31 |
Inte bara hel och ren! : Arbetsgivares syn på estetiska kompetenskrav i serviceyrken. / Not just clean and sober! : Employers view of aesthetic skill demands in the service sector.Erhardsson, Niklas, Eriksson, Marianne, Lindell, Per January 2005 (has links)
Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar – ”looking good, sounding right”. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen. Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt. Vidare kan estetisk kompetens hos en individ sammankopplas med andra kompetenser såsom teknisk, social och emotionell kompetens. Tanken med att arbetsgivarna använder sig av estetisk kompetens är att de anställda skall förkroppsliga företagets image och därmed bli en del av representationen utåt. Detta ses särskilt i branscher som hotell, trendiga barer, caféer och designboutiquer. Utseende, uppförande och klädval hos exempelvis en bartender är ofta avgörande huruvida tjänsten uppfattas som trendig eller inte. I vår undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ ansats, vilket innebar att vi genom intervjuer beskrev vilken roll den estetiska kompetensen spelar inom servicesektorn samt exemplifiera de estetiska krav en arbetsgivare kan ställa. Våra resultat visade att estetisk kompetens innebär att de anställda ser rätt ut och låter rätt för att på bästa sätt kunna representera verksamheten utifrån de förväntningar kunden har. Våra respondenter framhöll även att alla estetiska krav har betydelse i sin extremform. Vilka krav som är viktigast beror dock på verksamhet och bransch. Det viktigaste estetiska kravet från respondenterna var helhetsbilden av de anställda. Arbetsgivarna använder sig av styrmekanismerna rekrytering, klädpolicys och grupptryck för att på rätt sätt matcha de anställda med de förväntningar arbetsgivarna antar att kunden har. Den estetiska kompetensen används av arbetsgivarna för att minimera risken att kunderna retar sig på de anställda. Detta innebär att de anställda skall anpassa sitt utseende efter majoriteten av verksamhetens målgrupp. / This composition deals with the topic of aesthetic skills and the role it plays within the Swedish service sector. Earlier research has, amongst other things shown that employers increasingly focus on how the employees look, appear and speak- expressed as “looking good, sounding right”. Parts of the labour market today belong to the employers, since there is a significant surplus of people seeking employment for example within the areas of the service sector. Far reaching demands may therefore be placed without protests and the demands on job applicants can even include the physical body. The concept aesthetic skills means that the employees look good and sound right. Furthermore, the aesthetic skills of an individual are linked to other skills such as technical, social and emotional skills. The employers use aesthetic skills in view of the fact that the employee should embody the image of the company and thus be part of its representation. This becomes most apparent in workplaces such as hotels, trendy bars, cafés and designer boutiques. Looks, appearance and the choice of apparel of, for example, a bartender, often determines whether the workplace will be seen as trendy or not. In our investigation we chose a qualitative approach, which means that we, through interviews, described which role the aesthetic skills plays within the service sector as well as to exemplify the aesthetic demands made by the employers. Our results confirmed earlier research which has shown that aesthetic skills imply that employees looking and sounding right. This in order to represent the enterprise in the best way possible according to the expectations of the customer. Our respondents emphasized that aesthetic demands have significance in extreme forms. Which demands that are most important depends however on the enterprise and the field of work. The most important demand, according to the respondents, is the overall appearance of the employee. The employers use recruitment, dress code and group pressure to match the employee with the expectations the employers assume the customers might have. The aesthetic skills are used by employers to minimize the risk of offending the customer. This means that the employees have to adapt their appearance in accordance to the majority of people the enterprise is attempting to target.
|
32 |
Har utseendet någon betydelse? : En studie om studenters medvetenhet om de krav som ställs på estetisk kompetens i arbetslivetRegeskog, Frida, Schiött, Emma January 2007 (has links)
<p>Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut.</p><p>Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem. Detta undersöktes med hjälp av en kvantitativ studie.</p><p>Resultatet visade bland annat att studenter är medvetna om att utseendet har betydelse och de vet att det förekommer estetiska krav i arbetslivet. Dock är de inte medvetna om hur stor vikt arbetsgivaren lägger på just den estetiska kompetensen. I många fall är inte studenterna medvetna om att de kan använda sitt utseende som en tillgång. Arbetsgivarna vet vad de vill ha, men frågan är om studenterna vet vad de själva kan erbjuda?</p>
|
33 |
Omega - En passiv och vacker tillvaro : Ett passivt bostadshusStrobl, Daniel January 2014 (has links)
Idag projekteras byggnader för att spara energi och minimera värmeförluster som sker genom klimatskal. För att kunna minska behovet av aktiv uppvärmning för de boende utvecklades en idé om att byggnaden skulle uppvärmas med hjälp av passivvärme. Detta ledde till skapandet av passiv och lågenergihus. Det har funnits passivhus i mer än 20 år och vanligen används denna princip av privatvillor. På senare tid har dock passivhustekniken börjat integreras vid uppförandet av flerbostadshus. Syftet är naturligtvis att minska årsbehovet av aktiv uppvärmning för byggnader och samtidigt minska värmeeffektbehovet. Vid projekterande av passivhus eller lågenergihus har det historiskt sett lagts mer fokus på byggnadsfunktionen än utseendet, vilket kan leda till att den estetiska formen på byggnaden försummas. Det leder i sin tur till frågeställningen om passivhus kan projekteras till att vara såväl energieffektivt som estetisk tilltalande eller om det finns ett motsatsförhållande? Svaret på frågan är att passivhusets energieffektivitet mycket väl kan kombineras med attraktivt utseende – möjligheten lämnas fritt för arkitektens egen tolkning av byggnadens utseende. Formen och utseendet på byggnaden kan påverka byggnadens energiförbrukning vid uppvärmning av byggnaden. I litteraturstudien har det avhandlats det som kallas för YV-faktorn, detta är förhållandet mellan byggnadens omslutande area och invärtes volymen. Ju lägre YV-faktorn desto enklare är det att värma upp byggnaden. Olika geometriska figurer på byggnaden påverkar denna betingelse – bäst anses vara halvklot och cylinder. Detta beror på att krökta väggar i konstruktionen ökar den invändiga volymen på byggnaden och samtidigt ökar den omslutande area minimalt. Omega i denna rapport utvecklades för att passa det svenska klimatet, emellertid bör denna byggnad även kunna tillämpas utomlands t.ex. i Tyskland som är ett av de dominerande länderna vid användning av passivhus. För att en byggnad ska kunna betraktas som ett passivhus i Tyskland är ett av de viktigaste kraven att uppvärmningen max ska vara 15 kWh/m2 och ha en maximal energiförbrukning på 120 kWh/m2. De simuleringar som genomfördes med hjälp av IDA (Indoor, Climate and Energy 4) registrerade att värde på 11.6 kWh/m2 i uppvärmning och 118 kWh/m2 för hela Omegas energiförbrukning. Slutsatsen är att ett flerbostadshus kan konstrueras efter passivhusprincipen, även i krävande länder som Tyskland. Vid en jämförelse mellan ett vanligt hus med formen som ett rätblock och denna byggnad med exakt samma förutsättningar, minskas värmebehovet med 23 %. Detta beror på att vid inkludering av krökta väggar i konstruktionen eller övrig geometrisk form på byggnaden, påverkas uppvärmningsbehovet för byggnaden. / Today buildings are projected to save energy and minimize heat losses through buildings envelope. In order to reduce the need for active heating for the residents, an idea was developed that the building would be heated by passive heat. This eventually led to the creation of passive and low-energy buildings. There have been passive houses for more than 20 years and are commonly used by individuals and their homes. Lately engineers have begun to integrate passive house technology with the construction of apartment buildings. The aim of course is to reduce the annual consumption of active heating for buildings and heating requirements. During the early phase of development, it has historically been more focus on the actual building function than appearance, which may lead that the aesthetic form of the building is neglected. This in turn leads to the question if passive houses can be designed to be both energy efficient and as aesthetically pleasing or if there is a contradiction? The answer is that passive house energy efficiency can be combined with attractive appearance - the possibility is left free for the architect's own interpretation of the building's appearance. The shape and appearance of the building can affect the building's energy consumption for heating of the building. In literature, what is called YV-factor has been discussed; The YV-factor is the ratio between the building's surrounding area and internal volume. The lower YV- factor the easier it is to heat the building. Various geometric shapes of the building affect this condition - best considered is hemisphere and cylinder. This is because the curved walls of the structure increase the internal volume meanwhile the surrounding area increase is negligible. The building Omega in this report was developed to suit the Swedish climate, however it should be investigated if this building can be applied in Germany, which is one of the dominant countries in the use of passive houses. For a building to be considered as a passive house in Germany, one of the key requirements is that the heating do not exceed 15 kWh/m2 and have a maximum power consumption of 120 kWh/m2. The simulations were carried out with the aid of IDA (Indoor , Climate and Energy 4 ) registered the value of 11.6 kWh/m2 for heating and 118 kWh/m2 for the whole District Omega's energy consumption. The conclusion is that a multistoried house can be constructed as a passive house, even in Germany. In a comparison between a normal house with shape as a cuboid and this building with the exact same conditions, the difference is 23 % in heating requirements. This is due to the inclusion of curved walls in the construction or other geometric form of building, affects heating requirement of the building.
|
34 |
Den Fula Sanningen : En studie om definitionen av fulhet i forntidens Egypten / The Ugly Truth : A Study about the Definition of Ugliness in Ancient EgyptGröhn Nordin, Mimmi January 2019 (has links)
In Ancient Egypt, the concept of beauty is well-known and discussed by modern scholars. This concept is known from the old Egyptian language as ‘nfr’. In contrast to this, the term and concept of ancient Egyptian ugliness is neither understood nor analyzed. Since the Egyptians indeed had a perception of societal beauty, then logically, they would have had a perception of ugliness as well. This study aims to uncover the truth about the ugly and grotesque in ancient Egypt, questioning how this would have been expressed and manifested in Egyptian society. The research in this study is conducted through the hermeneutic method of comparison and analyzation, which of mostly is pictorial, however includes some textual evidence as well.
|
35 |
”De ser väl ut som vanliga människor, de är ju det” Bilden av bibliotekarien hos en grupp barn / “They look like ordinary people, don’t they” Librarians through the eyes of a group of childrenNorrby, Caroline January 2010 (has links)
The aim of this thesis is to investigate how children experience librarians, their knowledge, assignments and appearance. The children’s thoughts about libraries and librarians in general are also studied. Empirical data has been collected by interviewing children aged 8-12 years old. The method used is qualitative interviews performed individually, in pairs and groups. The informants also portrayed their view of the librarian in drawings. The results from the interviews were analyzed according to the hermeneutic methodology and compared to the drawings and literature relevant to the subject. The drawings were analyzed using a modified version of the semiotics. The findings show that the children experience librarians to be an older woman with glasses who is calm but sometimes muddle-headed. They believe that librarians for the most part look like ordinary people and that they know a great deal about literature and are eager to help when they aren’t occupied. The children didn’t dare to ask the librarian for help if he or she was sulky, fretful or in other ways incapable of being service minded. The library is used by the children as a place to sit and read but also as a social arena and a place to spend your breaks in. The children use the librarian to find books and for other practical assignments such as making book reservations.
|
36 |
Bibliotekarien : en överspänd bibliofil? En jämförande kvalitativ innehållsanalys av bibliotekarien i svensk skönlitteratur, 1945-2009 / The Librarian : an overstrung bibliophile? A comparative qualitative content analysis of the librarian in Swedish fiction, 1945-2009Linde, Jenny January 2013 (has links)
The study is based on three Swedish novels published in 1945,1956 and 1964, and three Swedish novels published in 1998, 2008and 2009. The aim has been to investigate how librarians are portrayed in Swedish literature, as well as a comparison between the older and the newer literature. What librarian images are portrayed in the analyzed literature? Is the portrayal mostly positive, negative or neutral? Are there any clear differences in how librarians portrayed in newer and older Swedish fiction? If so, what are they? The method used has been qualitative content analysis where relevant paragraphs have been coded and divided them into categories of appearance, personality, and professional identity. The conclusion is that the librarian is often portrayed as an intellectual and somewhat high-strung bibliophile. There has been examples of librarian as colorless, middle-aged, old fashioned, nervous, sensitive, high-strung, neurotic and condescending to library visitors. Overall, the picture is quite negative. However, there are exceptions; two of the portrayed librarians have been portrayed as attractive and, for its time, modern. The fictional librarian is often portrayed as a person who feels a great need to try to get other people to read. There is no clear difference in how the librarians are portrayed in the new or old literature. / Program: Bibliotekarie
|
37 |
En kär lek : En studie om gymnasieungdomars uppfattning av kärlek och kärleksrelationer / A Love-ly game : A study about young peoples’ apprehension of love and relationshipsKhallagi, Mandana January 2007 (has links)
<p>This essay is a part of a project called “Young peoples representation of love and relationships” and was initialized in Barcelona in January 2006. The University of Barcelona cooperates with the University college of Södertörns Högskola to compare perception of love among youths in both countries. The project focuses on teenagers between 13-19 years of age. The project uses four types of questionnaires with questions about love, feelings, empathy and relationships witch were compiled by research workers at the University of Barcelona.</p><p>“A Love-ly game” is a qualitative study that is based on a questionnaire-investigation made in a Gymnasium-school in a suburb south of Stockholm. The questionnaires can be answered both in writing and by drawing but deal with the same subject. The purpose of this essay is to study a group of young people in the ages of 16-18 years old and capture their view of love and relationships. The essay will present the qualities the young people consider as the most important in a relationship and also the variety of ways these are expressed. Out of this material the author has made an interpreting analysis out of which conclusions are presented.</p><p>According to respondents the most vital qualities in a relationship are honesty, trust, affection and kindness. These characteristics are expressed in different ways in relationships, depending on the persons’ idea of what love and its’ meaning is.</p>
|
38 |
Inte bara hel och ren! : Arbetsgivares syn på estetiska kompetenskrav i serviceyrken. / Not just clean and sober! : Employers view of aesthetic skill demands in the service sector.Erhardsson, Niklas, Eriksson, Marianne, Lindell, Per January 2005 (has links)
<p>Denna uppsats behandlar ämnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar på hur de anställda ser ut, för sig och talar – ”looking good, sounding right”. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna då det finns ett kraftigt överskott av sökande att välja mellan. Långtgående krav kan alltså ställas utan att någon protesterar och kraven på de arbetssökande kan ibland sträcka sig ända till den fysiska kroppen.</p><p>Begreppet estetisk kompetens innebär att de anställda ser bra ut och att de låter rätt. Vidare kan estetisk kompetens hos en individ sammankopplas med andra kompetenser såsom teknisk, social och emotionell kompetens. Tanken med att arbetsgivarna använder sig av estetisk kompetens är att de anställda skall förkroppsliga företagets image och därmed bli en del av representationen utåt. Detta ses särskilt i branscher som hotell, trendiga barer, caféer och designboutiquer. Utseende, uppförande och klädval hos exempelvis en bartender är ofta avgörande huruvida tjänsten uppfattas som trendig eller inte.</p><p>I vår undersökning valde vi att använda oss av en kvalitativ ansats, vilket innebar att vi genom intervjuer beskrev vilken roll den estetiska kompetensen spelar inom servicesektorn samt exemplifiera de estetiska krav en arbetsgivare kan ställa. Våra resultat visade att estetisk kompetens innebär att de anställda ser rätt ut och låter rätt för att på bästa sätt kunna representera verksamheten utifrån de förväntningar kunden har. Våra respondenter framhöll även att alla estetiska krav har betydelse i sin extremform. Vilka krav som är viktigast beror dock på verksamhet och bransch. Det viktigaste estetiska kravet från respondenterna var helhetsbilden av de anställda.</p><p>Arbetsgivarna använder sig av styrmekanismerna rekrytering, klädpolicys och grupptryck för att på rätt sätt matcha de anställda med de förväntningar arbetsgivarna antar att kunden har. Den estetiska kompetensen används av arbetsgivarna för att minimera risken att kunderna retar sig på de anställda. Detta innebär att de anställda skall anpassa sitt utseende efter majoriteten av verksamhetens målgrupp.</p> / <p>This composition deals with the topic of aesthetic skills and the role it plays within the Swedish service sector. Earlier research has, amongst other things shown that employers increasingly focus on how the employees look, appear and speak- expressed as “looking good, sounding right”. Parts of the labour market today belong to the employers, since there is a significant surplus of people seeking employment for example within the areas of the service sector. Far reaching demands may therefore be placed without protests and the demands on job applicants can even include the physical body.</p><p>The concept aesthetic skills means that the employees look good and sound right. Furthermore, the aesthetic skills of an individual are linked to other skills such as technical, social and emotional skills. The employers use aesthetic skills in view of the fact that the employee should embody the image of the company and thus be part of its representation. This becomes most apparent in workplaces such as hotels, trendy bars, cafés and designer boutiques. Looks, appearance and the choice of apparel of, for example, a bartender, often determines whether the workplace will be seen as trendy or not.</p><p>In our investigation we chose a qualitative approach, which means that we, through interviews, described which role the aesthetic skills plays within the service sector as well as to exemplify the aesthetic demands made by the employers. Our results confirmed earlier research which has shown that aesthetic skills imply that employees looking and sounding right. This in order to represent the enterprise in the best way possible according to the expectations of the customer. Our respondents emphasized that aesthetic demands have significance in extreme forms. Which demands that are most important depends however on the enterprise and the field of work. The most important demand, according to the respondents, is the overall appearance of the employee.</p><p>The employers use recruitment, dress code and group pressure to match the employee with the expectations the employers assume the customers might have. The aesthetic skills are used by employers to minimize the risk of offending the customer. This means that the employees have to adapt their appearance in accordance to the majority of people the enterprise is attempting to target.</p>
|
39 |
En kär lek : En studie om gymnasieungdomars uppfattning av kärlek och kärleksrelationer / A Love-ly game : A study about young peoples’ apprehension of love and relationshipsKhallagi, Mandana January 2007 (has links)
This essay is a part of a project called “Young peoples representation of love and relationships” and was initialized in Barcelona in January 2006. The University of Barcelona cooperates with the University college of Södertörns Högskola to compare perception of love among youths in both countries. The project focuses on teenagers between 13-19 years of age. The project uses four types of questionnaires with questions about love, feelings, empathy and relationships witch were compiled by research workers at the University of Barcelona. “A Love-ly game” is a qualitative study that is based on a questionnaire-investigation made in a Gymnasium-school in a suburb south of Stockholm. The questionnaires can be answered both in writing and by drawing but deal with the same subject. The purpose of this essay is to study a group of young people in the ages of 16-18 years old and capture their view of love and relationships. The essay will present the qualities the young people consider as the most important in a relationship and also the variety of ways these are expressed. Out of this material the author has made an interpreting analysis out of which conclusions are presented. According to respondents the most vital qualities in a relationship are honesty, trust, affection and kindness. These characteristics are expressed in different ways in relationships, depending on the persons’ idea of what love and its’ meaning is.
|
40 |
Har utseendet någon betydelse? : En studie om studenters medvetenhet om de krav som ställs på estetisk kompetens i arbetslivetRegeskog, Frida, Schiött, Emma January 2007 (has links)
Att en individ har den rätta formella, sociala och emotionella kompetensen är något som länge efterfrågats och ses idag som självklart. Men det räcker inte längre. En ny typ av kompetens har blivit allt mer efterfrågad på arbetsmarknaden, vilket kallas estetisk kompetens. Med den estetiska kompetensen menas "looking good, sounding right", det vill säga att arbetstagarnas röst och utseende ska vara rätt för just det företaget de jobbar på. Det handlar inte om att vara ful eller snygg, utan att se rätt ut. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur medvetna studenter är om att det förekommer estetiska krav i arbetslivet, om de anpassar sig efter dem och vilka upplevelser de har av dem. Detta undersöktes med hjälp av en kvantitativ studie. Resultatet visade bland annat att studenter är medvetna om att utseendet har betydelse och de vet att det förekommer estetiska krav i arbetslivet. Dock är de inte medvetna om hur stor vikt arbetsgivaren lägger på just den estetiska kompetensen. I många fall är inte studenterna medvetna om att de kan använda sitt utseende som en tillgång. Arbetsgivarna vet vad de vill ha, men frågan är om studenterna vet vad de själva kan erbjuda?
|
Page generated in 0.0584 seconds