The making of a cultural historical exhibition usually involves the collaboration of two categories of professionals: the curator, in charge of the exhibition content, and the designer. From these positions, representing content and form, the team is in charge of cooperating towards a shared goal – the exhibition – which is the spatial expression of ideas. This MA thesis is based on my work experience as a designer of cultural historical exhibitions. By means of situations where my perspective collided with that of the museum curators’, I examine our different concepts on a number of issues: the meaning of an exhibition; the process; and the perception of what our respective roles are. Since the experiences that I am concerned with were acquired some time ago, the collisions are laid out in the thesis as a dialog between me and a partly fictional colleague. Apart from my experiences of exhibition production I also link the discussion to an analysis of two exhibitions that I visited while writing the thesis: Sápmi at Nordiska Museet in Stockholm and Everything You Can Think of is True – the dish ran away with the spoon shown at the Royal Library in Copenhagen (Det Kongelige Bibliotek). The curator and the designer often represent diverging views of the exhibition medium. In my work experience, a central aspect of these different viewpoints has been represented by the role and use of authentic artifacts in the exhibition. In the thesis I examine the use of such artifacts from the point of view of their ability to communicate to viewers and the possibilities I have as a designer to mould them into expressions in the exhibition. From this practical phenomenological design horizon and I take the museological critique of Gundula Adolfsson, Eilean Hooper-Greenhill, Camilla Mordhorst and Kitte Wagner further, and argue that the conventional use of authentic artifacts can inhibit the development of the exhibition medium. With the theoretical support of relational aesthetics in contemporary art installations I continue to discuss the concept of an exhibition as a language and a construction, and how it relates to reality. The thesis concludes with a normative section where I, with the aid of a cultural semiotic perspective, propose a process for the two perspectives of form and content to be intertwined. I further examine what the consequences of such a convergence of interests could imply for the perspectives of both curator and designer, and for the production of exhibitions.

<p>Projektet Utställningsdokumentär? består av två delar: dels den vetenskapligt orienterade studie som redovisas här, dels en praktisk gestaltning i form av en serie experimentella utställningar. Projektets syfte som helhet är att belysa utställningsmediets förmåga att gestalta ett dokumentärt innehåll, samt diskutera och experimentera med dokumentära arbetsmetoder i utställningssammanhang. Denna explorativa studie är gjord på kvalitativa grunder och består av intervjuer med professionella dokumentärmakare och museimänniskor, kortfattade analyser av tre aktuella museiutställningar samt en serie utställningsexperiment. Ett försök görs att lägga grunden för ett nytt begrepp och en ny typ av utställningsmetod. Studien visar att utställningsdokumentärer kan vara ett sätt för museet att mer aktivt delta i samhällsdebatten. Utställningarna behöver inte vara objektiva utan ska ge utrymme för personliga tolkningar av ämnen, historiska eller samtida, problematiska, vinklade, med laddade föremål eller helt utan föremål. Kort sagt subjektiva utställningsdokumentärer. Något som är grundläggande för dokumentären är verklighetsanknytningen och ofta är det just den aspekten, att det som visas faktiskt har hänt på riktigt, som berör och fascinerar. Men det räcker inte bara med materialet, en tydlig avsändare som tolkar och berättar, pekar ut riktningar och anger sammanhang, ett subjekt med personlig anknytning till ämnet måste också till för att utställningen ska bli en dokumentär. I denna form blir utställningsdokumentären ett komplement till museets övriga utställningar och ett forum för aktuell samhällsdebatt - något som saknas på svenska museer idag.</p>

Nordic Summer Evening is a theoretical painting, today an important icon of Nordic art from the turn of the century. The purpose of this essay is to analyse the painting, and to investigate and identify its declaration of program, and in a wider context, the emergence of a program of the nationalistic art at the turn of the last century. The essay also investigates how the painting has become more popular throughout the century, and why Americans tend to see the painting as an exposé over a quarrel, filled with sexual tension, while Swedes tend to make a point out of the harmony and stillness of the painting.

No description available.

Syftet med min undersökning var att få svar på hur Armémuseum i Stockholm representerar temat krig i basutställningen och hur museipersonalen förhåller sig till denna representation. Jag önskade även veta vad för sorts kulturarv Armémuseums anställda ansåg vara problematiskt att presentera. Jag intervjuade fyra personer från Armémuseum och via metoden “thick description” och Aronssons flanörperspektiv som grundar sig i promenadetnografin, gjort utförliga anteckningar av mina observationer från deras basutställning. Studien grundar sig i ett musei- och kulturarvsvetenskapligt perspektiv, där studier om hur kulturarv presenteras på museer är ett vanligt ämne. Mina teoretiska grundpelare har bland annat varit Gregory Ashworth, Sharon MacDonald, Laurajane Smith, Rihannon Mason och Peter Aronsson som alla menar att synen och bearbetningen av mörkt kulturarv påverkas av politiska värderingar, tiden och hur det framställs på museer. Resultatet av studien kommer fram till att Armémuseums anställda vill förmedla att krig är hemskt och som ofta går hand i hand med lidande, död och orättvisor. Armémuseum vill problematisera krig genom att presentera de “vanliga” soldaterna och deras familjers liv under krig, eftersom de var dem som ofta fick lida krigets bitterhet. Armémuseums personal vill inte bara visa upp vapen utan även visa de vardagliga objekten och situationerna eftersom de förmedlar den mänskliga närvaron i basutställningen. Därför har Armémuseums personal utformat basutställningen på ett sådan sätt att man som besökare ska känna sympati för dem som fick och fortfarande får lida på grund av krig. Ofta använder museet sig av iscensatta miljöer med dockor för att ge en tredimensionell bild av dessa människor. Armémuseums anställda har inte funnit några objekt svåra att ställa ut, vilket kanske kan bero på att de har den inställningen att krig bör problematiseras. Vem och vilka det är som egentligen tjänar på krig är frågor som är tidlösa. Det går exakt lika bra att fråga samma frågor idag som för några hundra år sedan, svaren är kanske densamma. Och det är det som Armémuseum vill förmedla till sina besökare: “Varför krigar människan?”, “För vilka krigar vi?” “Vilka är det som får lida?” och “Vilka representeras vanligtvis i historien och på museer?”. För som sagt, dessa frågor tycks ständigt vara aktuella och återkommande. Armémuseum vill väcka besökarnas intresse och åsikter angående krig, vart man ställer sig i diskussionen är upp till besökarna själva att avgöra. / In this thesis I examine how Army Museum in Stockholm, Sweden, exhibits the heritage of war in their permanent exhibition “War and Peace”. The museum is a governmental activity. The aim of my research is to study how the Army Museum employees relate to the representation of war and how this is expressed in the permanent exhibition. I have chosen to focus on the representation of war at the permanent exhibition and therefore chosen only to interview people who have worked on the design of the permanent exhibition. No visitors were interviewed because it was how the staff relates to the representation of war that I wanted to study. I use qualitative methods in my study using observations at the study site and interviews with the museum employees. I'm using a museum and cultural scientific perspective in my study, which is the study of how society sorts out, preserves and convey cultural heritage. Researchers who have figured as my theoretical counsellors include; Sharon MacDonald, Gregory Ashworth, Laurajane Smith. All those researchers mean that the view and adaption of “dark heritage” are influenced by political values, time and how it is presented in the exhibit. The study comes to the conclusion that the Army Museum wants to convey that war is horrible, especial for those who live with it in their everyday life. Army Museum exhibits war in such a way that it is not glorified. Instead they have chosen to problematize war and let its horrors be presented. The museum employees think it is important to encourage visitors to understand that war often goes hand in hand with death and suffering. The staffs do not think any item, so far, has been difficult to exhibit. This thesis is a two years master’s thesis in Museum and Cultural heritage.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag till en utställning som kan bidra till en förståelse för cirkulär ekonomi. Av den anledningen undersöks vilka visuella element som kan stödja denna förståelse. Förslaget är anpassat specifikt till ReTuna Återbruksgalleria, men ska även kunna appliceras i andra miljöer.Studien baseras på teorier och tidigare forskning om cirkulär ekonomi, kognition, visuella representationer, konceptuella modeller, utställningsdesign, material och färg. Metoder som har genomförts är användartest, kvalitativ intervju och rumslig analys. Studien har resulterat i ett gestaltningsförslag för hur cirkulär ekonomi genom rumslig gestaltning kan kommuniceras.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med studien är att skapa ett gestaltningsförslag till en utställning som kan bidra till en förståelse för cirkulär ekonomi. Av den anledningen undersöks vilka visuella element som kan stödja denna förståelse. Förslaget är anpassat specifikt till ReTuna Återbruksgalleria, men ska även kunna appliceras i andra miljöer. Studien baseras på teorier och tidigare forskning om cirkulär ekonomi, kognition, visuella representationer, konceptuella modeller, utställningsdesign, material och färg. Metoder som har genomförts är användartest, kvalitativ intervju och rumslig analys. Studien har resulterat i ett gestaltningsförslag för hur cirkulär ekonomi genom rumslig gestaltning kan kommuniceras.

Denna rapport är en del av mitt examensprojekt och beskriver två praktiska projekt som jag genomfört i kurserna TMTR 72, 5p och TMTX 11, 10p. Jag påbörjade mitt exjobb i den kortare kursen för att kunna fördjupa mig i ämnet och angripa min utgångspunkt, Exponera, från två håll. Jag har under min studietid på Malmstens funderat mycket kring förvaring och exponering. Det har varit ett tema som varit återkommande under studietiden och kändes därför som en spännande utgångsläge för exjobbet. Jag tror att de saker vi omger oss med har stor betydelse vad gäller vår identitet och känslan av samhörighet. Jag har funderat mycket över detta och på hur vi väljer att visa upp de ting vi har i våra hem. Köket har fått en central plats där vi umgås och det trendiga minimalistiska köket visar rena, blanka ytor. Jag ville skapa en nätt förvaringsmöbel som får ta plats med sitt själv- ständiga uttryck. En solitär som påminner om en tradition vilken med stolthet vårdar och visar upp våra vardagsting. Rapporten beskriver hur jag genom skissande arbetat mig fram till skåpets form och uttryck. Resultatet blev ett nätt litet vitrinskåp som vågar ta plats och som sticker ut. Skåpet är inte stort i sin storlek men det drar till sig uppmärksamhet med sina glada färger och osymetriska form. Jag vill gärna jobba vidare med skåpet och känner att det behövs “öppnas upp” och ha mer genomarbetade detaljer. Mitt andra angreppshåll på ämnet Exponera var att driva Malmstens Vårutställning. Jag har försökt sätta mig in i hur möbler exponeras eller ställs ut på ett bra sätt. Jag aldrig tidigare drivit ett så stort projekt och inte heller hade jag mycket erfarenhet av att göra en utställning; det har varit en stor utmaning. Den stora arbetsinsatsen har varit att driva genomförandet men jag har lagt ner mycket tankar kring att tydliggöra för mig själv vad jag tycker att skolan står för och hur jag kände var ett lämpligt sätt att göra Vårutställningen. I projektet inledde jag ett samarbete med Beckmanseleven Carl-Henrik Wrethman. Han tog fram den grafiska profilen, det vill säga affisch, vernissagekort och katalog för utställningen. Studenterna på Malmstens kommer gemensamt genomföra utställningen vilken börjar den 24 maj 2006. För mig har detta projekt varit oehört lärorikt. Det har varit spännande och givande att arbeta utifrån en specifik lokals förutsättningar och driva ett projekt där det finns så många olika parametrar att ta hänsyn till. När jag skriver denna rapport har utställningen ännu inte börjat och jag har därför valt att denna rapport beskriva min arbetsgång. / This paper is a description of my final project at Malmsten’s Furniture Design program. I have been working from the topic Expose, and I have done this out of two different angles. Thru my three years at Malmstens I have thought a lot about storage and what we wanna show and hide in our homes. Since these thougths have influenced a lot of my projects, I felt that it was a proper topic for my final thesis. I believe that the things we choose to surround ourselves with, have great importance for our identity and how we connect with others. What is it in our homes that is of greater importance and how do we choose to expose this? The kitchen is a central room for being social and the trendy kitchen shows large, shiny, minimalistic surfaces. I wanted to create a small solitary piece that would store our most valuable dishes and glasses. A piece that would be a reminder of tradition at the same time as it proudly shows off the things we carefully select. This paper explains how I worked my way towards the result. From a different angle I wanted to explore how pieces of furniture best are shown in an exhibition. I have been working with Malmstens Spring exhibition which has been a very big challenge, since I have never done anything like this before. The greatest part of my work was to arrange the exhibition but I have put a lot of thought into how I experience the school and how I believe it should be exposed to be attractive. I have been working with Carl-Henrik Wrethman who is a graphic design student at Beckmans. He has done the catalog and the poster for the exhibition. The students at Malmstens will create the exhibition which starts on May 24th 2006.

Den här uppsatsen redovisar hur utställningen med namnet ”Toppmötet och debatten går vidare…” producerades av Riksutställningar och sedan användes av Eskilstuna museer och CuLTUREN i Västerås. Utställningen visades på Fristadstorget i Eskilstuna och på Sigmatorget i Västerås under februari och mars 2003. Utställningen hade EU-toppmötet 2001 och de så kallade Göteborgskravallerna som tema. Uppsatsen visar hur en demokratifråga kan lyftas fram och bearbetas genom informationsdesign i utställningsform. Uppsatsen försöker vidare visa vilken funktion utställningen hade i den offentliga samhällsdebatten om händelserna i Göteborg.

Detta examensarbete omfattar ett förslag på utformning av en utställning med Interactive Institute som uppdragsgivare. Syftet med examensarbetet har varit att utforma en utställning till ett antal prototyper som utvecklats i projektet ”Static!”. Prototyperna visualiserar energi på olika sätt där tanken är att uppmärksamma användandet av energi. Vi har arbetat med att skapa ett utställningsförslag med god informationsdesign som ger medvetenhet om energianvändning hos målgruppen. Vi har undersökt hur man skapar uppmärksamhet hos besökare, hur man kan göra utställningen informativ utan att någon står och berättar om den samt hur man undviker att besökare vidrör prototyperna i utställningen. För att skaffa oss de kunskaper som behövts för att genomföra examensarbetet har vi gjort litteraturstudier, genomfört flera intervjuer, gjort en enkätundersökning samt gjort fältstudier. Examensarbetet har resulterat i ett idéförslag som visualiseras med hjälp av datorskisser. Skisserna beskriver utformningen med både text och bild.