Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.

Fältet ledarskap är ett tidigare väl utforskat område, trots detta har relativt lite forskning inom ämnet berört svenska organisationer och än mindre statliga institutioner och myndigheter. I följande studie undersöks, vad chefer på en statlig myndighet upplever som faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation. Studien bygger på empirin från kvalitativa intervjuer med fem chefer på den statliga myndigheten Trafikverket. I och med denna studie har även en ny intervjumetod utvecklats, interaktivt tematiserad intervju. Där respondenten är en del i att skapa och utforma intervjuguiden. I resultatet av denna studie framkommer det att de undersökta cheferna själva upplevde att ett framgångsrikt ledarskap i sin organisation bygger på fyra faktorer. Dessa benämnda som relationer, beslutsfattande, utveckling och autenticitet. Slutsatserna som denna studie kan bidra med, utöver vilka faktorer som cheferna själva anser genererar ett framgångsrikt ledarskap, är också hur cheferna agerar för att utöva ett vad de upplever framgångsrikt ledarskap, men även vilka roller ett framgångsrikt ledarskap innefattar. Att rollen som chef, rollen som ledare och rollen som sig själv, påverkar tidigare nämnda faktorer, relationer, beslut och utveckling, och att samspelet mellan dessa roller och faktorer på olika sätt påverkar chefernas grad av upplevd framgång i sitt ledarskap. Studien visar även att Trafikverkets nya ledarskapsfilosofi stämmer väl överens med vad cheferna upplever som bidragande faktorer för att utöva ett framgångsrikt ledarskap. Samt att denna nya filosofi kan bidra till att cheferna till större grad kan utöva ett vad de själva upplever framgångsrikt ledarskap. / The field of leadership is a previously well-explored area, but relatively little research in the subject has concerned Swedish organizations and even less government institutions and authorities. In the following study, what managers at a government authority are perceived as factors to exercise successful leadership in their organization are investigated. The study is based on empirical evidence from qualitative interviews with five managers at the State Administration of Transport, Trafikverket. Through this study, a new interview method has also been developed, interactive themed interview. Where the respondent is a part in creating and designing the interview guide. In the results of this study, it is found that the investigated managers themselves felt that successful leadership in their organization is based on four factors. These are referred to as relationships, decision making, development and authenticity. The conclusions that this study can contribute beyond what factors the managers themselves consider generating a successful leadership are also how the managers act to exert what they experience successful leadership, but also what roles a successful leadership includes. That the role of the manager, the role of leader and the role as himself, affects the aforementioned factors, relationships, decision and development, and that the interaction between these roles and factors in various ways affects the managers' degree of perceived success in their leadership. The study also shows that Trafikverket's new leadership philosophy is in line with what managers perceive as contributing factors for the pursuit of successful leadership. And that this new philosophy can help managers to exert more what they themselves experience as a successful leadership.