Sammanfattning Syftet med denna dokumentstudie av sjutton åtgärdsprogram var att granska hur det som formuleras i åtgärdsprogram kan tolkas med hjälp av diskursanalys. De övergripande frågorna i rapporten var att få en uppfattning om inom vilken diskurs elevernas problem beskriv, om de uppsatta målen var utvärderingsbara, och hur utvärderingar skrivs.  Det visade sig att några enstaka uppsatta mål, kan klara de krav på konkretion och exakthet som krävs för att en utvärdering ska vara möjlig. De flesta mål är formulerade som regler eller förhoppningar och beskriver inte vad eleven kan eller har lärt sig då målet är nått och kan därför inte utvärderas. Det som oftast utvärderas i åtgärdsprogrammen är, med några få undantag, eleven och inte de åtgärder som satts in för att göra det möjligt för eleven att nå de uppsatta målen. I de flesta fall beskrivs elevens problem i diskurserna egenskaper och utveckling. I ett åtgärdsprogram beskrivs elevens problem i en kontextuell diskurs, i det programmet fanns också ett utvärderingsbart mål.

Ett psykologiskt test används främst inom utbildningssammanhang och kliniska sammanhang, men även inom rekrytering, urval och organisationsutveckling. Det finns idag ett flertal personlighets- och begåvningstest som mäter olika aspekter som kan vara relevanta för en organisation. Predicting Job Performance, PJP, som har sin utgångspunkt i femfaktormodellen, är utvecklat av Psykologiförlaget AB och består av två delar som mäter olika dimensioner av personlighet och begåvning. I denna studie har psykometriska beräkningar utförts för att utvärdera instrumentets reliabilitet samt validitet, främst genom test-retest-metoden. Undersökningsdeltagare var 49 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. Majoriteten av skalorna var starkt positivt korrelerade med varandra och uppvisade en tillfredsställande reliabilitet. Resultatet av test-retest-undersökningen visade att de båda delarna av PJP hade tillförlitlig reliabilitet gällande precision och stabilitet över tid. Korrelation mellan personlighetsdelen och kapacitetsdelen undersöktes och visade på god divergent validitet mellan de två deltesterna. Även inlärningsförmågan på den tillhörande kapacitetsdelen undersöktes och visade signifikant inlärning mellan testtillfällena. PJP uppvisar sammantaget på goda psykometriska egenskaper.

Studien avsåg att ge en bild av hur det är för kursdeltagare i ”Suicidprevention - teori och praktik”, och deras arbetskollegor att jobba med självmordsnära patienter samt hur en utbildning i suicidprevention påverkade detta arbete. Datainsamlingen skedde genom att åtta personer, fyra som gick utbildningen ”Suicidprevention teori och praktik”, och fyra som var arbetskollegor till dessa, intervjuades två gånger. Materialet analyserades genom induktiv tematisk analys. Slutsatserna är att det suicidpreventiva arbetet är en svår och emotionellt belastande arbetsuppgift oavsett om man går en utbildning eller inte. Utbildningen har upplevts positiv och medför att man känner sig säkrare och vågar mer i det suicidpreventiva arbetet. Det skedde ingen förankring av utbildningen på arbetsplatserna under utbildningstiden, men ett visst utbyte fanns mellan somliga kursdeltagare och deras arbetskollegor.

Denna uppsats är resultatet av ett samarbete med Försäkringskassan i Uppsala län. Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden tillhandahåller arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa i länet. Samarbetet kallas tvåpartssamverkan och syftar till att individerna inom ett år ska kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning. I vilka faktorer som leder till framgång respektive utgör fallgropar i tvåpartssamverkan. Sannolikhetsmodeller skattas med individdata för deltagarna i denna samverkan. Ambitionen är att förklara vilka individer som erhåller arbete, vilka som blir friska men fortsatt arbetslösa samt vilka som blir beviljade sjuk- eller aktivitetsersättning. Resultaten visar att låg ålder, kort sjukskrivning, låg utbildning och hemort i norra Uppland verkar positivt för chanserna till ett lyckat utfall. Samverkans fallgropar är i huvudsak okunskapen om förutsättningarna för och effekterna av den verksamhet som bedrivs.

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 års brandlagsstiftning samt 1986 års räddningstjänstlag har det funnits en strävan att öka kommunernas ansvar för brandsläckning, räddningstjänst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gällande brandsäkerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhällets strävan mot en bättre brandsäkerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor ställer på ägare och nyttjanderättshavare så bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anläggningens tid för användning och skall omfatta såväl verksamhet som organisation. Landstinget är en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vårdinrättning kan, av lätt förståeliga skäl, få katastrofala följder. Landstinget i Värmland har de senaste åren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala säkerhetsarbete. Landstinget i Värmland har en handlingsplan för att förebygga brand. Både utbildning och övning är viktiga delar i brandskyddet och all personal skall vara delaktiga. Eftersom både utbildning och övning är viktiga delar i brandskyddet vid sjukhus så är det värdefullt med någon form av uppföljning/utvärdering. Uppföljningen bör vara relaterad till målen för utbildningen. Under och efter lärprocessen går det att fastställa i vilken grad utbildningsmålen har uppnåtts, dvs. har den studerande lärt sig det som avsågs? Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur väl personalen på två avdelningar vid Centralsjukhuset i Karlstad anser sig ha tillräckliga kunskaper angående brandsäkerhet. Uppsatsen har genomförts som en pilotstudie på uppdrag av säkerhetsansvarig vid Landstinget i Värmland. Första delen av utvärderingen är allmän och tar upp frågor som berör individens upplevda kompetens samt individens syn på organisationen vid brand. Nästa del i utvärderingen består av frågor kring landstingets mål med brandutbildning och omfattar de olika moment som utbildningsplanen tar upp. Den sista delen i undersökningen handlar om frågor som endast besvaras av personal som genomgått samverkansövning med Räddningstjänsten. Svarsalternativen är utformade för att ge respondenterna en möjlighet att uttrycka ett kvalitativt ställningstagande till frågorna i utvärderingen. Positiva slutsatser är att stora delar av respondenterna anser sig ha tillräckliga kunskaper i brandsäkerhet. Respondenterna anser sig även ha tillräckliga kunskaper utifrån Landstinget i Värmlands mål med brandutbildningen för personal. De respondenter som genomgått samverkansövning med Räddningstjänsten verkar överlag anse sin egen och avdelningens kompetens tillräcklig för att fungera i samarbete med Räddningstjänsten. Respondenterna anser att både brandutbildning och brandövning har ökat deras handlingsförmåga vid brand i positiv utsträckning. En negativ slutsats är att det finns en tendens att respondenterna förlitar sig mer på avdelningen än sin egen förmåga att fungera i samarbete med Räddningstjänsten. Slutligen ett förslag på fortsatt arbete inom området brandsäkerhet. Genom att använda sig av en följdfråga till varje enkätfråga kan man identifiera både styrkor och svagheter, vilket kan användas för att öka personalens upplevelse av en tryggare arbetsmiljö utifrån brandsäkerhetsperspektiv. / Since 1944, 1962 and 1974 years' fire legislation and 1986 years' rescue service law there has been an ongoing ambition to increase the municipalities' responsibilities for fireextinction, rescue service and preventive fire protection. In the Law about protections against accidents (2003:778) will the different operators' responsibilities current fire security be clarified, which can be seen as a natural development of the society's endeavor against a better fire security. In order to meet the requirements as the Laws about protections against accidents sets on owners and users there should be a Systematic Fire Prevention be carried out during the whole building's/plant's time for use and will cover as well activity as organisation. Landstinget is an operator that is affected by the Law about protections against accidents, since a fire in a hospital or care institution can cause catastrophical consequences. Landstinget in the county of Värmland has over the last years implemented a concern overall review of its total security work. Landstinget in the county of Värmland has an action plan in order to prevent fire. Both education and exercise are important parts in the fire protection and all personnel will be participating. Since both education and exercise are important parts in the fire protection at hospitals it is valuable with some kind of follow-up/evaluation. The evaluation should be related to the objectives for the education. During and after the education process it is possible to establish in which degree the education objectives have been achieved, which means, has the student learnt what was intended? The purpose of this essay is to evaluate how well the personnel on two departments at the Central hospital in Karlstad considers itself to have sufficient knowledge concerning fire security. This essay has been carried out as a pilot study on commission of the Manager of Security at Landstinget in the county of Värmland. The first part of the evaluation is general and the questions concerns the individual's experienced competence and the individual's sights on how the organisation handle a fire. The second part of the evaluation discusses Landstinget in the county of Värmland’s objectives with fire education and covers those different aspects as the education plan covers. The last part of the survey deals with questions that only concerns the personnel that have undergone the collaboration exercise with Rescue Service. The reply alternatives are formulated in order to give the Respondents a possibility to give a qualitative stand-point to the questions in the evaluation. A positive conclusion are that many of the Respondents considers’ themselves to have sufficient knowledge in fire security. Furthermore, the Respondents consider themselves to have sufficient knowledge about Landstinget in county of Värmland objectives with the fire education for personnel. The Respondents, who have undergone collaboration exercise with Rescue Service seems in a great extent to consider themselves and the department's competence sufficient in order to function in collaboration with the Rescue Service. The Respondents consider that both fire education and fire exercise has increased their ability to act during fire situation in a positive extent. A negative conclusion is that it seems to exist a tendency that the Respondents trust in a bigger extent more in the co-workers ability than their own ability to function in collaboration with the Rescue Service. A suggestion on continued work is to use consequence questions to the respondents in order to identify both strength and weakness within the fire security as an aid in order to increase the personnel's experience of a safer work environment.

Abstract The concept project is today used in several contexts and has different meaning in different contexts. Lately, projects have been seen as a form of organization and more companies convert from traditional organizing to organizing in a project form. The purpose and focus of today’s project is not only to increase quality and competence development for management but also to integrate different actors in order to e.g. increase customer value. LänsTeknikCentrum AB (LTC) in Jönköping is running different projects in order to support companies in Jönköping County. One of these projects is called Trainee in TIME where the word TIME stands for Technique, IT, Marketing, and Economy. The project is supposed to support and help unemployed people, possessed with an academic education to increase their ability to be employed, through individual adjusted trainee places in small- and medium sized companies. The assignment to evaluate the project Trainee in TIME was given to us by LTC. The purpose with the thesis is to evaluate and examine a stakeholder perspective in a project since the focus often is on the management of the project. We have chosen to concentrate the study on two different stakeholders, who both have been participating in the project Trainee in TIME. The Project Implementation Profile is a model used to evaluate project, and since this model focuses on the project management, we have chosen to redesign the model in order to make it fit the stakeholder perspective. This new redesigned model consists of nine different areas which we consider are relevant to evaluate. The questionnaire we made is based on the new model and was implemented on all trainees and companies, as well as the project management in order to compare the different views on the project. The respondents were also asked to value which three areas they considered most important in order to make a successful project, and also the three least important areas. It appears from the result of the study that the trainees, companies and project management are satisfied with the project. However, it can be seen that the trainees and the project management are somewhat more satisfied since their results are slightly better or higher in relation to the companies. According to the investigation, LTC should focus more on customer deliberation and customers’ acceptance. / Sammanfattning Begreppet projekt används idag i alltfler sammanhang och har olika innebörd i olika sammanhang. På senare år har dock projekt setts som en organisationsform och alltfler företag övergår, från det traditionella sättet att organisera, till projektform. Syfte och fokus med projektorganisation är att öka kvalitet och kompetensutveckling för ledning och styrning, men även att integrera olika aktörer för att till exempel öka kundvärdet. LänsTeknikCentrum AB (LTC) i Jönköping driver olika projekt till stöd för företagsutveckling i Jönköpings län. Ett av projekten heter Trainee in TIME där ordet TIME står för teknik, IT, marknad och ekonomi. Projektet ska hjälpa högskoleutbildade och arbetslösa personer till ökad anställningsbarhet genom individuellt anpassade traineeplatser på små- och medelstora företag. Vi fick i uppdrag av LTC att utvärdera projektet Trainee in TIME. Syftet med uppsatsen är att utvärdera och undersöka intressentperspektivet i ett projekt då fokus i projektutvärderingar oftast ligger på projektledningen. Vi vill istället inrikta oss på olika intressenter och har valt trainee och företag som har medverkat i projektet Trainee in TIME. Project Implementation Profile är en modell använd för att utvärdera projekt. Då denna modell främst är inriktad på utvärdering av projektledningen har vi valt att arbeta om den till en modell som är mer anpassad till utvärdering av intressenters syn på projektet. Den nya modellen består av nio olika områden som vi anser vara relevanta att utvärdera. En enkätundersökning, baserad på den nya modellen, genomfördes bland samtliga trainee och företag samt av LTC för att kunna jämföra intressenternas syn på projektet i relation till projektledningen. Respondenterna ombads även att värdera vilka tre områden de ansåg viktigast för att ett projekt ska anses lyckat respektive tre områden de anser minst viktigast för ett lyckat projekt. Resultatet av undersökningen visar att samtliga parter, som blivit undersökta, är nöjda med projektet. Mest nöjda är dock trainee och LTC då deras resultat är aningen högre jämfört med företagen. Undersökningen visar att LTC borde fokusera på kundens godkännande genom att presentera projektet tydligt för intressenterna. LTC bör även förbättra kundöverläggningen mellan LTC och intressenter genom att vara lyhörd vid eventuella synpunkter samt att tillhandahålla information under projektets gång.

Levnadsvanorna påverkar befolkningens hälsa. Alkoholkonsumtionen i Sverige har ökat under senare år och femton procent av de gravida kvinnorna fortsätter dricka efter de blivit med barn. Regeringen intensifierar de alkoholpreventiva insatserna genom satsning på Riskbruksprojektet. Målet är att frågan om alkohol ska etableras inom primärvården. Studier visar att om vårdpersonal tar upp alkoholfrågan, samtalar och ger råd till riskkonsumerande patienter ger detta signifikanta förändringar i alkoholbeteende. Barnmorskorna i Västmanland har utbildats i alkoholfakta och motiverande samtal för att nå målet en alkoholfri graviditet. Syftet med denna studie var att utvärdera hur barnmorskorna tillämpat utbildningen inom Landstinget Västmanlands Riskbruksprojekt samt identifiera möjligheter respektive hinder för barnmorskornas alkoholpreventiva arbete. Sex kvalitativa intervjuer med barnmorskor genomfördes. Analysen skedde genom meningskategorisering. Resultatet visar att utbildningen har gett kunskap i form av fakta om alkohol och riskbruk, verktyg som AUDIT och Meny Agenda samt samtalstekniken MI. Utbildningen har gett förändrade rutiner samt grundligare alkoholscreening. Barnmorskorna tar rutinmässigt upp alkoholfrågan under det tidiga hälsosamtalet med gravida. Alkoholsamtal med övriga patienter förs främst vid identifierat behov. Stöd från kollegor, preventivt inriktad sjukvård och förändringsbenägna och motiverade gravida utgör möjligheter medan förändrade alkoholvanor samt få gemensamma strategier inom vårdcentraler hindrar barnmorskornas alkoholpreventiva arbete.

Syftet med denna studie var att utvärdera hur deltagarna av Kristianstads kommuns Ledarutvecklingsprogram upplevde utkomster av programmet under eller efter deltagandet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram. Kvalitativ metod i form av litteraturanalys och semistrukturerade intervjuer som därefter meningskoncentrerats har använts. Ett utsnitt av litteratur som behandlar traditionell ledarutveckling och alternativ eller komplement till densamma har analyserats för att ge en bas för vidare analys av intervjumaterialet. Sex deltagare har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats och har återkopplats via mail för att säkerställa att varje deltagares utsaga dokumenterats korrekt. Resultaten visar att det finns positiva utkomster av programmet och att informanterna upplever att de fått bättre förutsättningar för att utvecklas som ledare. Utkomsterna beskrivs som kunskap om arbetsuppgifter och teorier, reflektion, nätverkande, erfarenhetsutbyte med och stöd av andra deltagare. Informanterna upplever även att programmet kan utvecklas bland annat genom mentorskap, återkoppling, olika forum och att avsätta mer tid för reflektion. Utifrån deltagarnas upplevelser och det utsnitt av litteratur som granskats presenteras avslutningsvis positiva aspekter med Ledarutvecklingsprogrammet och hur Kristianstads kommun kan utveckla sitt Ledarutvecklingsprogram.

This report is an evaluation of Peab's purchase and call-off system, PIA. PIA is used to order goods for Peab's construction sites. The background to the work is that users of the system have understood the system cumbersome to use when purchasing goods for construction sites. The evaluation was carried out by the interviews and tests with users of the program, in this case, supervisors and site managers at the company. Ten users of the system were interviewed and eleven people have carried out a test order. The focus is primarily on the test order that users have implemented, which has been clocked and analyzed for time and cost. The evaluation is also a user analysis concerning how the users perceive the program, mainly in terms of usability, functionality and benefits. The result of this report shows that PIA is economically profitable to use for the purchase of goods for construction sites. It shows also that in the majority of cases take more time to place an order through PIA than by phone, but despite this, it is economically profitable to use the system. The result of the user analysis shows that the system performs what it is proposed to, despite some criticism from users. It also shows that the system is user friendly for those who have fairly good computer skills, and states that PIA brings the benefit that it is intended to do, i.e. creating economic profit to the company.

No description available.