, en helhetsupplevelse, tematisk integration och direktkontakten mellan människor och naturen är viktiga begrepp som beskriver utomhuspedagogiken. Vi har fokuserat på fördelarna som denna form av inlärning för med sig. Det har även varit en uppgift att studera vad styrdokumenten drar upp för riktlinjer. Vi har gjort djupintervjuer med tre verksamma lärare med olika inriktningar för att sedan dra egna slutsatser utifrån intervjuerna. Man kan se att lärarna alla jobbar med uterummet, men inte specifikt med Kärna Mosse, utan man använder närområdet runt skolan i lika hög grad.</p><p>Vi har i litteraturen funnit starka skäl för att använda utomhuspedagogik men vi har också upptäckt att det ibland skiljer sig mellan böcker och verklighet. Vi är dock inställda, som blivande lärare, att är det av yttersta vikt att använda sig av skog och natur i undervisning som ett bra komplement till den traditionella undervisningen. </p>

<p>Syftet med mitt arbeta var att försöka ta reda på hur man använder utomhusmiljön i undervisningen för grundskolans senare del, år 7-9. Jag var även intresserad av vad lärare och elever hade för synpunkter på att vara ute i skolarbetet. Som utgångspunkt för arbetet hade jag frågeställningarna: </p><p>Vilken syn har elever i grunskolans senare del på No?,</p><p>Vad har eleverna för synpunkter på undervisning utomhus i No?,</p><p>Vilken är lärarnas inställning till att använda utemiljön i undervisningen och vilka orsaker kan det finnas till att de använder respektive inte använder utemiljön i undervisningen.</p><p>För att ta reda på detta gjorde jag en enkätundersökning på två skolor bland elever i år 7-9 som hur de arbetade med No ämnen i skolan. Utifrån enkäten valde jag ett mindre antal elever som jag interjuade för att ta reda på vad de de tycker om att vara ute under No lektionerna. Jag intervjuade även de undervisande lärarna till de elever som var med i undersökningen. I litteraturgenomgången har jag behandlat litteratur som behandlar undervisningenssituationen i skolan som helhet. Och litteratur som tar upp undervisning i naturorienterande ämnen. Att jag valt denna litteratur beror på att det var svårt att finna litteratur som behandlade utomhuspedagogoik. </p><p>Undersökningen visade att en stor del av eleverna har en positiv inställning till No. De flesta av eleverna hade inte varit ute och haft No undervisning. Det var ungefär lika stor del av de elever som aldrig hade varit ute som tyckte att det var bra, som elever som ville vara ute mer under lektionerna. De elever som hade varit ute var elever i år 8 på en av skolorna där man hade möjlighet att gå ut under vanliga lektioner. Det arbete som eleverna hade utfört innebar att de hade samlat material för att ta med sig till klassrummet för fortsatt arbete inomhus. När jag intervjuade eleverna framkom det att en av anledningarna till att man inte ville vara ute var att man kunde bli blöt och kall. Vid lärarintervjuerna kom det fram att de tre lärare som jag intervjuade var medvetna om att undervisning utomhus har andra kvalitéer än undervisning i klassrummet. Att man ändå inte utnyttjade möjligheten att vara ute berodde framförallt på brist av tid och personal. Men att man på skolorna försökte att vara ute, en av skolorna var ute medan den andra funderade på att införa detta. I disskussionen kommer jag fram till att undervisning utomhus är en viktig del av undervisningen i naturorienterande ämnen. I dagens skola är det eleverna som själva ska genenera sin egen kunskap i det konstruktivistiska arbetssättet som är på inmarch. Därför behöver elever enligt min mening vara ute och få konkreta erfarenheter av den natur som omger oss.</p>

<p>I den här uppsatsen vill jag undersöka vad som får uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jämförande enkätstudie har gjorts bland pedagoger från totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. Enkätstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsättningar för utomhusverksamhet är god på alla förskolor och intresse finns för utomhusverksamhet. Förutsättningarna är dock bättre på utomhusförskolorna vilket till stor del beror på att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta. Pedagogerna anser att hur väl utomhusverksamheten fungerar beror på resurser och var man väljer att lägga dem. I stort sett alla pedagoger är intresserade av utomhuspedagogik och de ser många möjligheter med detta arbetssätt. De flesta pedagoger ser positivt på utbildning i utomhuspedagogik men utbilningens nödvändighet för hur utomhusverksamhet fungerar är inte helt självklar.</p>

No description available.

<p>Syftet med arbetet var att ta reda på hur man kan arbeta med utomhuspedagogik i förskolan. Finns det någon skillnad hos pedagogerna om man arbetar med inriktningen I Ur och Skur eller inte. En enkätundersökning utfördes i ett begränsat område i Norra Svealand. Undersökningen visar att alla arbetar med utomhuspedagogik, men de med inriktningen I Ur och Skur gör det i större omfattning och oftare. Den visar även att de flesta anser att det är positivt för hälsan att vara ute och att det negativa i huvudsak är att alla barn inte har rätt kläder för utevistelsen. Som uppföljning på det här arbetet vore det intressant att ta reda på vad kommunerna tycker om utomhuspedagogik.</p>

<p>Examensarbetets syfte har varit att undersöka hur elever i år 5 förhåller sig till utomhusdidaktik. Vidare var ambitionen att bidra till en ökad förståelse och betydelse av undervisning utomhus. Eftersom tidigare forskning kring ämnet oftast visar pedagogernas syn har denna studie åskådliggjort elevperspektivet och därmed bidragit till ny forskning i utomhusdidaktik.</p><p> </p><p>Litteraturgenomgången speglade genomgående en positiv bild av utomhusdidaktik. Att lära in ute och använda sinnena uppmärksammades redan för 2400 år sedan men är fortfarande en aktuell fråga i dagens skola. Inlärning och motorik stärks när elever får upptäcka och utforska på egen hand. Genom att använda sig av utomhusmiljön i lärandeprocessen får pedagogerna in sambandet mellan teori och praktik i närmiljön.</p><p> </p><p>Metoden har bestått av en enkätundersökning till 59 elever i år 5 på tre kommunala grundskolor i Gävleborgslän. Enkäten var utformad med både strukturerade och öppna frågor. På detta sätt bygger undersökningen på dels mer strukturerade svar, dels elevernas egna tankar och erfarenheter.  </p><p> </p><p>Resultaten i undersökningen visar att majoriteten av eleverna var positiva till fler lektioner utomhus. Det visade även att eleverna kan uppfatta, när de är ute och har undervisning, att det är skola. Eleverna i undersökningen svarade att de mår bra, blir pigga och får mer energi under och efter lektioner utomhus. Samtliga elever har någon gång haft en lektion utomhus men med olika förkunskaper gällande utomhusdidaktik.</p><p> </p><p>Slutsatsen i undersökningen är att undervisning utomhus behövs som ett komplement till den stillasittande klassrumsundervisningen. Samtliga sinnen tilltalas utomhus vilket leder till att utomhusdidaktik kan fånga fler elevers intresse i undervisningen</p>

<p>Det här examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvårigheter. Ambitionen var att ta reda på vad I Ur och Skur- pedagogiken innebär för barn med koncentrationssvårigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter (barn utan diagnos).  Som avgränsning av syftet formulerades fyra frågeställningar:<em> </em>Vad utmärker barn med koncentrationssvårigheter, vad innebär I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvårigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvårigheter, vilket bemötande och förhållningssätt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvårigheter? Studien utfördes med hjälp av en ostrukturerad intervjuundersökning. Intervjuerna genomfördes med hjälp av ett antal öppna frågor som riktades till sex pedagoger som arbetar i en I Ur och Skur- förskola samt till deras rektor.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar att pedagogers förhållningssätt samt bemötande är av betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. För att uppnå framgång i arbetet med dessa barn är uppmuntran och berömmelse i form av positiv förstärkning ett betydelsefullt förhållningssätt. Genom resultatet framgår det att barn som har koncentrationssvårigheter behöver tydliga instruktioner och återkommande rutiner. Det är angeläget att inte stressa dessa barn.</p><p> </p><p>Studiens resultat påvisar även att utemiljön har betydelse för barn med koncentrationssvårigheter. I tidigare forskning framkommer det att koncentrationsförmågan är större hos barn som har tillgång till en omväxlande utomhusmiljö. Slutsatser som kan dras utifrån denna undersökning är att barn som har svårt att koncentrera sig mår bättre när de befinner sig i en miljö som är anpassad efter dem. I Ur och Skur främjar barn med koncentrationssvårigheter även fastän pedagogerna inte har någon utarbetad pedagogik för barn som har svårt att koncentrera sig. Informanterna agerar professionellt utifrån den forskning som finns om barn med koncentrationssvårigheter kopplat till utomhuspedagogik. Detta är informanterna inte fullt medvetna om då de uttrycker att de inte har någon speciell pedagogik utarbetad för barn med koncentrationssvårigheter inom I Ur och Skur.</p>