Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör träna, äta och leva för att må bra. Rådgivning står att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar där olika hälso- och skönhetsexperter ger tips och råd om hur vi bäst kan hålla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar ämnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. Vårt syfte med denna studie är att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhället utifrån olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrån tankar om hälso-, utseende- och kroppsideal samt vilken påverkan massmedia har på individen. Antologin består av sex kapitel som rör kropp och utseende relaterat till skapandet av identitet. Kapitlet Medias påverkan på vår hälsa handlar om medias påverkan på vår kost, hälsa och livsstil. Därefter följer Kroppsideal som belyser ideal och hälsa utifrån identitetsskapande processer. Kapitlet Tankar om skönhet redogör för hur unga kvinnor ser på skönhet och skönhetsideal. Den nye mannen behandlar unga män och deras tankar kring utseende och ideal. Antologin avslutas med kapitlet Muskulösa kvinnor där författaren diskuterar hur muskulösa kvinnor uppfattas av samhället, men även hur utseendefixeringen påverkar identiteten.

Syfte: Denna uppsats är skriven utifrån ett genus perspektiv och behandlar främst mäns förhållningssätt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angående begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens är relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur män förhåller sig till och är medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet. Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som därefter har utgått från en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal män. Materialet från de genomförda intervjuerna har därefter sammanförts med diverse olika informationskällor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att därefter finna en användbar teori. Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av männen något främmande och de allra flesta av männen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga på att vara lagom. Respondenterna som medverkade i undersökningen uppvisade även en hög grad av anpassningsförmåga gällande sitt utseende inom arbetslivet. Männens förhållande till skönhet, utseende och estetisk kompetens var i ambivalent till karaktären då majoriteten av respondenterna var osäkra på hur pass tillåtande det egentligen är för män att vara fåfänga. Förslag till fortsattforskning: Det skulle vara intressant att närma sig detta område, som är relativt svårbegripligt, från ett arbetsgivarperspektiv då det i grunden är arbetsgivaren, företaget eller den befintliga verksamheten som anger riktlinjer eller direktiv för hur man önskar att ens medarbetare skall se ut. Uppsatsens bidrag: Min förhoppning är att denna studie på sikt skall kunna bistå till att öka medvetenheten kring själva begreppet estetisk kompetens samt synliggöra vikten av skönhet och utseende inom arbetslivet.

På senare tid har estetiken blivit en allt viktigare faktor när butikskedjor ska förmedla sinaerbjudanden till konsumenten, kedjan måste representeras på ett bra sätt. Här har personalensroll fått allt större utrymme och betydelse för att kunden ska få en positiv helhetsupplevelseav butiken. Personalen ska representera kedjan och vad denna står för på ett, för kunden,fördelaktigt sätt. Personalens framtoning har därmed hamnat mer och mer i fokus undersenare tid. Kraven på sökandes framtoning från arbetsgivare vid anställningar ökar och harblivit mer utförliga och omfattande, och hemelektronikbranschen är inget undantag. Inombranschen finns krav på att säljaren ska framstå som professionell, kompetent och trovärdig,men samtidigt sympatisk.Undersökningen i uppsatsen bygger på att vi har genomfört intervjuer med tre olika kedjorshuvudkontor inom hemelektronikbranschen där vi ville få reda på deras synsätt på hur derassäljare genom sin framtoning kan framstå som professionella, kompetenta, trovärdiga ochsympatiska. Då det är kundens perspektiv på frågan som vi är ute efter genomfördes vidarefokusgruppsintervjuer med konsumenter av varierande ålder, kön och bakgrund på sammatema.Uppsatsens syfte är att beskriva hur personalens framtoning kan se ut och hur den kanpåverka kundens helhetsupplevelse av, och förtroende för, personalen i enhemelektronikkedja. Vi har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod då vi är intresseradeav att gå på djupet och få mer nyanserad och detaljerad data.Resultatet av vår undersökning visar på att personalens framtoning är viktig för att kunden skakänna förtroende för, och få en positiv helhetsupplevelse av, personalen i enhemelektronikkedja. Vidare spelar det inte så stor roll hur personalen ser ut så länge derasframtoning bildar en sammanhängande positiv helhet. Så länge alla delar stämmer överenskan de se ut i stort sett hur som helst. Ett annat resultat av vår undersökning visar på attkunden inte föredrar en proper och strikt klädsel hos personalen utan istället efterfrågar enprofilklädsel av mer ledig sort. Intressant att nämna är att de kedjor vi har varit i kontakt medinte är medvetna om vad deras kunder efterfrågar, i någon större utsträckning, rörandepersonalens profilklädsel, då de bara har gjort antaganden utan egna undersökningar att luta sig emot.

SAMMANFATTNING  Examensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Bakgrund: Webbshopens syfte har ändrats genom åren och har gått ifrån att vara ett enkelt och outvecklat marknadsföringsverktyg till att bli en komplex och mycket viktig del av ett företag. Det har blivit allt vanligare att ha en kundcentrerad webbshop, med andra ord en webbshop som inriktar sig på innehåll, enkel användbarhet, utförlighet, trovärdighet och tillfredställande av kundbehov. Trots att väldigt många i dagens samhälle har tillgång till Internet så är det ändå flera som tvekar till att handla på webbshopar. En bidragande faktor är kundförtroendet. Det finns ett flertal konsumenter som idag inte känner förtroende för webbshopar. Webbshopar kan skapa kundförtroende genom att använda kundcentrerad webbdesign när de skapar sina webbshopar. Syfte: Syftet med studien är att testa forskarnas modifierade modell utifrån teorin om kundcentrerad webbdesign framtagen av Van Duyne et al. Avsikten är att testa hur kundförtroende kan skapas genom två utvalda faktorer, trygghet och utseende utifrån modellens olika beståndsdelar. Forskningsfråga: Hur skapar en oetablerad webbshop kundförtroende utifrån en modifierad modell av Van Duyne et al. teori om kundcentrerad webbdesign? Nyckelord: Förtroende, grafisk design, trygghet, utseende, kundcentrerad webbdesign, Metod: Det empiriska underlaget bygger på en kvalitativundersökning i form av fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes tre stycken fokusgruppsintervjuer med 6-9 deltagare i varje grupp för att undersöka kundförtroende. Slutsats: Forskarna konstaterar att den modifierade modellen av kundcentrerad webbdesign är ett lämpligt alternativ att använda för en nystartad webbshop, som exempelvis det empiriska objektet. / ABSTRACT Thesis in marketing, Linnaeus University, The Faculty of Business, Economics and Design, Växjö  Background: The purpose of the online-store has change through the years. It started out as a simple marketing tool but has now become a more important part of the company. With other words is has been more common to use a customer-centered design with five components; content, ease of use, performance, satisfaction and brand value. Thu many people use the Internet on a daily basis, few of them have enough trust to order products from an online-store. The researchers will examine how trust can be built on an online-store.  Purpose: The purpose of this thesis is to test the researchers modified model of the customer-centered design by Van Duyne et al. theory. The intention is to test how customers’ trust can be built by two selected factors, safety and design, based on the modified model’s various components. Research question: How can a non-established online-store build customers trust based on the modified model by Van Duyne et al. theory of customer-centered design. Keywords: Trust, graphic design, safety, customer-centered design Method: The empirical material is based on a qualitative study using focus groups with semi-structured interviews. There where three focus groups interviews with 6-9 participants in each group. Conclusion: The researchers can establish that the modified model of customer-centered design is an appropriate option to use for a new-established online-store, like for example the empirical object.

<p>På senare tid har estetiken blivit en allt viktigare faktor när butikskedjor ska förmedla sinaerbjudanden till konsumenten, kedjan måste representeras på ett bra sätt. Här har personalensroll fått allt större utrymme och betydelse för att kunden ska få en positiv helhetsupplevelseav butiken. Personalen ska representera kedjan och vad denna står för på ett, för kunden,fördelaktigt sätt. Personalens framtoning har därmed hamnat mer och mer i fokus undersenare tid. Kraven på sökandes framtoning från arbetsgivare vid anställningar ökar och harblivit mer utförliga och omfattande, och hemelektronikbranschen är inget undantag. Inombranschen finns krav på att säljaren ska framstå som professionell, kompetent och trovärdig,men samtidigt sympatisk.Undersökningen i uppsatsen bygger på att vi har genomfört intervjuer med tre olika kedjorshuvudkontor inom hemelektronikbranschen där vi ville få reda på deras synsätt på hur derassäljare genom sin framtoning kan framstå som professionella, kompetenta, trovärdiga ochsympatiska. Då det är kundens perspektiv på frågan som vi är ute efter genomfördes vidarefokusgruppsintervjuer med konsumenter av varierande ålder, kön och bakgrund på sammatema.Uppsatsens syfte är att beskriva hur personalens framtoning kan se ut och hur den kanpåverka kundens helhetsupplevelse av, och förtroende för, personalen i enhemelektronikkedja. Vi har utgått ifrån en kvalitativ undersökningsmetod då vi är intresseradeav att gå på djupet och få mer nyanserad och detaljerad data.Resultatet av vår undersökning visar på att personalens framtoning är viktig för att kunden skakänna förtroende för, och få en positiv helhetsupplevelse av, personalen i enhemelektronikkedja. Vidare spelar det inte så stor roll hur personalen ser ut så länge derasframtoning bildar en sammanhängande positiv helhet. Så länge alla delar stämmer överenskan de se ut i stort sett hur som helst. Ett annat resultat av vår undersökning visar på attkunden inte föredrar en proper och strikt klädsel hos personalen utan istället efterfrågar enprofilklädsel av mer ledig sort. Intressant att nämna är att de kedjor vi har varit i kontakt medinte är medvetna om vad deras kunder efterfrågar, i någon större utsträckning, rörandepersonalens profilklädsel, då de bara har gjort antaganden utan egna undersökningar att luta sig emot.</p>

Självkänsla är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle, då självkänsla formas i tidig ålder är det viktigt att undersöka självkänslan i skolåldern för att kunna ta till åtgärder och för att kunna underlätta elevernas framtid då mycket grundar sig på självkänsla. Tidigare forskning har visat att det som allra mest ger självkänsla samt ett gott självförtroende hos de unga är att vara duktig i skolan eller i någon sport därefter att vara socialt accepterad och tillsist utseende samt uppförande. Syftet med studien är därmed att undersöka självkänslan, självförtroendet, graden av fysik aktivitet, sociala relationer samt hur viktig kroppen och utseendet anses vara hos högstadie och gymnasieelever samt om det skiljer sig åt mellan könen. I studien deltog 75 flickor och 57 pojkar som gick på högstadiet och gymnasiet. Genom att låta ungdomarna värdera ett antal frågor ville vi urskilja elevernas självbild. Resultaten i denna studie visade att pojkar har en högre självkänsla än flickor, oavsett årskurs. Självkänslan visade sig vara ojämn hos pojkarna beroende på vilken årskurs de gick, hos flickorna visade sig självkänslan vara relativt stabil. Studien visade ett samband mellan självkänsla, självförtroende samt synen på den egna kropp och utseendet och sociala relationer, elever som var nöjda med sina kroppar och utseendet hade ett högre självförtroende än de som ej var nöjda. Elever som ansågs sig vara väl omtyckta av sin omgivning hade även de ett högre självförtroende än de som ej ansåg sig vara lika omtyckta.

Syftet med studien var att studera om attraktiviteten hos en person kan påverka graden av hur moraliskt förkastlig en handling som utförs av personen bedöms vara och huruvida det föreligger någon könsskillnad. Med ett experiment undersöktes 151 studenter på ett medelstort universitet i södra Sverige. Deltagarna tilldelades ett fiktivt moraliskt scenario med ett bifogat foto av antingen en oattraktiv eller en attraktiv person. En kontrollgrupp blev tilldelade samma scenario men utan något foto. Därefter fick deltagarna svara på hur moraliskt förkastlig de upplevde handlingen som beskrevs i scenariot och hur attraktiv de upplevde personen på fotot vara. Ingen signifikant skillnad i moralisk förkastlighet framkom mellan attraktiv och oattraktivt foto, ej heller någon könsskillnad. Resultatet influerades sannolikt av ”criminal face effect”, den av Dumas &amp; Testé (2012) beskrivna effekt. Om en moraliskt tvivelaktig handling utförs och gärningsmannen uppfyller en stereotyp bild hos en eventuell bedömare av hur någon som utför den handlingen ser ut kommer gärningsmannen att dömas hårdare än om stereotypen inte uppfylls. / The aim of the study was to determine whether the attractiveness of a person can influence the degree of how morally reprehensible an act performed by the person assessed and whether there is any gender difference. In an experiment, 151 students at a medium-sized university in southern Sweden participated. The participants were assigned a fictitious moral scenario with an attached photo of either an unattractive or attractive person. A control group were assigned the same scenario but with no photo. Subsequently, participants were asked how morally reprehensible they experienced the act described in the scenario and how attractive they thought the person on the photo to be. No significant difference in moral reprehensibility emerged between attractive and unattractive photo nor a gender difference. The result is likely influenced by the "criminal face effect," the effect described by Dumas &amp; Teste (2012). If a morally dubious act is performed and the offender meets a stereotypical image of a possible estimator of how someone performs the action looks offender will be sentenced more severely than if the stereotype is not met.

Denna studie handlar om likheter som finns mellan metoder som används inom karaktärsdesign för att förmedla personlighet och fysionomikens metoder. Syftet är att undersöka hur karaktärsdesign kan användas för att förmedla fördomar samt vilka åsikter det finns gällande hur en karaktärsdesignare bör förhålla sig till etiska aspekter inom designarbetet. För att undersöka detta genomfördes en studie kring hur deltagare använde och resonerade kring ett karaktärsdesignverktyg framtagen efter fysionomikens metoder och hur karaktärer uppfattas. Kvalitativ data samlades in genom intervjuer och observationer. Detta kompletterades med en småskalig kvantitativ enkät där fysionomikens förmåga att förmedla karaktär undersöktes. Studiens resultat visar på att det finns likheter mellan metoder som används för att förmedla karaktär med fysionomikens fördomar. Det fanns däremot delade meningar gällande fysionomikens användning inom karaktärsdesign och vad för samhälleligt ansvar en karaktärsdesignare har i sitt arbete. Resultaten från enkäten visade att karaktärer framtagna efter fysionomiska metoder förmedlade moral men inte personlighet. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Studiens övergripande syfte är att få fram en tydlig bild av hur två av Sveriges största kvällstidningar, Aftonbladet och Expressen, gestaltar kvinnors utseende och ålder, samt att se om det finns några likheter eller skillnader på hur de förhåller sig. I studien har vi genomförten kvantitativ analys utifrån 200 artiklar, där vi genom variabelvärden fick ut statistik på hur det har sett ut under åren 2001-2021. Utifrån statistiken kunde vi sedan göra en djupdykning i artiklarna under de åren som toppade diagrammen, för att sedan göra en kvalitativ text- och bildanalys. Utifrån de teoretiska ramarna och begreppen utseendekultur, det socialkonstruktivistiska perspektivet, social jämförelseteori och gestaltningsteorin kunde visedan analysera materialet för att få ett sammanfattat resultat. Vårt resultat visade att det finns en tydlig tendens av att både objektifiera och jämföra kvinnor i Aftonbladet och Expressen. Resultatet visade också att det finns en tydlig skillnad på hur man jämför kvinnor utifrån ålder. I slutsatsen belyser vi den uppåtgående trend av att försöka bryta normerna då gestaltningen av kvinnor har gått från en tydlig objektiv form där de i stor utsträckning döms utifrån utseende och jämförs med varandra, till att under de senare åren börja gestalta naturligskönhet allt mer.

Den här studien handlar om kränkande särbehandling i arbetslivet. Studiens syfte är att beskriva hur enhetschefer inom vård- och omsorgssektorn uppfattar och arbetar med kränkande särbehandling på arbetsplatsen. För att få svar på syftet ställs tre frågor: Hur uppfattar enhetschefer kränkande särbehandling och vilka erfarenheter har de om kränkande särbehandling bland de anställda på arbetsplatsen, hur hanterar enhetschefer kränkande särbehandling mellan de anställda på arbetsplatsen och vad upplever enhetschefer för svårigheter med att jobba mot kränkande särbehandling på arbetsplatsen. Metoden som har använts är en kvalitativ metod i form av intervjuer med fem enhetschefer i en mellanstor stad. Respondenternas utsagor och berättelser har sedan analyserats med hjälp av de teoretiska perspektiven symbolisk interaktionism, handlingsteori, nya perspektiv på ledning samt situationsanpassat och transformativa ledarskap. Resultatet visar att vissa av respondenterna menar att det inte finns någon särskild anledning till att kränkande särbehandling sker, medan andra tänker sig att det har att göra med ursprung, sexualitet och funktionedsättning. Erfarenheter kring kränkande särbehandling menar respondenterna relaterar bland annat till mobbning. Faktorer som vikt och ålder tas upp som grund för kränkande särbehandling på deras enheter. Vidare visar resultatet att respondenterna ofta behöver ta in beteendevetare och handledare för extra hjälp vid hantering av kränkande särbehandling. Slutligen kommer det fram varierande svårigheter. Från att upptäcka kränkande särbehandling i tid, till svårigheter och utmaningar vid svåra samtal med de anställda angående kränkande särbehandling.