Denna uppsats behandlar nätverksoptimering, med fokus på att få fram den bästa möjliga tillgängligheten till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar. I studien tas en teoretiskt grundad hypotes om en metod fram för att lösa detta problemet. Samt genomförs ett test där metoden appliceras på ett studieobjekt för att bekräfta huruvida metoden verkar fungerar eller inte. Resultatet blir slutligen en metod som genom att analysera tillgängligheten, länk redundansen samt beräkna antal oberoende vägar mellan noder i ett nätverk. Kan genom att jämföra resultat från före en förändring med resultat från efter en förändring lyfta fram de förändringar som medför förbättringar. Varpå ett nätverk kan optimeras till bästa möjliga tillgänglighet till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar.

We have been traveling on roads for hundreds of years and the development during those years has led to safer roads. Barriers between the two traffic lanes have been one of the most important measures to prevent cross-median collisions. In 1998, the world's first cable barrier was arranged and ever since, there have been discussions held about the cable barrier’s function and maintenance cost. This report shows, like many before, that the cable barrier is more expensive in maintenance costs from a life cycle perspective than the steel beam is. The 2+1 road's working environment is considered to be a problem for operating contractors, rescue personnel and others who may be working on the road. The road itself is quite narrow and the surrounding traffic passes close by the workers. This could be avoided with an extra traffic lane, like a 2+2 road. The costs to society, caused by traffic delays and fatal and severe injuries, would probably also decrease, while statistics proves less accidents due to driving into the midbarrier on a 2+2 road, than a 2+1 road. Similarly to this, statistics also indicates that the 2+2 road would provide a smoother traffic flow and a higher traffic safety. LCC is an abbreviation for Life-Cycle Cost and is a method for calculating and comparing different investment options. The two main alternatives calculated are the 2+1 road with cable barrier and the 2+2 road with steel beam. A third alternative, 2+1 road with steel beam has also been compared in this report. The results show the 2+2 road’s top layers with steel beam barrier included, is less expensive over years, than the 2+1 road’s top layers with cable barrier or with steel beam barrier. The maintenance costs have been calculated over a period of 30, 40 and 60 years, in order to analyze the cost variations over different periods. The initial cost of the 2+2-road is of little importance in relation to the probable increased road safety, the safer work environment and hopefully the lower society costs. Especially when the 2+2 road is less costly after already 20 years. / Vi har färdats på vägar i hundratals år och utvecklingen har lett till jämnare och säkrare vägar. En del i detta arbete har varit mittseparationer för att förhindra mötesolyckor. År 1998 sattes världens första stållineräcke upp och ända sen dess har diskussioner förts om dess funktion och underhållskostnad. Denna rapport visar att vajern på en 2+1-väg är dyrare i underhållskostnader ur ett livscykelperspektiv, än vad stålbalken är på en 2+2-väg.  2+1-vägens arbetsmiljö anses vara ett problem för driftentreprenörer, räddningspersonal och andra som kan komma att arbeta på eller vid vägen. Detta beror på att vägen är smal och att omgivande trafik passerar väldigt nära de arbetande. Detta skulle undvikas med en extra körfil, som vid en 2+2-väg. Där skulle troligtvis även samhällskostnaderna minska, då statistik visar att räckespåkörningar är färre vid en 2+2-väg i relation till en 2+1-väg. Likaså finns statistik som tyder på att 2+2-vägen skulle ge ett jämnare trafikflöde och därmed högre trafiksäkerhet.  LCC är en förkortning för Life-Cycle Cost och är en metod för att beräkna och jämföra olika investeringsalternativ. De två huvudalternativ som beräknats är 2+1-vägen med stållineräcke och 2+2-vägen med stålbalk. Även ett tredje alternativ, 2+1-väg med stålbalk har jämförts i denna rapport.  Resultaten visar att 2+2-vägens överbyggnad med stålbalk och mittremsa, är dyrare att bygga, men mindre kostsam i underhåll över kalkylperioderna 30, 40 och 60 år, gentemot 2+1-vägens överbyggnad med vajer, respektive stålbalk.   De initiala kostnaderna väger lätt i relation till trolig förhöjd trafiksäkerhet, tryggare arbetsmiljö och förhoppningsvis lägre samhällskostnader, med tanke på att 2+2-vägen är mindre kostsam efter redan 20 år.

No description available.

The purpose of this thesis is to find out if it is possible to introduce a higher gross weight of trucks, from the current 64 tonnes to 74 tonnes. It would mean that the Swedish transportation would be more efficient and it would strengthen the Swedish business sector 's international competitiveness and also support the continued productivity, thus an efficient forest infrastructure is the key to obtain this. The report's input are from literatures, the Swedish Forest Agency’s recommended width increases of the road and simulations based on radius and angle of the curves. The results are based on calculations made ​​from the input data. The results of the report shows that the Forest Agency’s recommended width increases are enough to drive a 74 tonnes truck, which means that the 74 tonnes trucks are useable in the forestry after adjustments of the road. An increase from 64 tonnes to 74 tonnes would from an environmental point of view reduce carbon dioxide emissions by up to 11% and also the road would be better preserved when the axle load is distributed in a more efficient way.

För att nå utsatta klimatmål i Sverige och på EU-nivå är begränsningen av fossil fordonstrafik en hörnsten. Lösningen kan vara eldrift, men dilemmat vid långa transporter är påfyllnad av drivmedel. Utmaningen blir att tillgodose den ökade efterfrågan på energi – både gällande distribution och produktion – på ett miljömässigt försvarbart sätt. En litteraturstudie samt en intervju utförs för att undersöka om vägar kan göras smartare för att främja en grönare, eldriven fordonstrafik och ge möjlighet för energiutvinning i vägområdet samt elektrisk energidistribution till fordon under färd. Teknologin till energidistribution och energiutvinningssystem finns, men den kan alltid utvecklas för billigare tillverkning och effektivare produkter. Studerade energidistribueringssystem är induktion och konduktion. Energiutvinningssystemen som har behandlats är solenergi, piezoelektricitet och vindkraft. Pilotprojekt inom de bägge områdena existerar och fler projekt är under utveckling. / Sweden and the EU has a lot of climate goals, to achieve these goals the use of fossil fuels must be reduced. One solution can be electric powered vehicles, when travelling long distances there is a problem to replenish fuel. The challenge is to meet the increased demand for energy - both in terms of production and distribution - in an environmentally sound manner. A literature study as well as an interview is carried out to investigate whether roads can be made smarter to promote a greener, electric vehicle traffic and the possibility of energy harvesting systems and energy distribution in the road area. The technology for energy harvesting systems and energy distribution is available, but it can always be further developed for cheaper manufacturing and more efficient products. Energy distribution systems studied are induction and conduction. The energy harvesting systems in this report are solar energy, piezoelectricity and wind power. Pilot projects in both areas exists and more projects are under development.

För att nå utsatta klimatmål i Sverige och på EU-nivå är begränsningen av fossil fordonstrafik en hörnsten. Lösningen kan vara eldrift, men dilemmat vid långa transporter är påfyllnad av drivmedel. Utmaningen blir att tillgodose den ökade efterfrågan på energi – både gällande distribution och produktion – på ett miljömässigt försvarbart sätt. En litteraturstudie samt en intervju utförs för att undersöka om vägar kan göras smartare för att främja en grönare, eldriven fordonstrafik och ge möjlighet för energiutvinning i vägområdet samt elektrisk energidistribution till fordon under färd. Teknologin till energidistribution och energiutvinningssystem finns, men den kan alltid utvecklas för billigare tillverkning och effektivare produkter. Studerade energidistribueringssystem är induktion och konduktion. Energiutvinningssystemen som har behandlats är solenergi, piezoelektricitet och vindkraft. Pilotprojekt inom de bägge områdena existerar och fler projekt är under utveckling. / Sweden and the EU has a lot of climate goals, to achieve these goals the use of fossil fuels must be reduced. One solution can be electric powered vehicles, when travelling long distances there is a problem to replenish fuel. The challenge is to meet the increased demand for energy - both in terms of production and distribution - in an environmentally sound manner. A literature study as well as an interview is carried out to investigate whether roads can be made smarter to promote a greener, electric vehicle traffic and the possibility of energy harvesting systems and energy distribution in the road area. The technology for energy harvesting systems and energy distribution is available, but it can always be further developed for cheaper manufacturing and more efficient products. Energy distribution systems studied are induction and conduction. The energy harvesting systems in this report are solar energy, piezoelectricity and wind power. Pilot projects in both areas exists and more projects are under development.

An ethnographic study was conducted through film recordings and observations in an attempt to investigate the methods Vägar in i Arbete used when conducting exercises in second language acquisition. Vägar in i Arbete is a labor market policy program with the goal that the participants will improve their ability to speak Swedish, as well as attain a concise plan for their future financial prospects. The intent of the project was to facilitate learning by having the participants engage with the language in an informal, non-educational context. The study investigated the methods used at the project during exercises related to the participants’ second language acquisition, as well as how the participants’ progression was evaluated. The purpose of the study was to investigate to what extent the programs context could be perceived as informal. Furthermore, the validity of the assessment was investigated in an attempt to establish if the evaluation of the participants’ progression were accurate. In order to investigate the context, two methods for language acquisition were used as comparisons. Krashen’s Natural Approach was included to represent a more informal approach, and this was contrasted with the more formally structured Audiolingual method. These methods were then compared to the exercises at Vägar in i Arbete to determine to what extent the environment could be considered informal. The results indicate that the exercises closely resemble the construct of the exercises favored by the Audiolingual method. Certain aspects of the Natural Approach are greatly present in the daily activities. However, these aspects do not become explicitly apparent in the linguistic exercises. Furthermore, a significant discrepancy which puts the validity of the summative assessment in question was observed.

Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse). Datainsamlingen har skett med en etnografisk metod där observationer, informella intervjuer och formella intervjuer har följt varandra. Analysen har skett med hjälp av procedurer som hämtats från grounded theoryansatsen där kodning och kategorisering av data har följt metodens mönster. De kategorier som växt fram är ett steg på vägen till en teorigenerering. Resultatet visar att det finns två huvudkategorier då det gäller lärares vägar till fostran, explicit och implicit påverkan. Explicit påverkan sker i form av värderingsöverföring och negativ och positiv förstärkning. Implicit påverkan sker med hjälp av det sociala klimatet, arbetssättet och materiella miljön. Studien visar att lärare är personliga i sin fostran av elever och att de fostrar på både ett medvetet och ett omedvetet sätt. Studien bekräftar annars den refererade litteraturen vad gäller lärares vägar till fostran av elever i klassrummet.

<p>A fauna passage is a way for animals to cross roads separated from the traffic. In Sweden, there are an unknown number of passages with different functions and appearances. These passages would, with the question “Which fauna passages can be found in Sweden, and how well do they work?” as a base, be compiled in a comparable way. This would be done with a number of questions asked to the different regions of Vägverket. The essay was delimited to only include ecoducts, animal bridges, landscape bridges, animal gates, tunnels for small animals, shore passages and fence openings.</p><p>Most of Vägverkets regions had poor documentation of their passages and lacked the time to improve it. Most questions could only be answered for the region in general, and not for every passage, which forced us to change our way of account. In the end, most of the questions were answered by every region, even though it had not seemed possible earlier. Almost all regions also accounted for all their pas-sages in tables and with selected pictures to illustrate the passages.</p><p>The compiled result showed that there were no ecoducts in the country and the passages directed to otter was clearly dominating. There were only a few passages constructed for larger animals, such as deer and elk, but those existing were better documented and followed up, than the smaller passages. It is likely that a lot of animals use regular road bridges and tunnels, but there is no documentation of this.</p><p>The smaller passages are often planned in a simplified way, sometimes only through discussion in field. This often gave a fully sufficient and functional result, but there are examples of passages which did not function alright due to simplify-ing and inadequate planning.</p><p>The passages varied in shape in the different regions, which all seemed to prefer certain kinds. It was not clear from the basic data if this depended on climate dif-ferences between the regions, or if it simply was a question of taste.</p>

<p>Syftet med studien är att belysa åtta lärares vägar till fostran av elever i klassrummet. I bakgrunden finns, förutom en kort inledning om mitt intresse för analyserat område en begreppsutredning där jag definierar för studien centrala begrepp. I litteraturdelen presenteras både normativ och deskriptiv litteratur då tidigare emprisk forskning finns i begränsad mängd. De refererade källorna är av både äldre och nyare karaktär. </p><p>Aktuella variabler i urvalet är lärares kön, undervisningsstadium, antal år i yrket och skolans upptagningsområde (status och typ av bebyggelse). </p><p>Datainsamlingen har skett med en etnografisk metod där observationer, informella intervjuer och formella intervjuer har följt varandra. Analysen har skett med hjälp av procedurer som hämtats från grounded theoryansatsen där kodning och kategorisering av data har följt metodens mönster. De kategorier som växt fram är ett steg på vägen till en teorigenerering. Resultatet visar att det finns två huvudkategorier då det gäller lärares vägar till fostran, explicit och implicit påverkan. Explicit påverkan sker i form av värderingsöverföring och negativ och positiv förstärkning. Implicit påverkan sker med hjälp av det sociala klimatet, arbetssättet och materiella miljön. Studien visar att lärare är personliga i sin fostran av elever och att de fostrar på både ett medvetet och ett omedvetet sätt. Studien bekräftar annars den refererade litteraturen vad gäller lärares vägar till fostran av elever i klassrummet.</p>