Social media is an important channel for charitable organisations to reach potential donors and volunteers by communicating who and what requires their aid. This thesis aims to explain how a charitable organization can use these channels to its advantage through creating more reactions from their readers in the form of likes, comments and shares. This subject is explored under the following main research question:  Which aspects of a charity’s communication in social media creates the most and the least amount of reactions from those who receive the communication?  The research question is answered using an abductive approach in a netnographic observation of posts and comments on the Swedish Red Cross Facebook-wall during the months of September 2012 and September 2016. Data from two months with four years in between was observed in order to create further understanding of how this phenomenon has changed over time. Additionally, an interview was conducted with two employees at the Swedish Red Cross to supplement the netnographic observation.  The results of the study indicate that four overarching themes were essential in determining the reaction a post receives: Drama, a connection to news and sharing values led to more reactions, whilst urging the readers to take action led to fewer reactions. The results also show that whilst the Swedish Red Cross’ use of Facebook has become more professional since 2012, the themes determining how many reactions a post receives remain the same. The results were analysed using the theories of compassion fatigue, clicktivism and intertextuality.  Lastly, this thesis offers a discussion about how progressing towards increasingly striking messages in social media may result in people caring less. And furthermore, how the underlying mechanisms affecting people’s choices on social media may have consequences for society as a whole. / Sociala medier är viktiga kanaler för välgörenhetsorganisationer att nå ut till potentiella givare och volontärer med budskap om vem och vad som behöver deras hjälp. Den här uppsatsen syftar till att ta reda på hur en välgörenhetsorganisation kan nyttja dessa kanaler till sin fördel genom att framkalla fler reaktioner från sina läsare i form av gilla-markeringar, kommentarer och delningar. För att ta reda på detta har en övergripande forskningsfråga utformats:  Vilka aspekter av en välgörenhetsorganisations kommunikation i sociala medier leder till den största respektive minsta mängden reaktioner från dem som mottar kommunikationen?  Frågan besvaras med hjälp av en abduktiv studie som baseras på en netnografisk observation av inlägg och kommentarer i Svenska Röda Korsets Facebook-flöde under september 2012 och september 2016. Material från två månader med fyra års mellanrum har observerats för att skapa förståelse för hur fenomenet har ändrats över tid. Den netnografiska observationen kompletteras med en intervju med två anställda på Svenska Röda Korset.  Det sammantagna resultatet delas in i fyra övergripande teman som enligt studien varit avgörande för hur mycket reaktioner ett inlägg får, där dramatik, nyhetskoppling och värderingar leder till fler reaktioner medan uppmaningar leder till färre. Resultatet visade även att trots att Svenska Röda Korsets användning av Facebook har blivit mer professionell sedan år 2012, så var de teman som avgjorde antalet reaktioner desamma. Resultatet analyseras med hjälp av teorierna compassion fatigue, clicktivism och intertextualitet.  Slutligen diskuterar uppsatsen hur en utveckling mot alltmer slående budskap i sociala medier kan leda till att människor bryr sig mindre. Samt hur de underliggande mekanismerna som styr människors val på sociala medier kan innebära konsekvenser för samhället i stort.

Brand Trust is the trust consumers have in brands and have been previously proven to be affected negatively by dark patterns (i.e. design patterns used in websites to deceive their customers). This study is aimed to find out if Brand Trust is affected negatively by dark patterns when used for charity. The study is a between-group to determine Brand Trust based on six different scenarios (three using dark patterns for profit, three using dark patterns for charity) using the Brand Trust Scale that is divided into two dimensions, Fiability and Intentionality. This was measured in the form of two questionnaires. There were two groups that completed the questionnaires, one group that watched the scenarios for profit (for profit) and one that watched the scenarios for charity (for charity). The study consisted of 69 participants in total (37 completed the for-profit questionnaire; 32 completed the for-charity questionnaire). The hypothesis was that the group for-charity would have a higher value of Brand Trust. The results showed no significant difference between the two groups to support the hypothesis, however, an exploration of the results indicated that men have a higher Brand Trust in the dimension Intentionality and that the participants who valued themselves as really good at being source critical had a higher Brand Trust in the dimension Fiability. / Det förtroende konsumenter har för varumärken kallas varumärkesförtroende och har tidigare visat sig påverkas negativt av dark patterns som är designmönster som webbsidor använder för att lura sina kunder. Denna studie syftar till att ta reda på om varumärkesförtroendet fortfarande kommer att påverkas negativt om dark patterns används för välgörenhet. Studien är en mellangruppsstudie för att fastställa Brand Trust baserat på sex olika scenarier (tre använder dark patterns för vinst, tre använder dark patterns för välgörenhet) med hjälp av Brand Trust Scale som är uppdelad i två dimensioner, Fiability och Intentionality. Detta mättes i form av två frågeformulär. Det var två grupper som fyllde i frågeformulären, en grupp som tittade på scenarierna för vinst (för vinst) och en som tittade på scenarierna för välgörenhet (för välgörenhet). Studien bestod av totalt 69 deltagare (37 fyllde i frågeformuläret för vinst; 32 fyllde i frågeformuläret för välgörenhet). Hypotesen var att gruppen för välgörenhet skulle ha ett högre värde av Brand Trust. Resultaten visade ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna för att stödja hypotesen, dock indikerade en utforskning av resultaten att män har ett högre varumärkesförtroende i dimensionen Intentionality och att deltagarna som värderade sig själva som riktigt bra på att vara källkritiska hade en högre Brand Trust i dimensionen Fiability.

Allt fler människor använder sig av sociala medier via sina mobiltelefoner. Mobiltelefonernas egenskaper tillåter användarna att kommunicera på ett snabbt och platsoberoende sätt. Flera stora välgörenhetsorganisationer i Sverige har börjat mobilanpassa sina hemsidor. Däremot används inte sociala mediers mobilanpassade funktioner för att tillåta social interaktion. Denna uppsats undersöker hur välgörenhetsorganisationer kan tillåta användare av mobila sociala medier att dela med sig av sitt engagemang till sitt sociala nätverk, för att öka givandet via mobiltelefoner. En målgruppsundersökning bestående av semistrukturerade intervjuer och en enkätundersökning över Facebook utfördes i samarbete med Svenska Röda Korset. Målet var att få en större inblick i hur människor i Sverige med intresse för en typisk välgörenhetsorganisation använder sina mobiltelefoner och sociala medier i vardagen och för välgörenhet. Resultaten visade att människor använder sociala medier till att främst dela bilder och saker som hänt dem just för stunden. Det fanns ett delat intresse att vilja sprida vidare information om sin gåva till andra användare av sociala medier. De som tyckte det fyllde en bra funktion kunde framför allt tänka sig att dela bilder, händelser och hur man valt att stödja välgörenhetsorganisationen. Målgruppsundersökningen låg sedan till grund för framtagandet av en kravspecifikation som användes vid utvecklingen av en prototyp. Den utvecklade prototypen visar hur en mobilanpassad gåvotjänst kan använda social interaktion över mobila sociala medier i syfte att öka givandet. / More and more people use social media through their mobile phones. Mobile phones features allow users to communicate in a fast and location-independent manner. Several major charity organizations in Sweden have begun to adapt their websites for the mobile web. However, mobile-adapted social media features aren’t being used to allow social interaction. This paper examines how charities can allow users of mobile social media to share their commitment to their social network to increase the giving via mobile phones. An audience research consisting of semi-structured interviews and a survey conducted over Facebook was carried out with help from Swedish Red Cross. The goal was to gain a greater insight into how people in Sweden with an interest in a typical charity using their mobile phones and social media in everyday life and for charity. The results showed that people use social media to primarily share pictures and things that happened to them at the moment. There was a shared interest in wanting to share their support to others. Those who thought it filled a great feature were particularly willing to share pictures, events and their support. The audience research then formed the basis for the development of a specification that was used during the development of a prototype. The developed prototype shows how a mobile adapted gift service can make use of social interaction over mobile social media to enhance the giving.

Konsumtionen i världen ökar och ett sätt att motverka den miljöpåverkan det medför är återanvändning genom second hand. Många second hand-verksamheter har välgörenhetssyfte och för att uppmuntra till köp krävs god marknadsföring samt ett starkt varumärke och där spelar butiken en central roll. Föreliggande studie har därför undersökt hur ett grafiskt kampanjmaterial för användning i en second hand-butik med välgörenhetssyfte kan vara utformat för att öka betalningsviljan. För att besvara forskningsfrågan har forskning genom design använts. Tidigare forskning och en förstudie har legat till grund för designarbetet genom vilket två koncept kallade Oväntad kombo och På köpet har tagit fram. Båda koncepten förmedlar vad pengarna vid köp går till, men har olika angreppssätt. Koncepten värderades genom kvalitativa intervjuer, vilka visade att det fanns stora risker att konceptet På köpet missuppfattades, medan Oväntad kombo upplevdes som tydligt och väckte positiva känslor. Värderingen resulterade i att konceptet Oväntad kombo rekommenderas för användning i butik. En kvantitativ jämförelse visade dessutom att konceptet leder till mätbar ökad betalningsvilja.

Textilindustrin är ett stort miljöproblem i dagens samhälle och hög efterfrågan på nyproducerade kläder bidrar till miljöpåverkan. Ett resurseffektivt sätt att vara mer miljövänlig är att återanvända kläder, vilket kan göras genom andrahandsmarknaden. På grund av ett begränsat herrklädesutbud handlar unga män sällan i second hand-butiker. Studien syftar därför till att undersöka hur ett kommunikationskoncept kan utformas för att göra fler unga män villiga att donera kläder till second hand. Denna studie resulterade i kommunikationskonceptet Garderobsrensningsdagarna. Konceptet tar sig uttryck i form av en insamlingskampanj som belyser garderoben, då grundproblemet ligger i att målgruppen inte rensar sina garderober. Konceptet värderades genom kvalitativa intervjuer. Dessa visade att konceptet bör belysa garderoben som en outnyttjad resurs. Ett miljöfokus bör inkluderas i konceptet samtidigt som ett lättillgängligt inlämningssätt bör erbjudas. För att motivera målgruppen att donera kläder till second hand visade värderingen att konceptet bör skapa en känsla av gemenskap, innehålla ett tydligt mål, en tidsbegränsning samt generera direkt återkoppling. För att skapa ett stort engagemang så bör konceptet väcka uppmärksamhet och på så sätt generera word-of-mouth. / The textile industry is a major environmental issue in today’s society and a high demand fornew produced clothing contributes to the environmental impact. The re-use of clothing is aresource efficient way to be more environmental friendly, which can be accomplishedthrough the second hand market. Because of a limited assortment of men’s clothing, youngmen rarely shop at second hand stores. The study therefore aims to research how acommunication concept could be designed to make more young men willing to donateclothes to second hand stores.This study resulted in the communication concept Garderobsrensningsdagarna. The concepttakes the form of a collection campaign that highlights the wardrobe, as the main problemlies within that the target group are not sorting out their wardrobes. The concept wasevaluated by qualitative interviews. These showed that the concept should highlight thewardrobe as an unused resource. An environmental focus should be included in the conceptat the same time as an accessible way of donating should be offered. To motivate the targetgroup to donate clothes to second hand stores, the evaluation showed that the conceptshould create a feeling of fellowship, include a clear goal, a time limit and generate directfeedback. To create a high level of involvement, the concept should attract attention and sogenerate word-of-mouth.

Antalet hemlösa EU-migranter har på senare år ökat kraftigt i Sverige, och närmare hälften av dem saknar inkomstkälla helt medan många andra försörjer sig genom tiggeri. Numera måste individer förutom att ta ställning till huruvida de ska ge pengar till etablerade välgörenhetsorganisationer även besluta om de ska ge pengar till tiggande EU-migranter. Utifrån antagandet att det existerar asymmetrisk information, och institutionella faktorer som kan påverka individers givande till respektive typ av välgörenhet är det intressant att undersöka om det finns skillnader i benägenheten att ge till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer.Forskningsstudiens huvudsakliga syfte är att undersöka benägenheten hos individer att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. Vidare är syftet också att identifiera och analysera olika individspecifika egenskaper som tänkbart påverkar individers givande till respektive typ av välgörenhet. För att besvara syftet samlas primärdata in i Linköpings stad genom en enkätundersökning och analyseras sedan med hjälp av ekonometriska verktyg.Forskningsstudiens resultat indikerar att individer generellt är mindre benägna att ge pengar till tiggande EU-migranter jämfört med etablerade välgörenhetsorganisationer. De egenskaper som har betydelse för att förklara individers givande till tiggande EU-migranter är kön, ålder, härkomst, kunskap om tiggande EU-migranters livssituation och inställning till lagförslag att förbjuda tiggeri. I jämförelse till detta har ålder, utbildning, härkomst, äktenskap och sociala faktorer betydelse för att förklara givandet till etablerade välgörenhetsorganisationer. / In recent years, the number of homeless EU migrants has increased substantially in Sweden, and almost half of them lack an income whereas many others live by begging. Nowadays, individuals in addition to decide whether to give money to established charities also have to decide whether to give money to begging EU migrants. Based on the assumption that asymmetric information and institutional factors exists, which can affect each type of willingness to donate to charity, it is interesting to investigate whether there are differences in propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities.The purpose of the research study is to examine individual’s propensity to give money to begging EU migrants compared to established charities. Furthermore, the aim is also to identify and analyze various individual characteristics that conceivably affect individuals' donation to each type of charity. To answer the purpose of the research study primary data is collected in Linkoping city by a questionnaire and the material is analyzed with econometric models.The results of the study indicate that individuals generally are less likely to give money to begging EU migrants compared with established charities. Variables that affect individuals' willingness to give money to begging EU migrants are gender, age, descent, knowledge of begging EU migrants living situation and attitude towards banning begging. Compared to this, factors that affect the willingness to donate to established charities are age, education, descent, married and social factors.

This bachelor thesis is a qualitative case study of whether the Olof Palme International Center’s (OPC) model of foreign aid, as a Swedish non-governmental organisation (NGO), is understood by leading figures of the three types of participants involved in the model; the OPC, Swedish member organisations, and, in this case, South African partner organisations, as taking either a solidarity- or charity-approach to foreign aid, in both theory and practise. The theories of Mutual Aid and International Solidarity are used to construct two opposing “solidarity” and “charity” models of foreign aid, against which the OPC model is compared. These two approaches are selected as they are most often associated with NGO foreign aid providers. The criticisms of, and suggestions for improvements to foreign aid practises are collected from aid experts and leading scholars in the field, such as Pearson (1970), the OECD/DAC, and the UN. These suggestions and criticisms are compared against both models and sorted accordingly as indicators in the analytical framework, whereby a preference among aid scholars and experts for the solidarity model is revealed. Empirical data is collected through semi-structured interviews with the involved parties and analysed through qualitative content analysis. By analysing which of the indicators in the analytical framework, belonging to the “solidarity-model” or “charity-model” were affirmed by a majority of the interviewees, it was found that both the OPC’s model and the way it is implemented, is understood by all involved parties as a solidarity model.

Millennials are not as committed to charity as the generations before them. Millennials have also been proven very difficult to attract, which is problematic since Millennials are the future donors’ charity organizations must depend on. The purpose of this study is therefore to identify possible patterns, relationships and opportunities that would make Millennials donate to charity. The study presents the current situation of charity on the Swedish market, which follows by an introduction for how non-profit promote themselves and do their marketing. This leads to the research question: How should charity organizations promote themselves to get Millennials to become loyal? This study applies a qualitative research strategy. The primary data has been collected through semi-structured interviews with five representatives from five different charity organizations. All five organizations work with international projects.   The result shows that the five organizations have knowledge about how to market to attract and engage Millennials, but they do not apply this knowledge. The result presents four paradoxes. We consider that the perception of these paradoxes, as well as responding to them, determines the charity organizations outcomes and overall ability to attract Millennials. The result also shows that to engage with Millennials and create long-lasting relationships, charity organizations marketing must be innovative, cool, and creative with repetitive messages. Charity organizations also must use the communication channels that Millennials engage with. The result has given rise to the "Interactional Model for Targeting Millennials", which is built on 11 key factors that charity organizations must apply to establish, develop and maintain a relationship with Millennials.

The purpose of this thesis is to do a critical review of the aid organization SOS Children’s Villages text- and video campaigns, from a postcolonial perspective. Our purpose is divided into two questions: Are there colonial values in the advertising campaigns? Which language- and image strategies are used by SOS Children’s Villages to put across their messages? Our material consists of 10 selected video clips, and four printed ads that are made up of an image and a short text, which are part of a campaign named: Inte ett enda barn ska behöva vara ensamt (translation: Not a single child should have to be alone). We have chosen to use text- and image analysis as a method in our review of the material. The main theoretical base in our thesis is postcolonialism, while”the Other” and ”whiteness” are two concepts we have chosen so that we can reach a deeper analytical level. We have analyzed some of the clips from the concept “The White Man’s Burden”, and have discovered that ”The Western World” tries to insert their own values and ideals into ”The Third World”. We have also discovered that the children, in some sequences, are presented as non-human and differentiated from the “white Westerners”. The last chapter in our thesis problematizes how modern technology, as Smartphones, applications and social media, are used to make it easier to give money to charity. We also discuss how “The Western World” can be seen as a contributor to the current situation in “The Third World”, which makes the aspect of high-technology even more interesting.