<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka lindrigt utvecklingsstördas föräldraförmåga och vilka stöd- och hjälpinsatser samhället har att erbjuda dessa föräldrar. Den teoretiska bakgrunden redogör för begreppen handikappmedvetande och normaliseringsprincipen, samt att föräldraskapet för lindrigt utvecklingsstörda föräldrar kan innebära svårigheter att tillfredsställa barns behov. Genom kvalitativa intervjuer med en socialsekreterare, en kurator på vuxenhabiliteringen samt två socionomer på en öppenvårdsverksamhet har undersökningen kommit fram till att lindrigt utvecklingsstörda föräldrar på olika sätt brister i sin föräldraförmåga. Detta innebär att det krävs kontinuerliga stöd- och hjälpinsatser från samhället. För att följa normaliseringsprincipen krävs det att samhället också ställer upp med ekonomiska resurser.</p>

<p>ABSTRAKT</p><p>Det har framkommit att övervikt bland X-skolans elever är ett problem. Det finns inom skolan en målsättning att arbeta främjande med att förbättra elevernas hälsa.</p><p>Skolpersonalen har dock konstaterat att det är svårt att nå ut med hälsobudskapet till skolans alla elever. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur skolpersonalen arbetar med fysisk aktivitet och god kosthållning för att främja elevernas hälsa samt hur de upplever sitt hälsofrämjande arbete. Vi använde oss av intervju som metod och</p><p>genomförde våra intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna var sju till antalet, vilka samtliga genomfördes inom skolans lokaler. Analysen gjordes med hjälp av meningskoncentrering. Resultatet visade att intervjupersonernas mål till stor del speglade</p><p>skolans uppdrag: att eleverna ska ha en meningsfull fritid och sysselsättning samt att de ska klara av ett så självständigt boende som möjligt. Några av de strategier som framkom var: att vara god förebild, ha tydlig pedagogik samt att minska tillgången på</p><p>ohälsosamma livsmedel inom skolan. Goda förebilder och ett bra samarbete personalen emellan, var två viktiga faktorer som ansågs underlätta hälsoarbetet, samtidigt som när detta inte fungerade blev ett hinder för hälsoarbetet. Av resultatet kunde vi uttolka att det</p><p>är viktigt att hälsomålen är väl förankrade samt att personalen känner sig delaktig och har den kompetens som krävs för att hälsoarbetet ska bli framgångsrikt.</p>

<p>Särskola eller integrering i grundskola är en fråga som föräldrar till särskoleelever kan ställas inför. När en elev blir antagen till särskolan och erbjuds en skolgång där så har föräldrarna rätt att neka det, till förmån för en skolgång som integrerad elev i grundskolan. Genom tidigare studier har det visat sig att skola och vårdnadshavare kan ha olika uppfattning om vilken skolform som lämpar sig bäst för en särskoleelev. För pedagoger inom grundskolan kan det därför vara betydelsefullt att få en förståelse för särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytandet och vilka konsekvenser det kan innebära, eftersom mötet med särskoleelever och deras vårdnadshavare när som helst kan bli en del i en pedagogs vardag. Syftet med undersökningen är därför att få ta del av några pedagogers tankar, attityder och erfarenheter av särskoleelever, deras vårdnadshavare och valet av skolform med föräldrainflytande, för att få en förståelse utifrån dessa pedagogers perspektiv. För att uppnå undersökningens syfte har strukturerade intervjuer gjorts med fem pedagoger som inom grundskolan har erfarenhet av integrerade särskoleelever. De fem intervjuerna har centrerats till olika grundskolor inom Gävleborgs län och har ägt rum i anknytning till den skola där respektive pedagog arbetar. Resultatet av de fem intervjuade pedagogerna visar att valet av skolform främst handlar om elevens sociala situation i skolan, men även till de resurser som särskolan respektive grundskolan har att erbjuda eleven. Majoriteten av pedagogerna ställer sig övervägande positiva till föräldrainflytandet vid valet av skolform men att det dock förutsätter att föräldrarna har förståelse för barnets situation och en inblick i de olika skolformerna. Några av pedagogerna kan även tyda en skam och mindrevärdes känsla hos vårdnadshavarna till särskoleeleverna och ser där en betydelse av en förståelse för vårdnadshavarna i deras situation.</p>

<p>Det övergripande syftet med denna uppsats är att beskriva och förstå den viljeinriktning som präglar en privat daglig verksamhet för personer med utvecklingsstörning utifrån olika utsa-gor från handledare och deltagare. Vi har i vår studie utgått från två olika sätt att tänka angå-ende stödet till personer med utvecklingsstörning. Vi anger dessa skilda viljeinriktningar som det linjära och det cirkulära tänkandet. Resultatet analyseras utifrån Bradleys modell i svensk översättning av Jönsson (1995) Misa AB. Sex respondenter intervjuades, tre handledare och tre deltagare, varav två män och fyra kvinnor. Frågorna som ställdes var av öppen karaktär och indelade i för deltagarna fyra frågeområden och för handledarna sex frågeområden. Re-sultatet redovisades i tre avsnitt, verksamheten, delaktigheten och framtiden. Beträffande verksamheten visar resultatet att såväl deltagare som handledare befinner sig i en verksam-het som de känner mer tillfredsställelse med jämfört med de verksamheter som de befunnit sig i tidigare. När det gäller delaktigheten har den privata verksamheten närmat sig WHO:s internationella klassifikationssystem (ICF), där utgångspunkten är hälsa och fokus sätts på vad personen har för förmågor och vad denne kan klara av. I avsnittet som handlar om fram-tiden ser vi att en av deltagarna har en strävan att komma ut på den reguljära arbetsmarkna-den längre fram i livet. En av deltagarna är nöjd med sitt arbete på den privata dagliga verk-samheten medan den tredje tror att hon kommer att bli kvar i den privata dagliga verksamhe-ten men hennes dröm är att få möjlighet att turnera med teateruppsättningar i landet. Hand-ledarna vill på sikt expandera och på så sätt kunna erbjuda deltagarna att välja ett specifikt område att arbeta med, exempelvis dans, sömnad eller teater. De tror och hoppas även att en del av deltagarna ska gå vidare till, i första hand en individuell plats, men de ser även att vissa deltagare har potential att få ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Slutsatsen är att den privata verksamheten ligger i ett slags temporärt mellanläge mellan de två viljein-riktningarna, linjärt och cirkulärt tänkande.</p> / <p>The overall purpose of this paper is to describe and understand the fundamental approach that characterizes a private daily center for persons with intellectual disability. We call these different directions of will the linear and the circular way of thinking. The result was analyzed using the Bradley model translated into Swedish by Jönsson (1995) Misa AB. Six respon-dents were interviewed, three supervisors and three participants (two men and four women). The questions asked were of an open character and divided into four areas for the partici-pants and six areas for the supervisors. The result is presented in three sections: the activity, the participation and the future. Concerning the activity, the result shows that both the par-ticipants and the supervisors are in an activity that they find more satisfying in comparison to the activities that they were in prior to the current activity. Regarding the participation, the studied private daily center has approach the WHO International Classification System (ICF), where the starting point is health and focus is set on the abilities of the person and what he or she can do (rather than the disability). In the section about the future, we see that one of the participants has an aspiration to get out on the regular employment market later on in life. One of the participants is content with her work at the private daily center, while the third par-ticipant believes that she will stay in the private daily center but her dream is to get the op-portunity to tour the country with theatre productions. The supervisors want to expand the center, and in the future be able to offer the participants to choose specific area of interest (to work with), for example dancing, sewing or acting. They also believe and hope that some of the participants will continue to primarily an individual workplace, but they also think that some of the participants have the potential to get an employment on the regular employment market. The conclusion is that the private daily center temporarily is in between the two to fundamental approaches, the linear and the circular thinking.</p>

<p>The aim with this study is to through a research summary review experiences of growth and the</p><p>parents caring ability among children who has grown up with parents having intellectual disabilites,</p><p>and by empirical data illustrate how these persons today describe their childhood, their parents</p><p>caring ability and other cicumstances that have affected the growth. The results from the research</p><p>summary are then to be compared with the results from the empirical data in purpose to review</p><p>similarities and discrepancies.</p><p>The study has a qualitative approach and it is based on foundings from earlier research and</p><p>interviews with four women whos mothers have intellectual disabilities.</p><p>In the existing research of this issue there is a clear dichotomy between whether the researchers</p><p>have focused on either the children or the parents. In both perspectives there are different</p><p>conceptions about whether a person with intellectual disabilities have the capacity to care for and</p><p>raise a child, as there is about how the parents intellectual disaparment affects the child.</p><p>The womens stories of the childhood are obviously unique, but they also have many experiences</p><p>in common, both among themselves as with what has been found in research. Children of parents</p><p>with intellectual disabilities have been classified as a risk group, wich has been shown by reversed</p><p>roles for child and parent, lack of attachment to the parents and by insufficient care. Despite the</p><p>difficulties that the women have faced, they describe many parts of their lives in positive terms</p><p>today.</p><p>There seems to be other influences in addition to the parents intellectual capacity that affect theese</p><p>childrens outcomes. The informal network has been pointed out as an important factor of how</p><p>theese families cope with their daily lives, both by other research and the women participating in</p><p>this study. Close contact to at least one other adult beside the biological parents is also considered</p><p>promotive, as well as higher education.</p><p>Key words: Intellectual disability, child, parenting, attachment, network, dichotomy.</p>

<p>Examensarbetet visar vad jag under min praktik som Funktionsinriktad musikterapeut har uppmärksammat för utveckling av interaktion hos två elever. Dessutom redovisas hur personalen runt dessa elever har upplevt elevernas utveckling av interaktion och kommunikation. De teoretiska utgångspunkterna beskriver musikterapins historia, FMT-metoden samt en definition av begreppet interaktion. Praktikarbetet beskrivs utifrån dokumentationer i form av anteckningar och filmer. Resultatet visar att det har skett interaktion i terapirummet mellan eleven och terapeuten. Detta genom elevens agerande på attribut och terapeutens bekräftande på piano. Elevernas personal har också uppmärksammat framsteg. Dels kan den ena eleven arbeta vid en dator, tidigare var det bara oplanerat tryckande på tangenterna. Den andre har blivit mer initiativtagande och fått en starkare personlighet. Det går inte att säga att utvecklingen bara beror på FMT-metoden, men den har, utifrån mina och personalens reflektioner, haft en stor påverkan på eleverna.</p>

<p>Syftet med denna studie var att undersöka om syreupptagningsförmågan kan öka och arbetspulsen kan minska genom låg till moderat träning två gånger per vecka i åtta veckor.</p><p>Studien baserades på en grupp personer med lätt utvecklingsstörning. Vidare genomfördes intervjuer innan och efter studien med personalen på gruppboendet för att undersöka om personalen upplevt någon förändring i aktivitetsnivå, initiativförmåga/självständighet och motivation hos deltagarna. Antalet deltagare var fyra stycken män i åldrarna 25 till 45 år. Syreupptagningsförmågan mättes med Åstrands submaximala cykeltest (Åstrand & Ryhming, 1954). Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide utformad av författarna bestående av förberedda öppna frågor. Resultatet av studien visade att två av deltagarna ökat syreupptagningsförmågan och en deltagare uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga. En av deltagarna valde att inte genomföra eftertestet. Deltagarna som förbättrat syreupptagningsförmågan hade sänkt arbetspulsen vid eftertestet, medan deltagaren som uppmätte en oförändrad syreupptagningsförmåga fick en oförändrad arbetspuls. Resultatet av andra intervjutillfället visade att personalen inte upplevt någon förändring angående deltagarnas aktivitetsnivå eller initiativförmåga/självständighet. Personalen upplevde dock en ökning av deltagarnas motivation till att utföra organiserad fysisk aktivitet.</p>

I uppsatsen undersöks vilken betydelse faktorer som familj, skola och vänner har för identitetsuppfattningen hos ungdomar med lindrig utvecklingsstörning, från deras eget perspektiv. Genom tematiska intervjuer med fem ungdomar som går i gymnasiesärskola har undersöks hur de såg på sin barndom, uppväxt, familjerelationer, kamrater och den egna självbilden. Resultatet har huvudsakligen analyserats utifrån E.H. Eriksons teori om identitetsutveckling. Resultatet visade att alla intervjupersoner upplevde att de under sin barndom hade kamrater och nästan alla hade en bra relation till sina föräldrar. Under tonåren förändrades detta och idag upplevde mer än hälften av de intervjuade att de inte hade några kamrater som de umgås med på fritiden och alla utom en ansåg att relationen till föräldrarna hade försämrats betydligt. Barndomsberättelserna vittnade om mobbing och många skolbyten hos en del av intervjupersonerna. Nästan alla ungdomar i studien förmedlade en bild av sig själva som osäkra på hur de ska bete sig vissa sammanhang. Analysen tyder på att ungdomar med en lindrig utvecklingsstörning kan ha svårigheter att förlika sig med att gå i särskola och att de inte vill förknippas med särskolans övriga elever. I min studie berättade mer än hälften av ungdomarna om sorg över att inte vara som alla andra ungdomar.

Sverige dömer idag personer med utvecklingsstörning till påföljden fängelse på samma grunder som gäller för andra lagöverträdare. Fram till 1992 kunde lagöverträdare med utvecklingsstörning dömas till placering på specialsjukhus men numera särbehandlas inte längre denna grupp. 1999 tillkallade regeringen en kommitté och gav dem i uppdrag att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare. Ett förslag som lades fram var en ny form för verkställighet av fängelse, slutet boende, för vissa funktionshindrade, däribland utvecklingsstörda. Syftet med denna uppsats var att öka kunskapen om hur fängelsevård ser ut för personer med utvecklingsstörning som vistas på slutna anstalter, med fokus på sociala och psykologiska aspekter. Studien hade en kvalitativ metod och belyste psykologers erfarenheter av och syn på fängelsepåföljd för personer med utvecklingsstörning. Tidigare forskning har visat att det finns vissa problem som berör intagna med utvecklingsstörning. Vår studie visade på liknande resultat. Psykologerna hade erfarenhet av intagna med intellektuella funktionsnedsättningar och ansåg att det fanns en viss problematik runt dessa personer. Diagnosen utvecklingsstörning var dock inget som psykologerna stött på hos de intagna och det verkade saknas fokus på den här typen av funktionshinder. Psykologerna var dock eniga om att det borde finnas en särskild vårdform för den här gruppen lagöverträdare.

Syftet med uppsatsen är att belysa erfarenheter föräldrar till barn med utvecklingsstörning har, av råd och stöd från samhället. Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod och materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer. Sju föräldrar till barn med utvecklingsstörning har intervjuats, med en avgränsning till barn som inte har Downs Syndrom [DS]. Materialet har bearbetats med en kvalitativ analysmetod. Resultatet visar att föräldrarnas upplevelser av samhällets råd och stödfunktioner inte överensstämmer med deras behov. Föräldrarnas behov är olika beroende på barnens problem och familjens situation, men likheter kan ändå ses. Slutsatserna av resultatet är att föräldrar till barn med utvecklingsstörning som inte är DS, har en utsatt situation. Det beror bland annat på barnens problem men framförallt på brist på information, att föräldrarna ständigt blir ifrågasatta, att kontakterna är så många och att föräldrarna måste slåss för sina barns rättigheter. Då dessa faktorer som påverkar föräldrarna återkommer över tid, är ännu en slutsats att ingen påtaglig förändring skett av samhällets stöd, till denna grupp föräldrar.