Moderna Museet beskriver sin utställning The New Human som ett utforskande av människans livsvillkor och utställningens tematik behandlas i relation till det globala. I den här kandidatuppsatsen analyserar jag ett antal verk från utställningen The New Human på Moderna Museet i Stockholm, för att undersöka huruvida utställningen ger utrymme till andra perspektiv än de västerländska och vad det kan innebära att någonting beskrivs som globalt om det inte är det, samt vilken bild av det globala det då är som framställs. Det teoretiska perspektiv som formar undersökningen är Sara Ahmeds teorier om vithet. Min metod har varit att utgå från Ahmeds vithetens fenomenologi samt Stuart Halls teorier om representation och skapandet av ’den andre’. Uppsatsen är indelad i tre kapitel, där det första ger en presentation av utställningen och det andra samt tredje kapitlet innehåller analyser av de valda verken. Video är det medium genom vilka samtliga verk har skapats och min fördelning av videoverken baseras på huruvida de är dokumentärt eller fiktivt skildrade. Mina analyser visar att samtliga av de videoverk som jag har analyserat berör de frågor och teman som utställningen behandlar utifrån ett västerländskt perspektiv.

The project description is to draw an extension or annex to the existing Nationalmuseum building from 1866.The annex is designed to complement Nationalmusems activities and contain internal and public functions. Artentering the building must not be crossed by public visitors. Art and staff must be able to seamlessly move betweenthe extension and the main building. The new building includes a public study room for scholars working withthe collection of art on paper, workshops, conservation studios, art spaces and warehouses. Additionally, theannex is designed to host a large number of office spaces.With the renovation of Nationalmuseum they intend to open up the today built in south atrium. I have in myproject been inspired by the space and light of the atrium, which has inspired both room organization, spatialdimensions and entrance situations in the annex.The building’s facade is intended to have an almost classicist permanence and representative character.The strict and inviolable uniformity of the facade provides opportunities to retain a representative and autonomousfacade independent of the internal room functions. The facade/building will become an independent object, a“jewel” in the city equivalent to Nationalmuseum. The facade is constructed of precast concrete panels that arejoined together on site and spans vertically between the floors. The combination of different panel elements withdifferent colors, materials, components, and level of polish and their respective depth in the facade contributes toa well-articulated facade surface and near-abstract image with clear relievo effects. / Projektbeskrivningen består i att rita en tillbyggnad till den befintliga Nationalmuseibyggnaden från 1866 på södra Blasieholmen. Tillägget är tänkt att komplettera Nationalmusems versamheter och innehålla interna och publika funktioner. Konstens väg in i byggnaden får ej korsas av publika besökare. Konst och personal måste friktionsfritt kunna röra sig mellan tillbyggnad och huvudbyggnad. Tillbyggnaden av Nationalmuseum omfattar en offentlig studiesal för forskare som arbetar med samlingarna för konst på papper samt verkstäder,konserveringsateljéer, teknikutrymmen och magasin. Dessutom innefattar tillbyggnaden ett stort antal kontorsplatser för personal knuten till muséets verksamheter. I och med renoveringen av Nationalmuseum ämnar man öppna upp den idag igenbyggda södra ljusgården. Jag har i mitt projekt hämtat inspirationfrån ljusgårdens rymd och ljusföring, vilket har färgat såväl rumsorganisation, som rumslig dimensionering och entrésituationer i tillbyggnaden. Tillbyggnadens fasad är tänkt att ha en nästintill klassicerande permanens och representativ karaktär. Byggnadens övergripande struktur avtecknar sig i arkitekturens och fasadens formspråk genom geometriska och regelbundna relationer i fasad. Fasadens strikta och oantastliga likformighet ger möjligheter att utåt sätt behålla en representativ och autonom fasad oberoende av de innanför liggande rummens funktioner. Fasaden/byggnaden blir då ett fristående objekt,ett “smycke” i staden i paritet med Nationalmuseum. Fasaden är uppbyggd av prefabricerade betongelement som sammanfogats på plats och spänner vertikalt mellan bjälklagen. Kombinationen av olika panelement med olika färgtoner, materialkomponenter och poleringsgrad och deras respektive djup i fasaden bidrar till en välartikulerad fasadyta och nästintill abstrakt bild med tydlig reliefverkan. I de nya utställningsrum som bildas vill jag framförallt öppna för ett tillgängliggörande av Nationalmuseums stora magasinerade konstskatt genom dels ett “digitalt magasin” därden magasinerade konsten kan upplevas medelst nya tekniker och genom utställnings rum för mer temporära och genreblandade utsällningar där ett axplock av magasainets konstföremål förevisas för att kommentera dagsaktuelle händelser eller belysa ett visst konstnärsskap eller hantverkstradition.

“A culture center should be visually welcoming as well as attract a diverse range of visitors with different backgrounds.” This was the client’s request for a new cultural center in Nairobi. The location is in the heart of Nairobi’s industrial area, near several existing buildings that are already in use by the culture organization known as Go Down. I have chosen to keep most of the existing buildings and to use my new building as a complement for the desired program. I believe that it will pay off in the end to renovate the area in installments.  My purpose in this project has been to design a building with natural environments and flexibility. I have been trying to think from a sustainable perspective, using almost all recycled materials and taking advantage of the location’s natural benefits. Thanks to the climate I have been able to place a lot of the facilities “semi outside” as well as create a lot of areas in the shade. / "Ett kulturhus ska vara inbjudande rent visuelltsamt dra till sig en bred publik med olikabakgrund." Det är beställarens önskan för ettsäte för kultur i Nairobi. Tomten för det nyakulturhuset ligger i Nairobis industriområdeoch har redan befintliga lokaler där kulturaktiviteterbedrivs. Jag har valt att behållastörre delar av de befintliga byggnaderna dåjag anser att det i längden lönar sig attuppgradera tomtens byggnader i omgångar. I mitt projekt har jag försökt skapa en byggnadmed flexibilitet och naturliga miljöer. Jag harockså försökt tänka från ett hållbart perspektivdå jag använder mig av återvunna materialoch utnyttjar mig av platsens fördelar. Tackvare det behagliga klimatet har jag förlagt såmycket som möjligt av programmet ”utomhus” ochförsökt skapa platser med skugga.

Plåtbyn är en samling konstnärsbostäder med tillhörande studio samt en utställningslokal sammanbyggda för 5 Iaspisstipendiater med eventuella familjer Som nordöst om Borgen på Ladugårdsgärdet. Beroende på vilken fas konstnärens arbete befinner sig i verkar studion som relä mellan privat och offentligt.

This essay uses different angles to analyze how authentic objects and copies are used in an exhibition context. The survey focuses on four research questions. The questions concern the significance of copies in exhibitions and focuses on the relationship between the information conveyed in exhibitions and the objects used to convey the information. The questions also aim to examine the relationship between authenticity and copies and the museum visitors view on copies. The purpose of the survey is to see if the answers to these questions mean that the authentic museum objects are the most significant or if the information is the most valuable and that the objects in that case could just as easily consist of copies.  The methods used for collecting the empirical material is analyzes of relevant literature and interviews. The empirical material is used to illuminate different perspectives on the use and view of copies in exhibition contexts. Previous research is used to analyze the concepts of authenticity and copies. Classic cases of exhibitions based on copies are used to get an insight into how copies can be used in exhibitions. Part of the empirical material consists of interviews with Swedish museums, the interviews are used to investigate how museums today use copies and to perceive the museums´ views on the use of copies. The analysis of the empirical material provides many interesting aspects on this topic, and it turns out that the researchers, the classical cases, and the interviewed museums are more or less in agreement when it comes to the use of copies in exhibition contexts. The copies are perceived to have many positive qualities that can be used in different ways in an exhibition. Overall, the reasoning leads to copies having a significant role in exhibition contexts and is a somewhat unused resource that could be used more than what it currently does.  This is a two-year master´s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

Att möta konst är centralt i bildämnet och ett sätt att göra det är att besöka konstutställningar. Syftet med studien har varit att fördjupa kunskapen om hur och varför bildlärare på gymnasiet använder besök på konstutställningar i sin undervisning. Empirin samlades in från bildlärare på gymnasiet genom en digital enkätundersökning med kvalitativ ansats och samt intervjuer. Enkäten besvarades av 25 respondenter varav tre också intervjuades, och empirin analyserades tematiskt genom nyckelord och meningar i svaren, samt genom Gert Biestas teorier. Resultatet av studien tyder på att bildlärarna anser det viktigt att eleverna möter konst i utställningar, och att Biestas tre utbildningsaspekter kvalificering, socialisation och subjektifiering uppfylls genom utställningsbesök. Kvalifikation uppnås genom kunskaper om konst och konstvärld, socialisation sker i miljön utanför skolan och genom överföringen av kulturellt kapital, och subjektifieringen som uppnås genom inspiration och stimulans väcker en längtan att vilja vara ett subjekt i världen.

Detta kandidatarbete undersöker hur interaktiv teknologi kan användas för att förmedla kulturarv genom att förstärka en utställning i ett museikontext. Med samhällets växande digitalisering kommer en möjlighet för museer att erbjuda nya upplevelser med mervärde utöver fakta och bilder. För att ta till vara på denna digitalisering har vi valt att undersöka de möjligheter nya medier har för att förstärka en galjonsfigur samt lägga fokus på känslomässiga aspekter av en upplevelse. Med stöd i tidigare forskning och ett designetnografiskt perspektiv har vi framställt en gestaltning som förslag på hur en kan förstärka en utställning i ett museikontext. Denna gestaltning bygger på projektion, gestkontroller och mikroelektronik. Undersökningen erbjuder ett perspektiv på användningen av interaktiv teknologi i kultursektorn och öppnar upp för vidare diskussion och studier. / This bachelor thesis examines how interactive technologies can be used to convey cultural heritage by enhancing an exhibition in a museum context. Following the growing digitalization of society, an opportunity arises for museums to offer new experiences with added value besides facts and pictures. In order to take advantage of this digitalization, we have chosen to explore possibilities for new media to enhance a figurehead exhibition and focus on emotional aspects of the experience. Supported in previous research and a design ethnographic perspective, we have presented a design product as a proposal for how one can enhance an exhibition in a museum context. This design product is based on projection, gesture controls and microelectronics. This bachelor thesis offers a perspective on the use of interactive technology in the cultural sector and opens up for further discussion and investigation.

Gustav Vasa-föreningen planerar att bygga en utställning för att främja kulturlivet och öka lärandet kring Gustav Vasas ledning på 1500-talet. Förhoppningen är att genom utställningen kunna agera som en förlängd arm till skolorna i Strängnäs kommun i form av studiebesök. I utställningen vill föreningen informera om Gustav Vasas utnämning till kung den 6 juni 1523 på ett intresseväckande och informativt sätt, för att kunna nå ut till en yngre målgrupp, lågstadieelever. Genom ett samarbete med föreningen har detta examensarbete undersökt hur sinnen som modaliteter kan tillämpas i en utställningsmiljö i lärande syfte. I rapporten har Selanders teorier om multimodalt lärande tillsammans med McKenna-cress & Kaminens och Velvets riktlinjer kring utställningsmiljöer tillämpats. Teorierna har tillsammans med en etnografisk undersökning i form av en observation lagt grund för det designförslag som fastställts. Designförslaget redogör för hur utnämnandet av Gustav Vasa som kung kan kommuniceras i utställningsmiljö, för att bidra till lärande med hjälp av sinnen som modaliteter. / The Gustav Vasa Association plans to build an exhibition to promote cultural life and increase learning about Gustav Vasa's leadership in the 16th century. The ambition is that through the exhibition will act as an extended arm for the schools in Strängnäs municipality in the form of study visits. In the exhibition, the association wants to inform about Gustav Vasa's coronation as king on June 6, 1523 in an interesting and informative way, in order to reach a younger target group in the form of primary school pupils. Through a collaboration with the association, this degree project has examined how the senses as modalities can be applied in an exhibition environment for learning purposes. In the report, Selander's theories on multimodal learning together with McKenna-cress & Kaminens and Velvet's guidelines on exhibition environments have been applied. Together with an ethnographic survey in the form of an observation, the theories have laid the foundation for the design proposal that has been established. The proposal describes how the appointment of Gustav Vasa as king can be communicated in an exhibition environment, in order to contribute to learning with the help of the senses as modalities.

<p>Shaping visual stories - content in exhibitions is an essay on how content has been shaped in the two exhibitions "Memento mori" and "Hästen - tyglad, piskad, älskad". The study focuses on how exhibitions can be defined through their content as well as how the exhibitors'different intentions towards the exhibition affect the working process as well as the result. This is put in relation to theoretical models and discussions on ideals in the field of exhibition and what impels these to find an answer to the question: What makes an exhibition?</p> / <p>Berätta med form - om innehåll i utställningar är en undersökning av hur innehåll förhandlas fram i de två utställningarna "Memento mori" och "Hästen - tyglad, piskad, älskad". I uppsatsen tas fasta på hur utställningen kan definieras genom sitt innehåll samt hur utställarnas olika intentioner styr utställningsarbetet och den slutliga gestaltningen. Detta sätts även i relation till olika teoretiska modeller och resonemang kring utställningsideal och vad som påverkar dessa för att utröna: Vad gör en utställning idag? </p>

Shaping visual stories - content in exhibitions is an essay on how content has been shaped in the two exhibitions "Memento mori" and "Hästen - tyglad, piskad, älskad". The study focuses on how exhibitions can be defined through their content as well as how the exhibitors'different intentions towards the exhibition affect the working process as well as the result. This is put in relation to theoretical models and discussions on ideals in the field of exhibition and what impels these to find an answer to the question: What makes an exhibition? / Berätta med form - om innehåll i utställningar är en undersökning av hur innehåll förhandlas fram i de två utställningarna "Memento mori" och "Hästen - tyglad, piskad, älskad". I uppsatsen tas fasta på hur utställningen kan definieras genom sitt innehåll samt hur utställarnas olika intentioner styr utställningsarbetet och den slutliga gestaltningen. Detta sätts även i relation till olika teoretiska modeller och resonemang kring utställningsideal och vad som påverkar dessa för att utröna: Vad gör en utställning idag?