Med ett naturligt fältexperiment studeras betydelsen av social påverkan för individers benägenhet att skänka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till välgörenhet är warm glow altruism. Teorin säger att människor skänker pengar på grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns även teorier som förutsäger att socialt tryck spelar roll. I experimentet ställdes frågor till pantkunder om deras bidrag till välgörenhet. Individerna i behandlingsgruppen blev tillfrågade innan de började panta och kunnat välja om de ska skänka panten. I kontrollgruppen besvarades frågorna efteråt. Resultatet tyder på att social påverkan spelar stor roll för benägenheten att skänka panten.

<p>Med ett naturligt fältexperiment studeras betydelsen av social påverkan för individers benägenhet att skänka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till välgörenhet är warm glow altruism. Teorin säger att människor skänker pengar på grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns även teorier som förutsäger att socialt tryck spelar roll. I experimentet ställdes frågor till pantkunder om deras bidrag till välgörenhet. Individerna i behandlingsgruppen blev tillfrågade innan de började panta och kunnat välja om de ska skänka panten. I kontrollgruppen besvarades frågorna efteråt. Resultatet tyder på att social påverkan spelar stor roll för benägenheten att skänka panten.</p>

No description available.

In recent years, employees at large companies have started to demand that their employer should work more for good causes. The money the company wants to donate to charity is distributed mostly through a vote to decide where the money will be remitted. The purpose of this design case is to develop a design concept for a web-based donation service that involves all employees at a company. Furthermore, the authors of this study intends to explore how the motivation for employees of a company can be affected by participation in this service. In this design case, the service function, quality and concept was tested and evaluated. The testing phase consisted of a user test in which a number of participants tested a prototype of the service. The design process that was used in this design case is target design which is described by Goodwin (2009). For three days, user testing of the service and interviews with six individuals were conducted. The conclusions drawn in this study was that the process of giving needs to be trusted by the user, and there is a clear indication that the service would increase the motivation to work for it´s users.

Den här uppsatsen handlar om hur religion användes i argumentationen hos den tidiga kvinnorörelsen. Uppsatsen fokuserar på perioden 1904–1913 och jämför användandet av religion som argumentationsverktyg hos två olika kvinnotidskrifter, den socialdemokratiska Morgonbris och den mer borgerliga Dagny. Syftet är att undersöka om religion användes som resurs eller resistans i argumentationen kring religionen i sig samt två för samtiden aktuella sociala frågor: prostitutionen och fattigvården/välgörenheten.  Kvinnorörelsen hade börjat etableras redan under andra halvan av 1800-talet men det tidiga 1900-talet såg en intensifiering i engagemang som med tiden ledde fram till den kvinnliga rösträtten. Under denna period börjar kvinnor uttrycka åsikter om fler olika ämnen i fler olika kanaler.  Undersökningen tar sin utgångspunkt i Inger Hammars forskning som menar att tidigare forskning om kvinnorörelsen varit ”religionsblind” och inte tillräckligt betonat vikten som religionen hade för kvinnlig frigörelse och hur det utnyttjades i kvinnornas argumentation. Hammar undersöker andra halvan av 1800-talet och jag ville i denna undersökning visa hur dessa tendenser även fanns kvar under 1900-talet.  Undersökningen visar att religionen användes aktivt i båda tidskrifternas argumentation och att det fortfarande fanns ett värde i den, trots en ökad sekularisering i samhället. Undersökningen visar även att det fanns likheter i hur tidskrifterna använde religionen i argumentationen, trots sina skilda politiska åsikter, men även stora olikheter.

Välgörenhet är ett stort samtida fenomen och så även välgörenhetsgalor. Vissa har argumenterat för biståndsarbete och välgörenhet har två sidor, altruism och egenintresse (Öhman, 2000). Den här uppsatsen undersöker känslor och makthierarkier inom en välgörenhetsdiskurs genom att analysera två svenska välgörenhetsgalor som sändes i SVT och TV4 under 2017. De teoretiska utgångpunkterna har främst varit Sara Ahmeds (2011) teori om olustens politik, Olli Pyyhtinens (2014) tolkning och utveckling av Marcel Mauss (1924) teori om gåvor och utbyten, samt Jo Littler (2008) och Ilan Kapoors (2013) teorier om kändisars deltagande i välgörenhet. Genom att använda Ernest Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som teoretisk ingång och metod för diskursanalysen undersöks välgörenhetsdiskursens möjligheter och krav, med fokus på sprickor och spänningar som uppstår inom dess ramar. Analysen visar att diskursen kräver vissa moment för att existera. Ett sådant moment är de, med användning av Kapoors begrepp, avpolitiserande effekter som framkommer när fokus riktas mot snabba lösningar på akuta problem snarare än att tala om social rättvisa och politiska åtgärder. Ytterligare ett moment som diskursen kräver är temat om medlidande för att kunna väcka känslor hos subjektet som uppmanas att skänka pengar. I förlängningen krävs också lyckliga slut, där detta givarsubjekt får se hur pengarna har hjälpt rädda liv på barn runt om i världen. Analysen visar hur välgörenhetsgalorna, trots goda intentioner, också bidrar till att konstruera en bild av Sverige som en ”god” nation vilket förstärker makthierarkier mellan Sverige och de länder som mottar pengar från välgörenheten. Bilden av Sverige som (re)produceras inom välgörenhetsdiskursen osynliggör också förståelser av Sverige som del i en global kapitalistisk ordning som tar från samma fattiga som välgörenhetsgalorna ämnar rädda.

Kan lycka köpas för pengar? Prosocialt spenderande och lycka är ett nytt ämne inom forskning och har ännu inte studerats i Sverige. Föreliggande studie syftar till att utreda om prosocialt spenderande bidrar till en ökad grad av upplevd lycka hos studenter vilket tidigare forskning stödjer samt om det föreligger könsskillnader gällande prosocialt spenderande och upplevd lycka vilket inte forskningen stödjer inom området. Etthundratre personal- och arbetslivsstuderande varav 72 kvinnor och 31 män vid ett medelstort universitet i södra Sverige deltog. Ett randomiserat post-test-only experiment utfördes varav 51 deltagare utgjorde experimentgrupp och genomförde en intervention som innebar att de skänkte pengar till välgörenhet och 52 deltagare genomförde ett kognitivt test som kontrolluppgift. Efteråt uppmättes deltagarnas upplevda lycka med Subjective Happiness Scale. Statistisk prövning med tvåvägs-ANOVA visade ingen statistiskt signifikant skillnad mellan experiment och kontrollgrupp gällande upplevd lycka, vidare fanns inga skillnader mellan könen gällande upplevd lycka och prosocialt spenderande. Studiens resultat stöds inte av tidigare forskning. Studiens diskussion föreslår att vidare forskning inom området fokuserar på design och metodval. Storleken på summan som spenderas prosocialt påverkar troligen effekten gällande lycka i större utsträckning än vad som antagits. En undre gräns för att gynna lycka diskuteras. Relation till den som individen spenderar prosocialt på diskuteras och tros också påverka upplevd lycka. / Can happiness be bought with money? Prosocial spending and happiness is a new field within science and has yet to be studied in Sweden. The present study aims to investigate whether prosocial spending contributes to an increased level of happiness amongst students which previous research supports and also whether sexdifferences within prosocial spending and percieved happiness exists which current research does not support. One-hundred and three undergraduates of whom 72 were women and 31 men within a human resource and management-program participated, all studying at a medium-sized university in southern Sweden. A randomized post-test-only experiment was conducted in which 51 participants carried out a task where they were instructed to donate money to charity (experimental group) and 52 participants were instructed to complete a cognitive task (control group). Subsequently the participants levels of happiness were measured using the Subjective Happiness Scale. Statistical testing using a two-way ANOVA showed no statistically significant difference between the experimental and control groups regarding happiness, furthermore there were no sex differences regarding happiness and prosocial spending. The results of the present study are contradictory with previous research. The discussion of the present study suggests emphasis on method and design for further studies within the area. The amount of money spent prosocially is likely to have a greater impact on happiness than the present study presumed. A lower limit to promote happiness is discussed. Furthermore the relation between the individual who is prosocially spending and the recipient is discussed and is likely to have an impact on perceived happiness.

Giving People är en ideell organisation, verksam på det sociala mediet Facebook, som utövar riktad välgörenhet till barnfamiljer över hela vårt land. Organisationen fungerar främst genom sina givare som hjälper de hjälpsökande barnfamiljerna. Sedan starten i september 2013 har Giving People hjälpt nära 3000 barnfamiljer med mat och kläder, och behovet av hjälp verkar hålla i sig samtidigt som organisationen växer. Syftet med vår studie var att undersöka vad som ligger bakom den ideella organisationen Giving Peoples framväxt på sociala medier som en del av civilsamhället. Vårt fokus var i vilka situationer och med vilka behov barnfamiljerna vänder sig till organisationen, men för att skapa en djupare förståelse har vi också undersökt varför givarna valt att engagera sig i Giving People. Vår studie har utgått från ett hermeneutiskt synsätt, en abduktiv ansats och kvalitativa metoder. Studiens resultat baseras på 131 unika ärenden som behandlar den hjälpsökande barnfamiljens situation och behov, samt en intervju med Giving Peoples grundare och fyra intervjuer med givare anslutna till organisationen. Resultatet har analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn och familjer i ekonomisk utsatthet, civilsamhället och välfärdssamhället, samt utifrån Marcel Mauss gåvoteori och Zygmunt Baumans teori om det individualiserade samhället. I resultatet framkommer att barnfamiljerna som vänder sig till Giving People har svårt att få ekonomin att gå runt med inkomster från socialförsäkringar och bidrag, men även med arbetsinkomster. Inkomsterna räcker inte till familjernas konsumtionsbehov eller till ett buffert-sparande. Giving Peoples framväxt tycks också handla om ett medmänskligt engagemang och ett tydligt barnfokus hos organisationens grundare och givare. Sammantaget verkar samhälls-förändringarna inom välfärden och socialpolitiken ha möjliggjort för Giving Peoples arbete samtidigt som kommunikationsteknologin bidrar med ett snabbt och enkelt sätt att verka och nå ut genom Internet.

No description available.

Som filmskapare i en reklamvärld där utvecklingen ständigt går mot att göra kortare reklamfilmer, kände vi behov av att analysera vad som vinns och förloras i processen. Uppsatsen berör hur en längre välgörenhetsreklamfilm påverkas av att kortas ned i två olika tidsramar. Syftet var att hitta mönster som kan bidra till en ökad förståelse i ämnet för filmskapare. Uppsatsen analyserar de olika versionernas berättarstruktur, tematik, retorik, empati- och sympatiförutsättningar för att sedan diskutera kring hur effektiva de är i förhållande till filmens syfte. Slutsatsen visade att versionerna har olika egenskaper och därmed olika fördelar och nackdelar. För filmskapare innebär det att med noggrannhet och god analysförmåga kunna välja ut bilder i adaptionsprocessen som ger det mest önskvärda resultatet, för att vara säker på att det uttänkta syftet nås fram till åskådaren.