<p><p>Our reason for this study is to research how non- profit organizations focused on fundraising, market themselves to create and keep the relationships with their potential and existing contributors. With this study we also want to create an image of the meaning of marketing, applied to non- profit organizations focused on fundraisings, struggle towards attracting more contributors. We also aim to research what our respondents believe will be the outcomes of marketing on nonprofit organizations in the future. For this essay we have chosen a qualitative method which consists of six interviews with respondents whom have different knowledge and experiences of the non- profit sector. We chose this method to be able to view our main subject from different aspects and through the interviews also form a more profound picture of the non- profit sector and also, finally, se what the respondents think about the issue. We have further from our analysis formed a discussion which has later brought us to our conclusions. We can therefore with this state that the marketing of non- profit organizations focused on fundraising is essential to be able to form relationships with potential contributors. We also find that these organizations trough marketing communications can enhance their brand and attract the attention of the people. Our conclusion also shows that the marketing of non- profit focused on fundraising can result in both positive and negative effects. Ultimately we find through our discussion that, the non- profit organizations focused on fundraising lack different aspects of their planning and we therefore find that the primary improvement is not only by feedback to the contributors but also by making different activities to further create strong relationship with their contributors and partners.</p></p>

No description available.

Our reason for this study is to research how non- profit organizations focused on fundraising, market themselves to create and keep the relationships with their potential and existing contributors. With this study we also want to create an image of the meaning of marketing, applied to non- profit organizations focused on fundraisings, struggle towards attracting more contributors. We also aim to research what our respondents believe will be the outcomes of marketing on nonprofit organizations in the future. For this essay we have chosen a qualitative method which consists of six interviews with respondents whom have different knowledge and experiences of the non- profit sector. We chose this method to be able to view our main subject from different aspects and through the interviews also form a more profound picture of the non- profit sector and also, finally, se what the respondents think about the issue. We have further from our analysis formed a discussion which has later brought us to our conclusions. We can therefore with this state that the marketing of non- profit organizations focused on fundraising is essential to be able to form relationships with potential contributors. We also find that these organizations trough marketing communications can enhance their brand and attract the attention of the people. Our conclusion also shows that the marketing of non- profit focused on fundraising can result in both positive and negative effects. Ultimately we find through our discussion that, the non- profit organizations focused on fundraising lack different aspects of their planning and we therefore find that the primary improvement is not only by feedback to the contributors but also by making different activities to further create strong relationship with their contributors and partners.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4’s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts. Genom att analysera vilka språk och praktiker som omgärdar Faddergalan belyser uppsatsen hur fadderskapet konstrueras kring skillnad och hur fadderskapet innebär en asymmetrisk relation mellan fadder och fadderbarn i termer av givare och mottagare av bistånd. Ett dikotomiskt förhållande mellan fadder och fadderbarn framträder i Faddergalan och genomsyrar representationerna av fadderskapet vilket kan förstås i en bakgrund av andrafiering som placerar fadder och fadderbarn i imperialistiska relationer som bland annat tar sig form i kommodifiering av fadderbarnet och fadderskapet förknippat med svenskhet och kändisskap. Dessutom förstås fadderskapet som relation utifrån tanken om välgörenhet som en könad och rasifierad struktur som sätter biståndsmottagaren i en feminiserad roll gentemot en världsordning präglad av vithet och patriarkala maktrelationer.

Filantropi inom företag har sedan länge varit ett fenomen utanför Sverige. Dock har filantropin brett ut sig inom Sverige de senaste åren och blir allt populärare av olika anledningar. Till exempel säger vissa företag att de känner en skyldighet att hjälpa de som har det sämre och de inom sin omgivning.Baserat på svar från intervjuer gjorda med sju olika respondenter från sju olika svenska företag, syftar denna uppsats till att svara på hur svenska företag arbetar med filantropi och vad som motiverar dem till att göra det.Resultatet tyder på att svenska företag arbetar med filantropi på ett centraliserat sätt och att informationen om arbetet kommuniceras mestadels internt, för att engagera och motivera personalstyrkan samt även för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Filantropi kan även användas som en strategi för att stärka ett varumärke, samla politiska resurser och motverka negativ kritik. / Philanthropy within corporations has for a long time been a phenomenon outside of Sweden. However, philanthropy has spread throughout Sweden in recent years and is for various reasons becoming more popular. For example corporations say that they feel an obligation to help those who have it worse and also those in their environment.Based on answers gathered from interviews with seven different respondents from seven different Swedish corporations, this essay means to answer the question of how Swedish corporations work with philanthropy and what motivates them to do so.The result indicates that Swedish corporations work with philanthropy in a centralized manner and that information about this work is communicated mostly internally, to engage and motivate the staff but also to be seen as an attractive employer. Philanthropy can also be used as a strategy to strengthen a brand, gather political resources and combat negative criticism.This essay is written in Swedish.

No description available.

Syftet med studien är att ge insikt i om och hur lokala kampanjer kan användas för att öka framgången hos större välgörenhetskampanjer. Metoden som använts för att undersöka detta är en serie av intervjuer med personer som besitter insikter i hur kampanjen gick till och mottogs. Teorierna som använts är teorier kring kampanjande, tvåstegshypotesen samt dagordningsteorin. Resultatet visar att tvåstegshypotesen följts i kampanjen och att det varit framgångsrikt. Genom att använda sig av passande budskap och kanal har kampanjen lyckats engagera fler personer än vid tidigare Musikhjälpen-kampanjer. Slutsatsen efter denna studie är att lokala kampanjer kan användas framgångsrikt i dessa typer av kampanjer i Sverige och att valet av budskap och kanal är viktigt för kampanjens framgång. Vid framtida studier vore det intressant att undersöka välgörenhetskampanjer där de använt sig av andra typer av budskap och kanaler. Det vore även intressant att undersöka tvåstegshypotesen vid kommersiella kampanjer samt att undersöka eventuella risker vid denna typen av kampanjer. / The purpose of this study is to examine if, and how local campaigns can be used to increase the success of a bigger charity campaign. The method used to study this is a series of interviews with people with insight in the campaign. For the study interviews have been conducted with both the targeted audience and with one of the creators and head figures of the local campaign. The theories used in the study are various theories about campaigning, the two step-flow of communication and the agenda-setting theory. The result shows that local campaigns can be used successfully in bigger campaigns. By using a channel and a message well suited for the cause the campaign managed to engage people in a way that earlier campaigns failed to. The conclusion of this study is that the two-step flow of communication still is relevant in these types of campaigns in Sweden. Through the two-step flow of communication the campaigns can reach and engage people in a way that a more direct strategy cannot achieve. Future studies could examine campaigns that have used a different message and channel to achieve its goals. The usage of the two-step flow of communication in commercial campaigns would also be interesting to study in order to see potential differences between campaigns for profit versus not for profit. Something that in the future can contribute to the studies around the two-step flow of communication and charity campaigns are the potential risks it brings for the organization regarding public relations.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv. Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter. Klädföretagens arbete med CSR har gett skilda uttryck då de identifierats arbeta inom olika ställningstaganden och med olika ambitionsnivå. Tre viktiga faktorer har identifierats som största påverkan på ett företags ställningstagande vad gäller deras arbete med CSR, dessa faktorer är företagens egen tolkning av deras sociala ansvar, externa påtryckningar samt interna faktorer. En förutsättning för att klädföretagen ska kunna bedriva en stabil och lönsam verksamhet med ett framgångsrikt CSR-arbete är att de, förutom att beakta de ovan nämnda faktorer, har en god relation och för en kontinuerlig dialog med sina intressenter.

Just nu är miljontals människor världen över i akut behov av hjälp och stöd. Det finns idag en stor mängd humanitära välgörenhetsorganisationer som arbetar med just detta. Deras verksamhet är beroende av att privatpersoner går in och stöttar, vilket innebär att organisationernas kommunikation utåt är avgörande för att kunna nå dem. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur olika annonstyper inom humanitära välgörenhetsorganisationer påverkar människor. I en pilotstudie identifierades tre olika annonstyper som använts i denna studie. För att se om någon av annonstyperna fick en starkare respons användes en kvantitativ enkät där 70 respondenter svarade. För att undersöka hur bild och text i annonstyperna påverkade mottagare genomfördes nio kvalitativa intervjuer. I både enkät och intervjuer fick de som deltog se de tre olika annonstyperna och svara på frågor kring dessa. Resultatet av studien visar att de tre annonstyperna väcker olika känslor och reaktioner hos olika människor, samt att en för hög exponering av en viss annonstyp kan leda till att mottagaren inte påverkas i lika hög utsträckning. Detta tyder på att en varierad kommunikation är den mest effektiva för att humanitära välgörenhetsorganisationer ska kunna påverka så många människor som möjligt.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om människors intentioner att donera pengar påverkas av deskriptiva normer. Följande hypoteser användes: 1) Både sociala närhetsnormer (du agerar som personer du känner samhörighet med gör) och provinsiellas normer (du agerar efter de lokala normer som gäller för platsen du befinner dig på) ökar människors intentioner att donera till välgörande ändamål jämfört med ett standardförfarande där välgörenhetsorganisationen enbart signalerar altruistiska ideal och 2) Sociala närhetsnormer leder till starkare intentioner att donera jämfört med provinsiella normer. En kvantitativ metod har använts, instrumentet var ett självskattningsformulär. Etthundraåttio personer, deltog i studien och blev således tilldelade ett av experimentets tre villkor (social närhetsnorm, provinsiell norm, eller standard villkor). Den provinsiella normen bidrar till en högre frekvens av donationer än standardförfarandet och det sociala närhetsvillkoret. Slutsatsen är att välgörenhetsorganisationer kan ha nytta av att ta hänsyn till och använda sig av provinsiella normer vid insamlingar. / The aim of this study was to examine whether people´s intent to donate money is influenced by descriptive norms. Our hypotheses were as follows: 1) Both the social closeness norm (you behave as people close to you do) and the provincial norm (you behave as the local norms of the location where you are at prescribe) increase people´s self-reported intent to donate money to charity compared to the control group where the welfare organisation only try to activate your altruistic ideals and 2) Social closeness norms induce a stronger intent to donate money compared to provincial norms. A qualitative method has been used and the instrument was a self-report questionnaire. One hundred eighty people participated in the study and were thereby given one of the tree conditions (social closeness norm, provincial norm, or the standard condition). The use of provincial norms leads to a higher donation frequency than the standard condition and the social closeness condition.