Denna uppsats är skriven höstterminen 1997, då ett nytt läromedel började utvärderas i Linköping. Den svenska skolan har sedan en tid haft bristande natur- och teknikundervisning i de lägre årskurserna. Den Kungliga Vetenskapsakademien gav vissa av Linköpings skolor uppdraget att i lärarlag arbeta med ett nytt material, för att kunna se dess fördelar och brister. Materialet heter Science and Technology for Children (STC) och är framtaget av den amerikanska organisationen National Science Resource Center. Sedan utvärderingen av STC har läromedlet bytt namn till NTA (Natur och Teknik för Alla). Den Kungliga Vetenskapsakademien bad också ett antal lärarkandidater på Linköpings lärarhögskola att hjälpa till med utvärderingen. I denna uppsats behandlas ett av de tre teman som utvärderas i Linköping, nämligen Plant growth and Development, ett tema där man får följa en växts hela livscykel. Uppsatsen är en studie av de utvärderande lärarlagens arbete. En enkät har delats ut för att kartlägga lärarnas attityder till läromedlet. Vissa åsikter har registrerats vid personliga samtal. Syftet är att se om lärarna tycker att STC är något för den svenska skolan, och om användandet av STC kan motiveras av läroplanen, Lpo94.

Detta arbete inriktar sig på lärare som arbetar med ämnesintegrering. Frågeformuleringarna är fokuserade på hur lärare tänker om ämnesintegrering, planering, genomförande och utvärdering av sin undervisning. Undersökningen kan härledas till fenomenografin med kvalitativa intervjuer med fem lärare på fem olika skolor. Intervjuerna som spelats in på band har varit halvstrukturerade vilket betyder att informanterna innan mötet fått ta del av de ovanstående begrepp som intervjun kommer att röra sig runt. Jag har sedan till intervjuerna ställt i ordning en intervjuguide för mig att följa. Detta för att försöka få svar på ungefär samma frågor från respektive informant. Resultatet har sedan analyserats och kopplats till den litteratur som jag bearbetat. Urvalet av lärare har gjorts utifrån vetskapen om att de till viss del arbetar ämnesintegrerat, representationen är fyra kvinnor och en man i åldern 30-50 år. De har arbetat med skolverksamhet under olika lång tid, tre av dem runt 20 år och två omkring tre till fyra år. De slutsatser jag dragit utifrån resultatet är att med ett ämnesintegrerande arbetssätt har lärarna en helhetssyn på lärande. Tankarna rör sig runt sammanhang och utifrån elevers erfarenheter. Dessa tankar genomsyrar svaren under respektive begrepp vilket visar att undervisningen planeras, genomförs och utvärderas utifrån dessa centrala punkter. Det som också framkommit är att kollegor har en stor betydelse för lärarnas egen utveckling i arbetet och utvecklingen av undervisningen.

Syftet med studien var att undersöka om ett urval klienter som är aktuella för försörjningsstöd upplever att de får ett professionellt bemötande av personalen på Individ och familjeomsorgen i x kommun. Undersökningen var kvantitativ och fokuserade på ämnena tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande. Den tidigare forskning som refereras i studien är andra utvärderingar som gjorts på olika socialkontor runt om i landet samt även i Norge. Undersökningen genomfördes med en enkätundersökning där klienterna uppmanades att besvara ett antal frågor om ovanstående ämnen. I resultatanalysen används det etiska perspektivet tillsammans med socionomens yrkesetiska riktlinjer samt kommunikationsteori för att tolka de resultat som framkommit. Studien genomfördes på uppdrag av, och med hjälp av, Individ och familjeomsorgen i den aktuella kommunen. Personalens önskan var att få hjälp att veta vad de är bra på och vad som behövs göras bättre. Enkäten delades ut av personalen till 38 klienter varav 22 svarade. I resultatet framkom att en övervägande del av klienterna är nöjda med bemötandet på Individ och familjeomsorgen. Det fanns dock tendenser i svaren som pekar på att en del brister finns då några klienter är missnöjda på en del punkter vad det gäller tillgänglighet och information, rättigheter och skyldigheter samt bemötande.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur"eget arbete"kan utformas i klassrummet och vad ett antal lärare menar när det gäller för- och nackdelar med ett sådant arbetssätt. Jag har studerat ämnet genom att läsa litteratur och genom att intervjua fyra lärare. Resultatet visar att litteraturen såg både för- och nackdelar med arbetssättet"eget arbete"medan lärarna såg mest fördelar. Upplägget av"eget arbete"såg olika ut på skolorna men alla skolor gjorde någon form av planering varje vecka som sedan följdes upp av läraren. Själv kom jag fram till att en variation av “eget arbete“ och helklassundervisning nog är den bästa lösningen.

Föreliggande studie är en kvantitativ måluppfyllelseutvärdering av behandlingsinsatsen företagspraktik i Sollentuna kommun. Insatsen bedrivs i socialtjänstens regi och bygger på praktik och behandling. Målgruppen är ungdomar i åldrarna 16-24 år som är sysslolösa och socialt utsatta. Målet med insatsen är att ungdomarna ska gå vidare till arbete eller utbildning efter avslutad praktik. Syftet med studien var att utvärdera om målet uppfylls, vilken betydelse insatsen haft och om det finns något i insatsen som skulle kunna förändras för att fler ungdomar ska uppfylla målet. Studien besvarar också frågor om vilka ungdomar som beviljats företagspraktik och vad socialarbetare som arbetat med ungdomarna tror att ungdomarna upplevde som positivt respektive negativt med insatsen. För att besvara frågorna gjordes en registerstudie av ungdomarnas akter samt två enkätundersökningar med socialarbetare som arbetat med ungdomarna under insatsen. Utvärderingspopulationen består av samtliga 37 ungdomar som beviljats företagspraktik. Resultaten visade att hälften av ungdomarna arbetade eller studerade cirka tio månader efter avslutad insats. Resultaten jämfördes med tidigare forskning av andra insatser/åtgärder som innehåller praktik.

Denna studie syftar till att utvärdera implementeringen av Idefics interventionen genom att undersöka nyckelpersonernas åsikter om interventionens utformning, eventuella förslag på förbättringar samt deras åsikter om interventionens tillämpning. Idefics är ett EU-projekt som startades 2006 och ska pågå fram till 2011. Syftet med projektet har varit att få kunskap om vilka faktorer som bidrar till övervikt och fetma hos 2-10 år gamla barn, men också att utveckla och implementera hälsofrämjande och förebyggande insatser i skola och i samhälle. Hälsoläget bland barn kartlades både före och efter 1½ års intervention. En slutlig sammanställning av Idefics projektet kommer att göras, vilket denna studie inte kunnat ta del av. För att analysera resultatet av implementeringen användes en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer på sju personer som har arbetat med Idefics. Studiens huvudresultat var att resultatet av interventionen inte blev som de hade tänkt sig, då brist på pengar, tidsbrist och för många utvärderingar var negativa faktorer. Deltagarna var överens om att interventionen kan tillämpas i andra sammanhang. Slutsatsen är att interventionen behöver planeras bättre och att mera fokus behöver läggas på att informera föräldrar och deltagare för att få dem engagerade och intresserade.

Syftet med följande arbete är att genom studier av åtgärdsprogram undersöka huruppföljningen och utvärderingen ser ut för de elever i skolår 3 och 6 som har/har haftåtgärdsprogram i en sammanhängande period av mer än två år. Det sekundära syftet är attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvärdering i arbetet medåtgärdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallärare samt klasslärare i skolår3 och 6. Vi vill också undersöka vilken roll specialpedagogen/specialläraren har i detta.Vårt arbete ger en bild av åtgärdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringåtgärdsprogrammens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Vi lyfter även de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade på två rektorer,fem speciallärare, fyra klasslärare för skolår 3 samt fyra klasslärare för skolår 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers åtgärdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vår studie och vi utgår från ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar på att det finns brister vad gäller uppföljning och utvärdering avåtgärdsprogram. Denna erfarenhet visar alla yrkeskategorier på. Detta kan även utläsas idokumentforskningen. Det visar sig också att de flesta åtgärderna är kategoriska och påindividnivå.Ämnesord: mål, uppföljning, utvärdering, åtgärder och åtgärdsprogramSyftet med följande arbete är att genom studier av åtgärdsprogram undersöka huruppföljningen och utvärderingen ser ut för de elever i skolår 3 och 6 som har/har haftåtgärdsprogram i en sammanhängande period av mer än två år. Det sekundära syftet är attgenom intervjuer studera vilka erfarenheter av uppföljning och utvärdering i arbetet medåtgärdsprogram som finns hos rektorer, specialpedagog/speciallärare samt klasslärare i skolår3 och 6. Vi vill också undersöka vilken roll specialpedagogen/specialläraren har i detta.Vårt arbete ger en bild av åtgärdsprogrammets historik samt en översikt av forskning kringåtgärdsprogrammens betydelse för elever i behov av särskilt stöd. Vi lyfter även de olikaspecialpedagogiska perspektiven.Studien är av kvalitativ karaktär och vi har använt metodkombination av semistruktureradeintervjuer och dokumentforskning. Vi har genomfört 15 intervjuer, fördelade på två rektorer,fem speciallärare, fyra klasslärare för skolår 3 samt fyra klasslärare för skolår 6.Dokumentforskningen omfattar 14 elevers åtgärdsprogram.Vi har antagit en fenomenologisk ansats för vår studie och vi utgår från ett sociokulturelltperspektiv med dialogen i centrum.Resultatet visar på att det finns brister vad gäller uppföljning och utvärdering avåtgärdsprogram. Denna erfarenhet visar alla yrkeskategorier på. Detta kan även utläsas i dokumentforskningen. Det visar sig också att de flesta åtgärderna är kategoriska och påindividnivå.

Marknadsföring genom sponsring är ett starkt växande område. Idrotten är ett av de tydligare och mest uppenbara områdena där sponsring förekommer och får stor exponering. Vid varje idrottsevenemang om det så upplevs på plats som via en TV sändning är fullt av exponerade företagsnamn, varumärken och liknande sponsringselement. Men även enskilda idrottsmän och andra områden som t.ex. kultur kan fungera som en plattform för företag att sponsra och därmed få en ökad exponering. Med detta i åtanke bestämde vi oss för att göra en undersökning av denna allt viktigare och mer utbredda marknadsföringsplattform. Fokus valde vi att lägga på företagen och hur dessa beter sig för att använda sponsringen till deras fördel. Vi valde vidare att arbeta med det lokala näringslivet eftersom vi ville få en god access, och eftersom tidsramen var något begränsad. Samt att det vore intressantare att studera en verklighet som vi kan greppa då vi lever nära inpå den. Studien utfördes på så sätt att ett flertal intervjuer genomfördes med personer som arbetar med sponsring som en del av deras anställning på några olika företag baserade i Umeå. Dessa intervjuer utformades som samtal med respektive respondent. I dessa samtal försökte vi få svar på frågor som arbetats fram i enlighet med de teorier inom området som vi funnit. När dessa intervjuer var gjorde återkopplade vi respondenternas svar till teorierna för att se huruvida dessa var aktuella i de utfrågade företagen. Vad vi fann var att de flesta företag vill arbeta på ett professionellt sätt med sin sponsring. Tyvärr framstår det inte alltid som så, när vi analyserar hur de faktiskt arbetar. De flesta företagen är väldigt väl medvetna om vilka grupper och vilka aktiviteter de vill sponsra. Dock är de sämre på att kommunicera med de sponsrade organisationerna för att på så sätt öka deras nytta. Men det som de var minst bra på var att utvärdera och återkoppla vad sponsringen faktiskt hade inneburit. Slutligen fann vi att många företag även använder sig av sponsring för interna ändamål och inte enbart externa, som större delen av den befintliga litteraturen kring områden anser.

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete går till. Vi har även frågat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hänsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden är idag ett utbrett arbetssätt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen från USA men har nu spridits till stora delar av världen. En elevportfolio kan utgöras av en pärm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt. I denna samlas ett urval av elevens arbeten för att bland annat synliggöra dennes läroprocess. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört en litteraturundersökning där vi bearbetat för ämnet relevant litteratur, vi har utfört en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat fyra pedagoger som arbetar från förskolan till nian samt genomfört en portfolioundersökning där vi granskat två olika elevportföljer. Vi har därefter analyserat och diskuterat de resultat vi funnit i de olika undersökningarna. Resultaten visar på att det finns många olika sätt att arbeta med elevportfolio. Pedagogernas syften med denna arbetsmetod varierar också, även fast mycket går igen i de olika intervjuerna. Bland annat har vi i alla de undersökningar vi genomfört funnit att ett syfte är att eleverna ska lära sig reflektera över och ta ansvar för sitt eget lärande. In this study we have investigated the pedagogical purpose and the different methods of working with student portfolio in pre-school and in the nine-year compulsory school. Also we have attempted to answer the question if the pedagogical purpose takes the students’ knowledge and personal development into consideration. The portfolio method origin from the USA but is today spread all over the world. In Sweden working with portfolio is common nowadays. A student portfolio can consist of a binder, a folder, a compact disc or similar. In these the students are able to collect their schoolwork to make their learning process visible. To seek answers to our questions we performed a literature study in which we went through for the subject adequate literature, a qualitative interview study where we interviewed four pedagogues working from pre-school to the ninth grade and a portfolio study where we examined two different student portfolios. Afterwards we analysed and discussed the results of the studies. The results show that there are many different ways of working with student portfolios and the pedagogical purposes vary. Even though the interviews showed that there are many similarities. That the students should reflect on and take responsibility for there own learning is for example general in all studies.

Detta examensarbete är ett kvalitetsarbete med utvärdering av ett unikt ämnesintegrerat projekt, som delvis skett i en offentlig miljö utanför gymnasieskolan och därmed förändrat det dagliga, reguljära skolarbetet. Genom en berättelse får läsaren ta del av elevprojektet Spår, som resulterade i bland annat konstutställningen Urval. Projektet genomfördes i samarbete med länsmuseet Murberget i Härnösand. I berättelsen får läsaren även ta del av elevernas konstverk via bilder. Under detta arbete sker dessutom en granskning av 5 projekt, som också sträcker sig över en tidsram av 5 år. Utvärderingen bygger på hela 140 gymnasieelevers synpunkter om ämnesintegrerade projekt och till viss del också från de 10 lärare, inklusive mig, som undervisat i projekten. Utvärderingen sker alltså i ett självvärderande perspektiv. Med hjälp av berättande analys har jag reflekterat och tolkat elevernas erfarenheter som jag sedan vävt ihop i en berättelseform. Jag har fångat min berättelse om elevernas erfarenheter via direkta observationer, informella samtal, samt via studier av elevers utvärderingar och loggböcker. Syftet med detta examensarbete har varit att, utifrån ett elevperspektiv, belysa erfarenheter från ämnesintegrerade projekt. Genom att ta del av elevernas berättelser får man en möjlighet till att utveckla en större förståelse för vad eleverna anser vara viktigt i den här sortens undervisning. Ambition med detta arbete har varit ett lärande för mig och för arbetslagets räkning och att delge intresserade en berättelse om hur elever upplever ämnesintegrerade projekt. Genom ett tema/problembaserat grupparbete har elevernas uppgift varit att skapa något med ett konstnärligt uttryck och redovisa resultatet. I projekten har lärarna fungerat som handledare. Syftet med projekten har varit att skapa sammanhang och förbereda eleverna inför kursen Projektarbete (PA 1201) i årskurs 3. Eleverna har i projektet Spår arbetat med att ringa in vad de anser vara typiskt för deras generation. Utgångspunkten var att lämna ”spår” från sin nutid till framtida betraktare. En flicka som deltog i projektet berättar att temat verkligen fick dem att tänka till och fundera över vad de tycker är viktigt och vad som präglar dem i dagens samhälle. En annan elev berättar att hon lärt sig hur en process går till, från tanke till slutprodukt. Hon ansåg att projektarbete med gruppindelningar var en bra träning inför det kommande arbetslivet. Ytterligare en elev menade att det var viktigt att arbeta i en mindre grupp, då det var svårt att samarbeta runt allas idéer och viljor. Vidare tyckte en flicka att projektet varit väldigt givande och annorlunda än vanlig undervisning och påpekade att man kanske inte får så många chanser att få vara med om sånt här i livet. Studien visar att de allra flesta av de 140 eleverna har varit positiva till projekten och till denna undervisningsmetod. Elever uttrycker att projekten varit spännande, lärorika och givande. När eleverna berättar vad de lärt sig i dessa projekt, handlar det ofta om generella kunskaper som att ta kontakt med andra, samarbeta, ta ansvar och att de får kunskaper i processarbete. Undersökningen pekar på att man genom dessa projekt/grupparbeten når kvalitéer och kunskaper som är av en mer allmängiltig och social karaktär. Lärararbetslaget anser att dessa didaktiska kvalitéer är viktiga för eleverna och att det är viktigt att få bedriva undervisning av hög kvalitet med pedagogik som ger god didaktisk utdelning. De påtalar emellertid att det krävs mycket engagemang, tid och kraft för att bedriva dessa projekt och att den ökade arbetsbördan, som de upplever, ibland får dem att ifrågasätta om de kan fortsätta att bedriva dessa projekt. I detta examensarbete förs en diskussion om vikten att genomföra dessa projekt med tillräckliga resurser. I resonemanget framkommer bland annat ett förslag att dessa projekt generellt borde vara av utåtriktad karaktär och nyttjas i ett syfte att överbrygga och förbereda eleverna inför kommande arbetsliv.