Inom systemutveckling har utvecklare och användare länge samarbetat för att nå mer framgångsrika systemutvecklingsprojekt. Detta samarbete grundar sig i vad som brukar kallas den skandinaviska skolan eller den skandinaviska traditionen. Detta var en utveckling som var mycket tydlig i de skandinaviska länderna som innebar att man började arbeta med medbestämmande på arbetsplatser och man började involvera de tilltänkta användarna i systemutvecklingsprojekt. Detta är ursprunget till konceptet användarmedverkan som är populärt att tala om idag och som nästan ses som en nödvändighet för att nå framgångsrika projekt. Användarmedverkan står för involveringen av användare i aktiviteter under systemutvecklingsprocessen. Detta är ett utforskat tillvägagångssätt som bevisats kunna bidra med många positiva effekter till systemutvecklingsprojekt. Trots att användarmedverkan har blivit en accepterad norm blir majoriteten av alla systemutvecklingsprojekt inte framgångsrika. System är ofta inte anpassade efter användarnas villkor och i projekten finns det inte någon med makt att påverka som bevakar deras intressen. Detta väcker fråga om samverkan skulle kunna ske på andra sätt för att fånga verksamhetens behov och få framgångsrika IT-lösningar. Därför introducerar och undersöker denna studie möjligheterna kring en utvecklarmedverkan. Utvecklarmedverkan innebär en involvering av utvecklare i användares verksamhet. Det ger ett nytt fokus på användarna och innebär en samverkan där användarna har makt att påverka. I linje med detta syfte ämnar studien besvara följande tre forskningsfrågor; På vilka sätt kan utvecklare involveras i användarens verksamhet?, Vilken nytta kan man se av involveringen?, Vilka utmaningar kan man möta vid involveringen?. Studien har följt en kvalitativ metod där data har samlats in genom en litteraturstudie, samt genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har genomförts via ett samarbete med ett konsultföretag där intervjupersoner har plockats från deras personalstyrka eller kundbas. Genom en tematisk analys har jag i studien kommit fram till att förutom att det innebär ett nytt arbetssätt där många olika roller ska samarbeta så krävs det även att man kan påvisa att den tid och pengar man lägger på utvecklarmedverkan är värd den nytta det kan bidra med. Studien lyfter den möjliga nyttan av utvecklarmedverkan dels som en allmän större förståelse mellan utvecklare och användare och dels att det möjliggör en verksamhetsförbättring för användare. / It is not a new thing for developers and users to work together in system development projects for the projects to succeed. This collaboration comes from what is known as the Scandinavian approach. This refers to a progress that took place in and was dominant in Scandinavia where codetermination in the workplace became important and they started to involve users in the decisions regarding new computer systems. The Scandinavian approach is the origin of user participation, which is well used today and almost considered necessary to reach success in system development. User participation stands for the participation of users in activities during the development. User participation is well researched and acknowledged to contribute to successful development projects. Although user participation has become established most of system development projects does not end in success. Often the systems don’t meet the needs of the users and there’s also often no one with influence that sees to their interests. This leads to the question if collaboration between developers and users could be done by other means, as a way to identify business needs and reach successful IT-solutions. Because of this, this study introduces and explores the possibilities surrounding the concept developer participation. Developer participation stands for the participation of developers in the user’s activities. This presents a new way to look at it with a new focus on the users which means collaboration where the users have the power to influence. In extension of this objective the study was set to answer these three research questions; How can developers participate in the users business?, What benefits can the participation lead to?, What challenges can the participation face?. The study was carried out with a qualitative approach where data was collected through literature and semi-structured interviews. The study was conducted with help from a consultant company which accounted for the interviewees through their staff and customer base. With a thematic coding as the analytic method the study concludes that developer participation face mainly two challenges. It means that a new approach where quite different people have to collaborate are introduced and this approach has to be proven worth the time and money it takes to use it. Furthermore the study presents a greater understanding between developers and users and an opportunity for organizational improvements on the user side as possible effects of developer participation.

The subject of iterative prototyping with data is still in its infancy and problems arise when people with low programming skills aim to build a full-stack interactive web application on their own. This research attempts to evaluate how providing a framework with predefined notations and data structures can improve this process for novice developers. The work consists of an initial reimplementation of a model website and the evaluation of study participants with little experience in the frontend development field through the application of the Cognitive Dimensions and the Think-aloud methods. We have found that by eliminating the requirement of dealing with back-end queries through the offering of such a framework, the process of designing an interactive web application can be facilitated and hastened. There are, nevertheless, some improvements that can be made to further refine their programming experience. / Ämnet kring att framställa iterativa prototyper med data är fortfarande i sin begynnelse och problem uppstår när personer med låg kunskap i programmering har som mål att bygga en full-stack interaktiv webbapplikation. Denna forskning utvärderar hur utvecklingsprocessen kan förbättras för nya utvecklare genom att erbjuda ett ramverk med fördefinierade beteckningar och datastrukturer. Denna studie består av en implementerad modell av en webbapplikation samt utvärdering av studiedeltagare med begränsad erfarenhet inom front-end-utveckling. Utvärderingen gjordes genom användning av ramverket “Cognitive Dimensions” med tillhörande “Think-aloud”-metod. Resultatet visar att genom att eliminera krav för att hantera back-end-anrop har processen att designa en interaktiv webbapplikation kunnat underlättats och påskyndats med hjälp av ett ramverk. Resultatet identifierade även förbättringspunkter som kan implementeras för att vidare underlätta ramverkets programmeringsupplevelse för användare.

The smartphone industry has grown immensely in recent years. The two leading platforms, Google Android and Apple iOS, each feature marketplaces offering hundreds of thousands of software applications, or apps. The vast selection has facilitated a maturing industry, with new business and revenue models emerging. As an app developer, basic statistics and data for one's apps are available via the marketplace, but also via third-party data sources. This report regards how mobile software is evaluated and rated quantitatively by both endusers and developers, and which metrics are relevant in this context. A selection of freely available third-party data sources and app monitoring tools is discussed, followed by introduction of several relevant statistical methods and data mining techniques. The main object of this thesis project is to investigate whether findings from app statistics can provide understanding in how to design more successful apps, that attract more downloads and/or more revenue. After the theoretical background, a practical implementation is discussed, in the form of an in-house application statistics web platform. This was developed together with the app developer company The Mobile Life, who also provided access to app data for 16 of their published iOS and Android apps. The implementation utilizes automated download and import from online data sources, and provides a web based graphical user interface to display this data using tables and charts. Using mathematical software, a number of statistical methods have been applied to the collected dataset. Analysis findings include different categories (clusters) of apps, the existence of correlations between metrics such as an app’s market ranking and the number of downloads, a long-tailed distribution of keywords used in app reviews, regression analysis models for the distribution of downloads, and an experimental application of Pareto’s 80-20 rule which was found relevant to the gathered dataset. Recommendations to the app company include embedding session tracking libraries such as Google Analytics into future apps. This would allow collection of in-depth metrics such as session length and user retention, which would enable more interesting pattern discovery. / Smartphonebranschen har växt kraftigt de senaste åren. De två ledande operativsystemen, Google Android och Apple iOS, har vardera distributionskanaler som erbjuder hundratusentals mjukvaruapplikationer, eller appar. Det breda utbudet har bidragit till en mognande bransch, med nya växande affärs- och intäktsmodeller. Som apputvecklare finns grundläggande statistik och data för ens egna appar att tillgå via distributionskanalerna, men även via datakällor från tredje part. Den här rapporten behandlar hur mobil mjukvara utvärderas och bedöms kvantitativt av båda slutanvändare och utvecklare, samt vilka data och mått som är relevanta i sammanhanget.  Ett urval av fritt tillgängliga tredjeparts datakällor och bevakningsverktyg presenteras, följt av en översikt av flertalet relevanta statistiska metoder och data mining-tekniker. Huvudsyftet med detta examensarbete är att utreda om fynd utifrån appstatistik kan ge förståelse för hur man utvecklar och utformar mer framgångsrika appar, som uppnår fler nedladdningar och/eller större intäkter. Efter den teoretiska bakgrunden diskuteras en konkret implementation, i form av en intern webplattform för appstatistik. Denna plattform utvecklades i samarbete med apputvecklaren The Mobile Life, som också bistod med tillgång till appdata för 16 av deras publicerade iOSoch Android-appar. Implementationen nyttjar automatiserad nedladdning och import av data från datakällor online, samt utgör ett grafiskt gränssnitt för att åskådliggöra datan med bland annat tabeller och grafer. Med hjälp av matematisk mjukvara har ett antal statistiska metoder tillämpats på det insamlade dataurvalet. Analysens omfattning inkluderar en kategorisering (klustring) av appar, existensen av en korrelation mellan mätvärden såsom appars ranking och dess antal nedladdningar, analys av vanligt förekommande ord ur apprecensioner, en regressionsanalysmodell för distributionen av nedladdningar samt en experimentell applicering av Paretos ”80-20”-regel som fanns lämplig för vår data. Rekommendationer till appföretaget inkluderar att bädda in bibliotek för appsessionsspårning, såsom Google Analytics, i dess framtida appar. Detta skulle möjliggöra insamling av mer detaljerad data såsom att mäta sessionslängd och användarlojalitet, vilket skulle möjliggöra mer intressanta analyser.

The impending mass retirement of baby-boomer COBOL developers, has companies that wish to maintain their COBOL systems fearing a skill shortage. Due to the dominance of COBOL within the financial sector, COBOL will be continually developed over at least the coming decade. This thesis consists of two parts. The first part consists of a literature study of COBOL; both as a programming language and the skills required as a COBOL developer. Interviews were conducted with key Handelsbanken staff, regarding the current state of COBOL and the future of COBOL in Handelsbanken. The second part consists of a quantitative forecast of future COBOL workforce state in Handelsbanken. The forecast uses data that was gathered by sending out a questionnaire to all COBOL staff. The continued lack of COBOL developers entering the labor market may create a skill-shortage. It is crucial to gather the knowledge of the skilled developers before they retire, as changes in old COBOL systems may have gone undocumented, making it very hard for new developers to understand how the systems work without guidance. To mitigate the skill shortage and enable modernization, an extraction of the business knowledge from the systems should be done. Doing this before the current COBOL workforce retires will ease the understanding of the extracted data. The forecasts of Handelsbanken’s COBOL workforce are based on developer experience and hiring, averaged over the last five years. The forecasts take into consideration the age developers are hired, the age the developers exit, and their cumulative growing experience while in the skills pool. The state of COBOL in 2015 is used as a baseline of COBOL needs to forecast until 2060. I.e. the rate at which COBOL systems are developed stay the same. The forecasts show that if no developers are hired, most of their experienced developers will have left by 2030. To keep their current COBOL experience level, Handelsbanken needs to keep hiring over the coming 45 years. Handelsbanken has to hire on average 8.2 developers per year until 2030, and 6.5 developers per year until 2060. I.e. Handelsbanken has been able to keep a high average of 7.6 people per year for the last five years. / Organisationer som underhåller COBOL system är oroliga inför den åldrande COBOL-arbetskraftens pensionering. COBOLs dominans inom den finansiella sektorn leder till att COBOL kod kommer att fortsätta utvecklas i minst tio år till. Den här uppsatsen är uppdelad i två delar. Första delen är en litteraturstudie om COBOL som programmeringsspråk, samt kunskapsbehovet som COBOL utvecklare. Intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom Handelsbanken, kring det nuvarande tillståndet av COBOL och COBOLs framtid i Handelsbanken. Den andra delen består av en kvantitativ prognos kring Handelsbankens behov av COBOL utvecklare i framtiden. Prognosen bygger på data som samlats genom att skicka ut en enkät till alla COBOL utvecklare. Den fortsatta bristen på nya COBOL utvecklare på arbetsmarknaden kan skapa en kompetensbrist. Det är viktigt att samla kunskapen som de pensionerande utvecklarna bär på, eftersom ändringarna i systemen kan ha gått odokumenterade, vilket gör det väldigt svårt för nya utvecklare att förstå systemen utan vägledning. För att minska kompetensbehovet och möjliggöra modernisering av systemen, bör en extraktion av affärskunskap göras ur systemen. Att ta hjälp av utvecklarna av systemen kan avsevärt förenkla förståelsen av den extraherade informationen. Prognoserna av Handelsbankens COBOL arbetskraft baseras på data om utvecklarerfarenhet och anställning över de senaste fem åren. Prognoserna tar hänsyn till åldern när utvecklarna anställs, åldern när utvecklarna slutar, och tillväxten av deras sammanlagda erfarenhet under tiden de jobbar. Prognosen använder COBOL erfarenhetsbehovet i 2015 som en bas för prognosen. Prognosen beräknar behoven fram till år 2060. Prognoserna visar att om inga nya tillskott av utvecklare görs, så kommer de flesta av Handelsbankens erfarna utvecklare ha slutat vid år 2030. För att behålla deras nuvarande erfarenhetsnivå, så kommer Handelsbanken behöva kontinuerligt anställa utvecklare över kommande 45 åren. Handelsbanken kommer behöva anställa i genomsnitt 8,2 utvecklare per år fram till 2030, och därefter 6,5 utvecklare per år fram till 2060. Handelsbanken har lyckats ha en hög genomsnittlig anställningstakt de senaste fem åren, 7,6 personer per år.