<p>Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv.</p><p>Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter. Klädföretagens arbete med CSR har gett skilda uttryck då de identifierats arbeta inom olika ställningstaganden och med olika ambitionsnivå. Tre viktiga faktorer har identifierats som största påverkan på ett företags ställningstagande vad gäller deras arbete med CSR, dessa faktorer är företagens egen tolkning av deras sociala ansvar, externa påtryckningar samt interna faktorer. En förutsättning för att klädföretagen ska kunna bedriva en stabil och lönsam verksamhet med ett framgångsrikt CSR-arbete är att de, förutom att beakta de ovan nämnda faktorer, har en god relation och för en kontinuerlig dialog med sina intressenter.</p>

Uppsatsens syfte är att analysera och klargåra kundens bild av varumärket Erikshjälpen, klargöra organisations identitet och hur man inom organisationen vill att varumärket ska uppfattas på marknaden. En ambition är att analysera butiken som en marknadsföringskanal. Empirimaterialet har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter som har direkt koppling till Erikshjälpen samt fokusgruppsintervjuer bland kunderna i fyra butiker. De slutsatser jag har kommit fram till har baserats på de tendenser som visat sig tydligt i min analys. Då jag inte haft för avsikt att generalisera är detta ett sätt att lyfta fram återkommande påstående från respondenterna. Under uppsatsens gång har det visat sig att ett varumärke har olika författare och som varumärkesinnehavare är det viktigt att vara den som styr, annars blir varumärkets image något annat än vad den ursprungliga tanken var. Det blev också tydligt att butiken har en viktig roll för varumärket som kommunikationskanal både i sin funktionalitet men också emotionellt genom den upplevelse den skapar mot kunden. / To create a strong brand, it is important to continually evaluate the relationship between identity and image. In this thesis, I have investigated what the charitable organization, Erik's Development Partner intends to communicate with their brand (referred to as identity) and how their customers interpret the brand (referred to as image). The purpose was to analyze differences and similarities between identity and image focusing on customers at Erik's Second Hand Stores as a marketing environment. The theoretical framework regards theories such as the different authors of brand development, an exploration of the brand identity - brand image linkage, the relationship marketing process, and the impact of physical surroundings on customers and employees. The study demonstrates both differences and similarities between the identity and image. It became evident that a brand develops through its many different authors and that it is important for the owner to control communications, otherwise the brand image will become something other than what was originally meant to be. It also became clear that secondhand stores have an important role in brand communication, both through their functionality but also emotionally, providing customers with a positive shopping experience.

Välgörenhet är något som har ökat de senaste 30 åren och 2008 slogs det ett världs rekord i insamling till välgörenhetsändamål. Med flera organisationer som ägnar sig åt välgörenhet kan det bidra till att konkurrensen hårdnar i mellan dem. Med ökad konkurrens i en marknad växer behovet av att ha en strategisk marknadsföringsplan som bidrar till konkurrenskraft. I denna uppsats undersöks hur välgörenhetsorganisationer kan stärka sitt varumärke och utveckla förtroendet hos sina bidragsgivare via sociala medier. Varumärke är något som är under ständig påbyggnad. Det går att jämföra med ett pussel, där alla bitar skall tillsammans bilda en helhet. För att en organisation ska kunna skapa ett starkt varumärke är de i behov av att få en enhetlig kommunikation som sprider sig utöver hela organisationen. Förtroende skapas då en bidragsgivare har möjligheten att lära känna en organisation, via upplevelser, aktiviteter och engagemang skapas en relation som i sin tur gynnar både organisationen och bidragsgivaren. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen behandlar hur konkurrenskraftiga strategier skapar fördelar för organisationer på marknaden. Därefter framförs hur marknadsföring i sociala medier kan se ut och vilka effekter det kan bidra till. Varumärke, förtroende och dialoger tas även upp för att få en förståelse för hur de hänger ihop. Uppsatsens tillvägagångssätt består av observationer och intervjuer med tre organisationer som är aktiva inom välgörenhet. De organisationer som berörts är Rädda barnen, Hjärt- och lungfonden samt Barncancerfonden. Observationer och intervjuer som genomförts har därefter ställts mot den analysmodell som togs fram utifrån de teoretiska utgångspunkterna. De slutsatser som uppsatsen kommer fram till är att välgörenhetsorganisationer idag använder sig av strategiska marknadsföringsplaner för att stärka sitt varumärke. De ser på sociala medier som en kommunikationskanal som bidrar till att skapa förtroende för befintliga och potentiella bidragsgivare. Genom att skapa aktiviteter och dialoger via sociala medier medför det att bidragsgivare kan skapa en relation till välgörenhetsorganisationen. En relation som skapar förtroende och en starkare tillit till organisationen och varumärket. / Charity has grown tremendously the last 30 years. In 2008 there was a new world record revolving the most donated amount combine towards charitable causes. With an increasing of charity organizations around the world, the competition around these organizations has also increased. And with the increased competition between the charity organizations, the need for competitive strategies has become more important.  This thesis examines how charity organizations use social media to strengthen their brand and create trust towards donors. Through a study involving observations and interviews of three chosen charity organizations, a conclusion has been determined. The chosen organisations in this thesis are: Rädda barnen, Hjärt- och lungfonden and Barncancerfonden. A brand is something that is under constant development, it is almost refered to as a puzzle. All the bits and pieces have to be there to see the big picture. The same thing applies to the brand. A brand that is transparent and can be seen throughout the whole organization can result in a stronger brand. The conclusion of this thesis is that trust can be achieved by creating and maintaining activities and participation that involves donors. By making the donors feel more connected to the organization and by encourage dialogues, a relationship is created. The relationship can lead to a long commitment from the donor that will benefit both parties. It can also lead to a word of mouth-effect, also known as buzz-marketing. The WOM-effect involves the donor and his or hers ability to spread the organizations brand and knowledge to other donors, thus increasing trust for the organizations cause and brand.

Annonsörer upplever en förändring i medielandskapet och det är svårare att konkurrera om tittarnas uppmärksamhet. Uppsatsen inriktar sig på hur välgörenhetsorganisationer kan aktivera ett hjälpande beteende i det förändrade medielandskapet, dels genom digitala medier och dels genom traditionell linjär TV.

The digitalization has changed the entire world speaking of communication, both between individuals but also between organizations and their audience. Organizations and business over all requires a good communication to be able to reach their goals within the company and make the most out of their business. But it is not only profit-driven organization, the new era of communication is as important for charity organizations as any other. This qualitative study is about Unicef and their strategic communication via the platform YouTube, a social network which is the biggest in the world when it comes to video and therefor mobile communication. Due to the new technologies, it is simple for commonalty to upload a video on YouTube, and because of the accessibility the platform has been compared to the original television. This has resulted in a transition from traditional media to social media, which is the ultimate tool to communicate through, which is why we think it is important to look into Unicef and their strategies when communicating via YouTube to their audience, in hopes of creating an engagement and to invoke affect. Unicef can through YouTube effectively get the information to reach people all over the world, which can contribute to a greater understanding of the work Unicef does. To study and analyze Unicef’s strategic communication we are using a few theories and literature background to consolidate our aim, which is to search for explicit and implicit strategies in ten different video clips from Unicef's campaign Syrian #ChildrenUnderAttack on YouTube. The theorists we are mostly directing to improve our arguments with are Lillie Chouliraki and Edward J. Lawler. After using Fairclough’s Critical Discourse Analysis studying these video clips, we can definitely establish that the organization uses a variety of strategies and approaches to create an impact and create commitment to the audience. Unicef uses both explicit and implicit strategies and has made a strategic choice in cooperating with celebrities. To summarize some of the strategies Unicef uses, we have listed some of them; to communicate through sympathy, social exchange, communicate through guilt, shame and anger, the use of appeals; negative appeals along with positive appeals, big focus on children, relationship creation, explicit strategies such as language selection, music selection and color choices, identification, portraying celebrities for increased dissemination and finally the strategic choice to use YouTube to reach as wide a crowd as possible.

Det finns i dagens samhälle en uppåtgående trend när det kommer till att ta socialt ansvar – hos såväl privatpersoner som organisationer. Att agera hållbart är sålunda ett omtalat ämne som debatteras nu mer än någonsin tidigare. Ett sätt att agera hållbart är att konsumera second hand. Andrahandsförsäljningen har till följd av samhällets diskussioner ökat drastiskt under de senaste åren. I och med att second hand-branschen är aktuell är branschen i sig av intressantkaraktär. Vi har sålunda valt att studera branschen utifrån teorier kring storytelling. Det finns i dagsläget inte mycket tidigare forskning kring storytelling kopplat till just second hand och välgörenhet – vilket ökar denna studies relevans. Forskning inom detta område kan således bidra med ökad förståelse och kunskap inom ett fält som än så länge inte har applicerats i vidareutsträckning. Studiens framtagna kunskap kan exempelvis användas för branschens förståelseför hur de med hjälp av att bygga en stabil röd tråd kring sina berättelser kan bygga sittvarumärke. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att undersöka tre verksamma hjälporganisationer i Göteborgsområdet – Erikshjälpen, Reningsborg och Myrorna – som samtliga har en secondhand-butik vars mål är att göra världen en aning bättre. Studien undersöker dessa trehjälporganisationer ur ett storytellingperspektiv för att dels se huruvida deras berättelser på olika varumärkeskontaktpunkter är koherenta eller inte, dels för att jämföra skillnader och likheter mellan de olika hjälporganisationerna. Frågeställningarna som ställdes var: 1. Vilket innehåll och berättelser kommunicerar hjälporganisationerna ut och är dessa koherenta? 2. Vad finns det för likheter respektive skillnader hos hjälporganisationerna i deras kommunicerade innehåll? För att svara på studiens frågeställning har studien antagit en kvalitativ ansats där det genomförts tre fallstudier med ett komparativt inslag. Studien inleddes med en mer omfattandeobservation i vardera butik där butiken granskades utifrån förutbestämda teman. Observationer har även genomförts online på organisationernas hemsidor samt sociala medier för att få enklarare bild över organisationernas kommunicerade innehåll. Sedermera genomfördes tvåintervjuer hos vardera organisation – en intervju med en högre anställd, till exempel en butikschef, samt en medarbetare. Målet med studien var att få en tydlig bild över vilket innehåll de olika organisationerna väljer att kommunicera ut och hur de resonerar kring studiens frågor. Studiens empiri indikerar att det finns en betydelse av att ha en stark koherent berättelse kring varumärket då det ökar organisationens trovärdighet och transparens. Genom att inneha en tydlig kommunikation kring organisationens mål och även till exempel vart pengarna går tillför olika ändamål underlättar detta för organisationens medarbetare då det finns en tendens att kunderna vill ta del av denna information. Gällande studiens tre studieobjekt har samtliga en koherent berättelse, men med en viss skillnad över hur berättelsen förstärker varumärket eller inte. Studien indikerar även att det finns flera likheter samt skillnader mellan de olika organisationerna. Erikshjälpen och Reningsborg upplevs vara mer lika då de både arbetar på ett likartat sätt. Myrorna särskiljer sig till stor del både i arbetssätt men även i vilket innehåll de väljer att kommunicera ut. / In society, today there is an upward trend when it comes to taking a bigger social responsibility for both private individuals and organisations. Acting sustainably is a hot topic that is being debated more than ever before, and one way to act sustainably is to consume second hand products. Second hand sales have increased dramatically in recent years as a result of community discussions about the environment. As the second-hand industry is more than ever current the industry itself is of interesting character. Thus, we have chosen to study the industry based on theories of storytelling. There is currently very little previous research on storytelling linked to just second-hand products and charity which increases the relevance of this study. Research in this area could contribute to increasing the understanding and knowledge in a field that has so far not been widely applied. The study's acquired knowledge can, for example, be used for the industry's understanding of how they can build their brand by building a stable red thread around their stories. The main purpose of the thesis is to investigate three active aid organisations in the Gothenburg area - Erikshjälpen, Reningsborg and Myrorna - all of which opened second hand shops whose main aim were to make the world a little better, thereby benefitting everyone. The study examines these three aid organisations from a storytelling perspective to see whether their stories from different brand contact points are coherent, understandable and feasible if put into use and partly to compare the differences and any similarities between the different aid organisations. This essay will be written in Swedish and the questions this study examines are: 1. What content and stories do the aid organisations communicate and are they coherent? 2. What are the similarities and differences of the aid organisations in their communicated content? In answering the study's questions, the study has adopted a qualitative approach where three case studies with a comparative element have been carried out. The study began with a more comprehensive observation, where each store’s examination was based on pre-determined themes. Online observations were also conducted on the organisations websites and social media to gain a clearer picture of the organisations communication content. Subsequently, two interviews were conducted with each organisation - an interview was held with a high positioned employee, i.e. a store manager and also an employee. The aim of the study was to obtain a comprehensive overview over what type of content the organisations choose to communicate, and how they resonate with the research questions. The study's results indicate that it is very important to have a strong, coherent story built around the brand as it increases the organisation's credibility, benefits and transparency by having clear communications about the organisation's goals and also where the money is spent for various purposes. This helps the organisation's employees and customers to recognise their credibility and sends a clear-cut message as there is a tendency for customers wanting to share this information. Regarding the three organisations they all have a coherent story, but with some differences over how the story increase the brand value or not. The study also indicates that there are several similarities and differences between the different organisations. Erikshjälpen and Reningsborg are perceived to be more similar as they both work in a similar way whereas Myrorna differ to a great extent both in the way they work but also in what content they choose to communicate.

Denna studie ämnade att undersöka hur en webbapplikation för välgörenhetsdonationer, kunde utformas så att en användare upplever den som intresseväckande, lättnavigerad och tillförlitlig. Utvecklingen av denna webbapplikation delades upp i två iterationer med två användartest och resultaten jämfördes. De tre fokusområdena fick alla goda resultat i användartest 1 och resultatet förbättrades ytterligare till det andra användartestet. Det mest intressanta resultatet var den upplevda tillförlitlighetens stora positiva förändring. Studien kom fram till att det är viktigt att användaren ”vet vart de kan gå” för att uppnågod navigerbarhet på webbapplikationer avsedda för att skänka pengar till välgörenhetsorganisationer. Det är dessutom viktigt för den här typen av webbapplikation att ge ett gott första intryck och att den innehåller flera unika funktioner för att den ska ses som intresseväckande. Att betalningsprocessen är väl utformad och att webbapplikationen använder kända logotyper är viktigt för att den ska upplevas som tillförlitlig. / This study aimed to examine how a web application for charity donations can be designed in such a way that a user would assess the application as being navigable and trustworthy, as well as having an interesting design. The development process was split into two iterations with two user tests and the results were compared. The three focus areas all received good results in the first user test and all of them improved their results in the second user test. The most interesting result was the major increase of the perceived trustworthiness. The study concluded that it is important, for the user, to ”know where they can go” to achieve good navigability on web applications meant for donating money to charities. To be considered interesting, it is also important for this type of web application to make a good first impression and that it contains many unique functions. That the payment process is well designed and for the web application to use known logos are important for it to appear trustworthy.

Den här undersöker hur personer som engagerat sig i Radiohjälpens insamling Musikhjälpen känner och resonerar kring sitt engagemang, utifrån teorier om postkolonialism och orientalism. Tidigare forskning har argumenterat för att maktförhållanden och föreställningar om ‘oss’ och ‘andra’ reproduceras inom den internationella välgörenhetsdiskursen. Intervjuerna i den här studien har visat att berättelser om, och engagemang för, ‘andras’ lidande är djupt sammanlänkade med föreställningar om Sverige, Väst och ‘andra’. Genom att ‘andra’ förstås som lidande, okunniga, opålitliga och ojämställda förstås ‘vi’ som dess motsats. Studien visar vidare att konstruktionen av ‘oss’ och ‘andra’ också är genomsyrad av föreställningar om genus, kön och ålder. Jag argumenterar för att dessa föreställningar också får konsekvenser för hur orsakerna till ‘andras’ lidande förstås, vilka som anses förtjäna och vara tillgängliga för hjälp och hur västerländsk kontroll legitimeras. Dessutom visar studien hur den koloniala diskursen fortfarande formar hur vi förstår ‘andra’ och ‘oss själva’.

Författare: Emil Herder, Filip Nilsson och Mats Seglarvik Handledare: Anders Hytter Examinator: Bertil Hultén Kurs: Examensarbete 30hp, Civilekonomprogrammet inriktning marknadsföring, Linnéuniversitetet Kalmar, VT 2016, 4FE63E. Rapportens namn: Kredit-kort och gott Frågeställning: Hur värderar svenska konsumenter olika kreditkortsattribut? Syfte: Det primära syftet med vår studie är att undersöka hur svenska konsumenter värderar kreditkortsattribut på den svenska marknaden och att undersöka eventuella samband som existerar mellan deras värderingar och olika valda variabler. Som delsyfte ämnar vi att utifrån vår undersökning komma med relevanta rekommendationer som kan hjälpa Resurs Bank att skapa attraktiva kreditkortserbjudanden för konsumenter på den svenska marknaden. Metod: Uppsatsen har till en början en induktiv ansats som sedan övergår till en mer deduktiv ansats. Datainsamling har i huvudsak skett genom enkätundersökning, men även genom intervjuer. Resultat &amp; slutsatser: Vi har rangordnat hur svenska konsumenter har värderat olika kreditkortsattribut och funnit att det existerar samband mellan hur olika individer värderat olika kreditkortsattribut baserat på andra värderingar och grupptillhörighet. Teoretiskt och praktiskt bidrag: Teoretiskt har vi bidragit med en grund för hur svenska konsumenter värderar olika kreditkortsattribut samt en undersökningsmodell som kan användas som underlag för vidare forskning. Våra praktiska bidrag är att informationen kan användas som beslutsunderlag när ett kreditkortserbjudande som inriktar sig mot kundens upplevda värde ska läggas fram. Nyckelord: Kreditkortsattribut, kreditkort, bonussystem, välgörenhet, konsumentbeteende, konsumentvärde / Author: Emil Herder, Filip Nilsson and Mats Seglarvik Mentor: Anders Hytter Examiner: Bertil Hultén Course: Master Thesis 30 credits, Master of Business and Economics, Marketing, Linnaeus University, Kalmar, Spring 2016 4FE63E. Name of report: Kredit-kort och gott Research question: How do swedish consumers value different credit card attributes? Purpose: The primary purpose of our study is to reserach how swedish consumers value credit card attributes on the swedish market and research possible correlations that exists between their values and different chosen vairables. The subpurpose of the study is to come up with relevant recommendations which may help Resurs Bank to create attractive credit card offerings for the swedish credit card market. Method: The study starts off with and inductive approach that later turns into a more deductive approach. The data was collected from a survey and interviews. Results and conclusion: We’ve ranked how swedish consumers value different credit card attributes based on other values and group membership. Theoretical and practical contribution: Theoretically we’ve contributed with a foundation on how swedish consumers value different credit card attributes and a researchmodel that can be used as a basis for further research. Our practical contribution is that the information from our study can be used to support decisions when it comes to creating a credit card offering that targets the customers percieved value. Keywords: Credit card attributes, credit card, bonus system, charity, consumer behaviour, consumer value.

I ett samhälle där det råder allt större konkurrens mellan företag och produkter, och då kunderna blir allt mer krävande, har Cause Related Marketing (CRM) blivit något av en unik win-win strategi. CRM innebär att ett företag tillsammans med en välgörenhetsorganisation skapar ett samarbete för att marknadsföra och sälja en produkt för välgörande ändamål och därmed nå ömsesidig vinst.Syftet med uppsatsen är att se vilka effekter CRM kan ha i jämförelse med traditionell marknadsföring. Vi har valt att undersöka varför företag väljer att engagera sig i välgörenhet och om man kan använda ett sådant samarbete som ett marknadsföringsverktyg.Den metod vi använt för studien är en kvalitativ metod. Till vår hjälp har vi använt oss av tidigare forskning inom ämnet samt genomfört intervjuer med företag som varit relevanta för studien. Företagen som medverkar är verksamma inom detaljhandel eller dagligvaruhandel och samtliga har valt att engagera sig i Rosa Bandet.Slutsatser som dragits genom studien är att CRM är en strategi som alla företag inom detaljhandel och dagligvaruhandel kan använda sig av. Vi har kommit fram till att CRM bör användas i kombination med traditionell marknadsföring för att optimera de positiva effekterna. Genom ett samarbete med en välgörenhetsorganisation kan ett företag nå effekter som ökad försäljning, merförsäljning, större lojalitet från kunderna och kan stärka sitt varumärke. Vi anser att strategin kan bidra till en hållbar utveckling, vilket är något som är högaktuellt på dagens marknad.In a world where competition between companies and products is constantly increasing and consumers are becoming more demanding, Cause Related Marketing (CRM) has become somewhat of a unique win-win strategy. This means that a company collaborates with a charitable organization to promote and sell a product to make a mutual profit.The purpose of this thesis is to point out the potential effects of CRM in comparison to traditional marketing. We have chosen to investigate why companies choose to engage in charity and if this type of collaboration can work as a tool for a better marketing strategy.The method we have used to write this thesis is a qualitative method. We have used previous research within the subject as well as interviewed companies relevant to the study. The companies that have participated are in the retail business and they have all engaged in the Pink Ribbon charity.Through the study, we have been able to draw the conclusion that CRM is a useful strategy to any company in the business of manufacturing and selling of goods. However, CRM should be used in combination with traditional marketing to optimize the positive effects. Through a collaboration with a charitable organization a company can increase sales, gain loyalty from their customers an strengthen it’s brand. We believe that the strategy contributes to a globally sustainable development, which currently is a hot topic on today’s market. / Program: Textilekonomutbildningen