<p>När vi inledde vårt uppsatsskrivande var Landstinget i Värmland i färd med att införa ett nytt standardsystem för vårdinformatik. Systemet var Cambio Cosmic, och vi fick uppdraget att utvärdera dess användbarhet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om användarna anser att systemet är anpassat till dem. Vi ville även se om systemet Cambio Cosmic brister i användbarheten ur teoretisk synpunkt, samt om några förändringar skulle kunna göras för att förbättra dessa eventuella brister.</p><p>Utvärderingen utfördes i två steg. Först genomfördes en heuristisk utvärdering av systemet, under vilken vi själva utvärderade Cambio Cosmic enligt elva på förhand fastställda användbarhetsprinciper. Med den heuristiska utvärderingens resultat som bas, utformade vi sedan ett användningstest som genomfördes med sex testpersoner. Resultaten från användningstesterna och den heuristiska utvärderingen ställdes sedan mot varandra för att kunna fastställa huruvida Cambio Cosmic hade brister i användbarheten eller inte.</p><p>Utvärderingen gav två bilder av Cambio Cosmic. Ur heuristisk synpunkt visade sig systemet brista i användbarheten. Dock gav användningstesterna en annorlunda bild av systemet. Testpersonerna var positivt inställda till systemet, och hade överseende med de brister som de stötte på. De förändringar som skulle kunna göras i Cambio Cosmic för en ökad användbarhet rör framförallt enhetlighet och misstagsförhindrande, då främst i modulen Tidbok.</p> / <p>In 2005, Landstinget in Värmland was about to implement a new system for healthcare administration. The system was Cambio Cosmic, and we were assigned to evaluate its usability.</p><p>The purpose of this essay is to study whether the users consider the system to be adapted to them. We also wanted to see if Cambio Cosmic had any usability deficiencies from a theoretic point of view and, if so, what could be done to correct those flaws.</p><p>The evaluation consisted of two steps. First, a heuristic evaluation was carried out, during which we ourselves evaluated the system based on eleven principals for usability. From the result of the heuristic evaluation, we designed usability tests that were carried out using six test users. We compared the results from the two evaluations in order to determine whether Cambio Cosmic had usability deficiencies or not.</p><p>The evaluation gave two images of Cambio Cosmic. From a heuristic point of view, the system clearly had usability deficiencies. The usability tests, however, presented a different view. The test users were sympathetic towards the system, and showed indulgence for deficiencies they encountered. The changes that could be made for an increased usability are mainly regarding consistency and standards and error prevention.</p>

<p>Kompetensutveckling är en verksamhet som får allt större betydelse för organisationer. En av de viktigaste delarna av ett kompetensförsörjande arbete är att utvärdera effekten av en kompetensutveckling. Hur dessa ef-fekter skall utvärderas är ett eftersatt område såväl teoretiskt som praktiskt och forskning om ämnet är nästintill obefintlig. Denna studie genomfördes i samarbete med Stora Enso Skoghalls Bruk i syfte att finna varför detta arbete är så svårgenomträngligt samt att utveckla övergripande riktlinjer att använda som hjälpverktyg för organisationen i dess arbete med att effektutvärdera kompetensutveckling.</p>

<p>Information till patienten är en betydelsefull del av sjuksköterskans omvårdnadsarbete. En viktig uppgift är att hos patienter identifiera hindrande och främjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte. Underkategorier som tydliggjorde de kvalitativa skillnaderna var, följer givna råd, följer inte givna råd, förstår inte, accepterar inte, lyssnar inte och osäkert mottagande. Sjuksköterskornas uppfattningar av vad som påverkar patienter i informationssituationen tydliggjordes i beskrivningskategorierna personliga faktorer och sjuksköterskan som vårdgivare. Underkategorierna var motivation, attityd, kognitiv förmåga, personlighet, social situation, relationen till patienten, yrkeskompetens och vårdens organisation. Variationen i hur patienter uppfattade given information var stor. Genom sjuksköterskors medvetenhet om hur patienter erfar given information och vad som påverkar patienter i informationssituationen kan förutsättningarna för att patienterna ska ta till sig information på ett optimalt sätt öka.</p> / <p>Giving information to the patients is a significant part of nursing care. An important assignment is to identify impedimental and promotional factors for the possibility to take in information. The purpose of the study was to describe nurses’ perceptions of how patients have experienced given information and nurses’ perceptions of which factors influenced the patient in the information situation. Ten nurses were interviewed and the data were analysed according to the phenomenographic method. In the result the following descriptive categories emerged: receive, does not receive and does not apprehend. The subcategories clarifying the qualitative differences were: does follow given advices, do not follow given advice, does not accept, does not understand, does not listen and unsure reception. Nurses’ perceptions of the factors that influenced the patient in the information situation were described in the descriptive categories personal factors and the nurse as a caregiver. The subcategories were motivation, attitude, cognitive capacity, personality, social situation, the relation to the patient, the nurses’ professional competence and the organization of care. The variation in how patients received given information was great. The nurses’ awareness of how patients experience given information and the factors influencing the patient in the information situation may increase the patients’ chances to receive information in an optimized way.</p>

No description available.

<p>Att mäta och värdera kompetensutveckling på företag blir en allt vanligare företeelse även om det fortfarande inte är allmänt vedertaget. SATS Sports Club AB är ett företag på den Skandinaviska träningsmarknaden. Det är ett utbildningsorienterat företag men gör själv inte någon uppföljning på sina utbildningar.</p><p>I det här arbetet har vi kartlagt en utbildning på SATS (GETIN-utbildningen). Vi har definierat kompetensmålet med utbildning, vilket sorts värde som detta mål bidrar med och vilka affärsmål som påverkas av detta.</p><p>Vårt syfte är att ge SATS en inblick i hur de kan arbeta med kompetensmätning i sin organisation. Vi ämnar även lägga grunden för en fullständig kompetensmätning av SATS GETIN-utbildning.</p><p>Vi har kommit fram till att kompetensmålet med GETIN-utbildningen är <em>”att öka de nyanställdas servicekvalitet och förbättra deras kundbemötande.”</em>. Vi kommer också fram till att utbildningen leder till ekonomisk vinst för SATS. De viktigaste affärsmålen som påverkas av utbildningen anser vi vara ökad kundretention, ökad personalretention samt nya kunder via rekommendationer.</p>

<p>Aktivitetsgarantin är ett arbetsmarknadspolitiskt program som startades i Sverige den första augusti år 2000. I den här uppsatsen skattas aktivitetsgarantins effekt på sannolikheten att erhålla arbete. För att utvärdera den genomsnittliga effekten används en matchningsestimator eftersom programmet inte hade en experimentell utformning. De empiriska resultaten är något varierande, men ett entydigt stöd för att deltagande i aktivitetsgarantin medför ökad sannolikhet till arbete är svårt att finna. Däremot visar det sig att om arbetslösheten fortgår under åtminstone 6 månader efter samplingsperioden hittas positiva effekter av deltagande i aktivitetsgarantin.</p>

<p>När Försvarsmakten beställer materiel från Försvarets Materielverk sker detta genom kravdokumentet Teknisk, Taktisk, Ekonomisk målsättning (TTEM). Dokumentet skall spegla de krav som finns på systemets alla aspekter. Inom Försvarsmakten är det de materielsystemansvariga på högkvarterets produktionsledning som ansvarar för framtagandet. Processen för framtagande innehåller ett antal moment som skall genomföras.</p><p>Det är om framtagandeprocessen och dess ingående moment som är denna uppsats ämne. Syftet är att undersöka och utvärdera processen och om möjligt föreslå förbättringsåtgärder. Uppsatsen är uppdelad i en undersökning för att titta hur processen ser ut, samt en utvärdering för att se hur den fungerar i verkligheten. För att genomföra syftet finns ett antal verktyg beskrivna för att kunna mäta kvaliteten och processens funktion.</p><p>Resultatet visar att framtagandet av målsättningsdokumenten idag upplevs på ett flertal olika sätt, några av de materielsystemansvariga är negativa, andra aktörer mer positiva. Ett antal förbättringsförslag redovisas slutligen, dessa är främst inriktade på en förenkling av processen för att minska tidsåtgången och förenkla för dem som nyttjar processen.</p> / <p>When the Swedish Armed Forces orders equipment from the Swedish Defence Materiel agency they are using a structured document known as a technical, tactical, economic requirements document(TTEM). This document shall display all the necessary requirements of the equipments all aspects. Within the armed forces it is the officer responsible for each materiel system situated in the armed forces headquarters production department that produces the document. This process contains a number of activities that shall be done.</p><p>This essay is about this process and the activities within it. The purpose is to investigate and evaluate the process and if possible suggest improvements. The essay is divided into different parts, one is to investigate how the process is structured, and the other is how it operates in a daily life. To fulfill the purpose there are theories explained to measure the functionality and the quality of the process.</p><p>The results shows that the process is seen upon in a number of ways, some are negative, some are more positive. A number of improvements are suggested, mainly to simplify the process in order to reduce time and simplify work for the users</p>

Runt det senaste sekelskiftet uppstod en stor våg av fusioner och förvärv, trots det faktum att få resulterar i vinst. Mot bakgrund av detta är det intressant att undersöka vilka motiv som anges till fusioner. En orsak kan vara att företag lockas av de resultat som framgångsrika sammanslagningar uppvisar, varför det också är intressant att studera vilka metoder som används för att mäta utfallet av en fusion eller ett förvärv. Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka och jämföra motiven till och utvärderingskriterierna för fusioner och förvärv, angivna av teoretiker respektive medier. Resultaten av undersökningen visar att samtliga initialt angivna motiv ej utvärderas, särskilt ej implicita motiv då dessa är svåra att mäta. Endast ett fåtal skillnader noterades bland motiven och utvärderingskriterierna i det teoretiska och empiriska materialet. Den viktigaste skillnaden tycks vara att media tenderar att fokusera på ämnen med nyhetsvärde.

Detta examensarbete syftar till att skildra hur några textilslöjdslärare arbetar med portfoliometoden i textilslöjden och hur de ser på sitt arbetssätt. Syftet är även att ta reda på vilka för- och nackdelar lärarnas ser med portfoliometoden, då den används i textilslöjden. Det finns väldigt lite litteratur om portfoliometoden i textilslöjden. Litteraturdelen består därför av en beskrivning av portfoliometoden utifrån basämnena. Examensarbetets undersökning baseras på intervjuer med fyra textilslöjdslärare. Tre av dem arbetar med portfoliometoden i år 4-6 och en av dem arbetar huvudsakligen med elever i år 3. Gemensamt för lärarna är att de alla tar bilder av elevernas slöjdalster och låter eleverna reflektera över sina arbeten. Alla lärarna använder dator som hjälpmedel vid dokumentation. Två av dem arbetar med ett datorprogram vid namn Portfolio Manager 2. Lärare och elever är positiva till portfoliometoden. Alla lärarna är dock överens om att arbetssättet medför merarbete.

Detta arbete syftar till att skildra hur portfoliometoden fungerar som pedagogiskt verktyg, hur den används i grundskolan och i vilken utsträckning det är möjligt att använda metoden som ett utvärderingsinstrument. Arbetet skildrar hur portfolio fungerar i teorin jämfört med hur den fungerar i verkligheten utifrån olika pedagogers synvinklar. Tyngdpunkten ligger på hur portfoliometoden tillämpar kunskap, utveckling och lärande utifrån LpO 94 och hur portfolio fungerar för att ge elever större kunskap om hur man kritiskt granskar och utvärderar sitt eget arbetsmaterial. Trots ordentliga förberedelser visade det sig inte vara så lätt att få pedagoger att ställa upp på min undersökning. Bortfallet blev allt för stort för att kunna dra någon riktigt slutsats genom den. Av dem som svarade var synpunkterna kring portfolio som pedagogiskt verktyg och utvärderingsinstrument uteslutande positiva. Arbetet avslutas med att jag redovisar det arbete jag och min skola har lagt ner på portfolio och hur det har fungerat i praktiken.