Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur 40-talisterna hanterar åldrandet. Våra frågeställningar lyder så här: att undersöka om den äldre generationen känner sig stigmatiserad från samhället. Är det ”inne” att vara ung? Vad är ungdom? Vem har skapat den här normen, och hur påverkar det de som ”inte är unga”? Det andra frågeställningen är att även undersöka om våra informanter utför olika åtgärder för att motverka den naturliga processen av fysiskt åldrande och om så är fallet, hur kommer dessa till uttryck? Använder de skönhetsprodukter? Klär de sig på ett visst sätt och i så fall, varför gör de det? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer där 8 informanter blev intervjuade. För att kunna analysera vårt resultat har vi använt oss av teorier av Bauman, Skeggs, Goffman och Giddens. Det som framläggs i uppsatsen är att informanterna lever efter ungdomsidealet och att de använder olika åtgärder för att kunna passa in i normen. Informanterna blev påverkade av olika faktorer och media var en av de största.

The purpose of this study is to understand how young people, who belong to different ethnic groups, perceive their ethnicity and in what way this affects their identity process. This study is based on semi structured interviews with people born to parents with two or multiple different ethnic backgrounds. Researching about people with multiple affiliations contributes to new perspectives regarding how individuals perceive and navigate in a multicultural world. The text discusses the individual's self-view, everyday interactions and the complexity of being in-between cultures. The result shows that by embracing different identities, people form stronger ties and fit into a natural place within different social contexts. This increases understanding of, for example, diversity and intercultural communication. Individuals adopt roles, beliefs and methods, which promotes community and togheterness.

<p>Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.</p>

Denna studie tar del i den stora hälsotrenden som pågår i dagens samhälle. Ingen kan ha undgått hur media påverkar och har ett stort inflytande när det kommer till kroppsfixering och självförtroende hos människor. Överallt får man intrycket av att man ska vara smal eller vältränad för att passa in och det är viktigt att vara som alla andra. Och är du inte det så uppfyller du inte omgivningens krav. Självklart borde detta spegla av sig på självförtroendet om man inte känner att man uppfyller kraven, eller är det verkligen så? Syftet med denna uppsats är att undersöka om manliga och kvinnliga universitetsstudenter har olika syn på sitt eget utseende och självförtroende, och även undersöka om det finns några könsskillnader i detta. Vi har valt att göra undersökningen med hjälp av enkäter via det webbaserade programmet Survey &amp; Report. Sedan analysera resultatet i Survey &amp; Report och statistikprogrammet SPSS. Vi valde att gå runt på Karlstads universitet med enkäten och låta slumpmässigt utvalda respondenter få svara på enkäten och det var 50 studenter som deltog i undersökningen. Resultatet visade att de kvinnliga studenterna hade generellt sämre självförtroende än vad de manliga studenterna hade. Både de kvinnliga och manliga studenterna var överlag ganska positiva till sitt eget utseende. De manliga studenterna visade sig vara mer säkra i olika sorters situationer än vad de kvinnliga studenterna var. Slutsatserna är att det var ett brett område att undersöka, kanske för brett för en b-uppsatts och för den lilla andelen respondenter vi hade. Det går inte heller dra någon generalisering av forskningen då det var för få respondenter. Men av det som vi valt att undersöka går det att dra en slutsats att de manliga respondenterna visade på ett bättre självförtroende och att de var säkrare i olika situationer. De kvinnliga respondenterna var mer jämnnöjda med sitt utseende än vad männen var, och de kvinnliga respondenterna svarade att de ville ändra mindre på sig själva utseendemässigt än vad männen svarade att de ville. / The paper takes part in the big health trend going on in today's society. No one can have failed to notice how the media influences and has a major influence when it comes to body fixation and self-confidence. Everywhere one gets the impression that one should be slim or fit to fit in and it is important to be like everyone else. And if you're not, you don’t meet the demands of your surroundings. Obviously, this should reflect on your self-confidence if you do not feel you meet the requirements, or is that the case? The purpose of this paper is to examine whether male and female university students have different views of their own appearance and self-confidence, and also investigate whether there are gender differences. We have chosen to do the survey using questionnaires via the web-based program Survey &amp; Report. After analyzing the results of the Survey &amp; Report and SPSS, we chose to walk around at Karlstad University with the survey and let the randomly selected respondents answer the questionnaire and there were 50 students who participated in the survey. The results showed that female students generally had lower self-confidence than the male students had. Both the female and male students were overall quite positive about their own appearance. Male students were found to be more secure in different kinds of situations than the female students were. The conclusions are that there was a wide area to explore, perhaps too wide for this kind of paper and for the small percentage of respondents we had. It is not possible to draw any generalization of the research when there were too few respondents. But from what we have chosen to investigate it is possible to draw a conclusion that male respondents showed a better self-confidence and were more reliable in different situations. The female respondents were more evenly satisfied with their appearance than men were, and female respondents answered that they wanted to change less of themselves in appearance than men responded that they would.

Hästböcker är en populär genre bland flickor. Syftet med studien är att undersöka hur genus representeras i fyra hästböcker. Studien undersöker även vilka normer som synliggörs utifrån kroppsideal, klass och utseende. Jag har i studien läst fyra hästböcker riktade till åldrarna 6-9 år och utifrån böckerna analyserat representationen av genus samt normer utifrån kroppsideal, klass och utseende. Genom analyser av karaktärernas egenskaper, utseende och beteende diskuteras genus, kroppsideal och klass. Genom denna studie konstaterar jag att de flesta karaktärer, både manliga och kvinnliga, frångår de traditionella könsrollerna. De kroppsformer som visas är smala kroppar och den socioekonomiska klass som skildras är medelklass.

<p>Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori. Vi har observerat tonårstjejer och deras bloggar, samt utfört tre fokusgruppintervjuer och fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultat visade att tonårstjejer umgås i starkt sammansvetsade tjejgrupper och att de måste fixa sitt utseende i enlighet med tjejgruppens utseendemässiga konformitet för att få vara med i gruppens gemenskap. Vi har diskuterat vårt resultat i förhållande till tre teoretiska begrepp: Framträdande, gruppidentiteten och självidentiteten.</p>

<p>Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen. Antologin består av sex kapitel som rör kropp och utseende relaterat till skapandet av identitet. Kapitlet Medias påverkan på vår hälsa handlar om medias påverkan på vår kost, hälsa och livsstil. Därefter följer Kroppsideal som belyser ideal och hälsa utifrån identitetsskapande processer. Kapitlet Tankar om skönhet redogör för hur unga kvinnor ser på skönhet och skönhetsideal. Den nye mannen behandlar unga män och deras tankar kring utseende och ideal. Antologin avslutas med kapitlet Muskulösa kvinnor där författaren diskuterar hur muskulösa kvinnor uppfattas av samhället, men även hur utseendefixeringen påverkar identiteten.</p>

<p>Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst mäns förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angående begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur män förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.</p><p>Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som därefter har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal män. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori.</p><p>Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av männen något främmande och de allra flesta av männen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga på att vara lagom. Respondenterna som medverkade i undersökningen uppvisade även en hög grad av anpassningsförmåga gällande sitt utseende inom arbetslivet. Männens förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var i ambivalent till karaktären då majoriteten av respondenterna var osäkra på hur pass tillåtande det egentligen är för män att vara fåfänga.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant att närma sig detta område, som är relativt svårbegripligt, från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut.</p><p>Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet.</p>

Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori. Vi har observerat tonårstjejer och deras bloggar, samt utfört tre fokusgruppintervjuer och fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultat visade att tonårstjejer umgås i starkt sammansvetsade tjejgrupper och att de måste fixa sitt utseende i enlighet med tjejgruppens utseendemässiga konformitet för att få vara med i gruppens gemenskap. Vi har diskuterat vårt resultat i förhållande till tre teoretiska begrepp: Framträdande, gruppidentiteten och självidentiteten.

Den här uppsatsen är en empirisk undersökning av normer för lesbiskt utseende på de två webbsajterna Corky och Sylvia, som utgör uppsatsen material. Syftet är att synliggöra och problematisera normer kring lesbiskt utseende utifrån ett specifikt perspektiv, nämligen femininitet. Uppsatsen är strukturerad utifrån två problemformuleringar. Den första lyder: vilka föreställningar finns om lesbiskt utseende på Internetsajterna Corky och Sylvia? Den andra: hur kan föreställningarna om lesbiskt utseende problematiseras och förstås utifrån en teoretisk ram som utgörs av queerteori samt ett bisexualitetsperspektiv? Analysen är uppdelad i två delar utifrån dessa problemformuleringar. Med en empirinära analys tar jag mig an den första problemformuleringen för att i den andra analysdelen abstrahera den empirinära analysen. Uppsatsens metodologiska ansats består bl.a. av tematisk analys och övergripande kritisk diskursanalys. I den första analysdelen finns följande teman: feminin och lesbisk; normer och stereotyper; identifiera(n)de; kategorisera(n)de; håret; kläder och andra attribut; mer tillåtande. I analysen blir det tydligt att det finns etablerade normer kring lesbiskt utseende och att femininitet uppfattas som ett ”icke-lesbiskt” utseende. Syftet med analysdel II är att förstå motsättningen mellan femininitet och lesbiskhet. Jag resonerar kring hur den binära logiken heterosexualitet – homosexualitet normerar lesbiskt utseende. Vidare lyfter jag fram heteronormativa föreställningar som påverkar tankar om lesbiskt utseende. Jag problematiserar frågan om femininitet kan vara ett lesbiskt utseende för att avslutningsvis diskutera konkreta aspekter av lesbiskt utseende.