Utgångspunkten i vår uppsats grundar sig i en uppgivenhet och en viss ilska kring det faktum attförändringsarbete i organisationer gång på gång misslyckas. Det är ingen nyhet att vi inte riktigtklarar av förändringsarbete, men trots det så fortsätter man att försöka lösa problemen på sammasätt som innan; genom att producera fler och fler texter, där alla verkar i princip säga samma sak.Antingen formuleras generaliseringar som inte håller i praktiken eller så slänger man ur sig ettgäng självklarheter.Vår frustration över denna insikt fick oss att vilja göra något annat. Vi gav oss ut på enspännande resa för att se om vi kunde få en idé om vad som kunde tänkas saknas i dagensorganisatoriska förändringsarbeten. Eftersom vi inte riktigt visste vad vi sökte men ändå hade entanke om vart vi var på väg så valde vi att använda en abduktiv metod. För att sedan presenteravår resa i skrift använde vi oss av en narrativ metod. Vi ville försöka skriva en text som kan fångaläsarnas intresse och få dem att känna att de kan följa vår resa. För att inte förstöra upplevelsenför läsarna ska vi inte avslöja mer om vart vi landade, utan önskar istället trevlig läsning. / Uppsatsnivå: D

Studien analyserar statens offentliga utredning SOU 2018:85 om slopad straffrabatt för unga myndiga dels utifrån ett kritiskt kriminologiskt perspektiv på kriminalpolitiken, och dels utifrån problematiken kring den brottsoffer-förövaröverlappning som särskilt unga lagöverträdare sägs pendla mellan. Syftet med studien var således att kvalitativt studera hur lagförslaget kan ses utifrån ett kriminalpolitiskt perspektiv, framförallt utifrån den trend som många kriminalpolitiska forskare observerat och kallar för den straffande vändningen eller the punitive turn. Genom en kvalitativ innehållsanalys, synliggjordes de spänningar och motsättningar där man från politiskt håll är i behov av en snabb lösning på den upplevda krisen med den organiserade brottsligheten, samtidigt som utredarnas uppdrag som experter är att åberopa och luta sig mot forskning för en mer långsiktig och hållbar kriminalpolitik. Vidare var syftet också att utifrån ett kritiskt viktimologiskt synsätt undersöka hur lagförslaget om att slopa straffrabatten för unga myndiga kan ses i ljuset av en brottsoffer- förövaröverlappning. Studien resulterar i att lagförslaget snarare kan ses som en politisk taktik för att visa för allmänheten att något görs i syfte om att vinna fler av allmänhetens röster. Denna slutsats bygger på att utredarna genomgående i utredningen lyfter forskning och argument som talar emot ett slopande av straffrabatten, trots detta ligger ändå lagförslaget kvar idag. I utredningen lyser vidare problematiken kring brottsoffer-förövaröverlappningen med sin frånvaro, något hela rättssystemet verkar ha problem med att hantera där man antingen ses som brottsoffer eller förövare. De unga lagöverträdare som exempelvis är ”offer” för uppväxtförhållanden tenderar därför att falla mellan stolarna.

A possible "discursive turn" is believed to have been observed within Swedish political science in later years. The purpose of this study is to examine whether or not such a turn has actually taken place, in order to further determine if a resulting theoretical homogeneity poses a risk to the ability of Swedish political science to identify and respond to its full width of possible research problems, and to determine its perspectives on both these problems and the results that are later communicated to the general society. To do so, the study poses the following primary research question: "Has a discursive turn occurred within Swedish political science?" This question is then broken down into two specified research questions. "Has discourse analysis become a more common approach for doctoral dissertations in political science during the period of 2000-2013?" "Have ideas corresponding with discourse theory become more common within doctoral dissertations in political science that are not pure discourse analyses during the period of 2000-2013?" These questions are then answered by examining all known 406 doctoral dissertations in political science published in Sweden during the 21st century up until (and including) the year of 2013, using two forms of content analysis, one manual and one computer-assisted. The study finds no clear evidence of a discursive turn in Swedish political science since the turn of the century. The results demonstrate, however, that while ideas corresponding with discourse theory do not appear to have become unambiguously more common in recent times, they do appear in some form in a majority of the examined dissertations, albeit most often on the margin. The study finds no significant indications of a theoretical homogenisation that might impede upon the ability of political science to identify and respond to its full width of research problems. Discourse analysis appears to have a stable presence within Swedish political science, but does not appear to risk contributing to a homogenous research climate that might damage the plurality of research. Instead, it might be seen as a contribution to this plurality.

To enter higher education means making new experiences and develop newunderstanding within a knowledge field. The situation could also entail, for thestudent, an entirely different self-understanding. This licentiate thesis deals withthis kind of learning process.The overall aim of this licentiate thesis is to analyze what an art teachers education,founded on contemporary conceptual art, can offer in terms of transformativelearning. The point of departure is adults learning processes as renegotiations ofprevious interpretations which can be transformed to new understanding. The studyanalyzes what aspects of transformative learning are reflected in students' texts andimages, produced as part of the studied course. The licentiate thesis also discussespossibilities and constraints of this learning process. The study was conducted as acase study based on a hermeneutic approach. Material was collected from thecourse blog which consisted of students' texts and images.The study results show a transformative learning process which students experiencedas emotionally tumultuous because their self-image, as future art teachers, isrenegotiated. The situation contains a dimension of learning which I call "twistingand turning" in which new understanding is being formed. This situation requires aself-reflexive creative approach. The result generates questions about therelationship between the content of the education (what) and the learner (who) in anart teachers education founded on a non-traditional base. This applies above all ineducations that challenge students' prior understanding of a field. One could alsoask how adult learning is staged as relearning in higher education. The studydevelops a concept of reflexive creativity which contains a more abstract level thanjust problem solving. The idea of reflexive turn in art education, based onconceptually contemporary art, is also discussed.

Intresset för föreliggande uppsatsarbete har varit att analysera synen på unga lagöverträdare som döms till frihetsberövande påföljder. Avstamp har gjorts i propositionen som 1998 föreslog att sluten ungdomsvård skulle införas i påföljdssystemet i en ambition att undvika fängelsestraff för unga (Prop. 1997/98:96) samt i betänkandet som 2023 föreslår att unga lagöverträdare återigen ska verkställa fängelsestraff (SOU 2023:44). Utifrån en diskursanalytisk ansats var syftet att synliggöra hur påföljdssystemet för unga framställs som ett ’problem’, hur dessa problemrepresentationer motiverar respektive förslag om frihetsberövande påföljd samt hur det kan förstås i ljuset av en ’straffande vändning’. Resultatet visar att påföljdssystemet i propositionen framställs som ett rättssäkerhetsproblem där en framträdande juridisk diskurs har ökat såväl samhällets rättsmedvetande som det enskilda barnets rättsstatus. I betänkandet framställs påföljdssystemet i stället som ett trygghetsproblem, baserat på en alarmistisk bild av ökad och grövre brottslighet bland unga vilka samhället behöver skyddas från. En utveckling har skett från att unga lagöverträdare betraktas vara i fara, offer för en social utsatthet, till att de betraktas som farliga barn som skapar otrygghet i samhället. Det är den senaste kategorin av ‘farliga barn’ som betänkandets förslag vilar på. Ett förslag som förväntas bidra till ökade samhällsklyftor och ökad stigmatisering av en redan utsatt grupp unga lagöverträdare. Ett förslag som också får direkta konsekvenser, i huvudsak för de barn som underrepresenteras i betänkandet: De barn som är flickor, och de barn som är i särskilt behov av stöd, vård och behandling. / The interest in the present study has been to analyze the way juvenile offenders, who are sentenced to a custodial sanction, are portrayed. The study draws from the proposition that 1998 suggested the new sanction of youth custody in an aspiration to replace prison for juvenile offenders (Prop. 1997/98:96) and in the deliberation that 2023 suggested that juvenile offenders once again should be sentenced to prison (SOU 2023:44). Drawing from a discourse analysis, this study aims to uncover the way the youth penal system is produced as a ‘problem’, how this problem representation justifies the different suggestions about custodial sanctions and how it could be understood in the light of a ‘punitive turn’. The results show that the penal system in the first document is produced as a problem regarding penal certainty, whereas a prominent juridical discourse has raised a general legal awareness as well as the legal status for the individual child. In the second document the penal policy is produced as a problem regarding public safety, based on the view of an increased and rougher crime scene among youngsters whom society needs to be protected from. A development can be identified from where juvenile offenders are portrayed as being in danger, victims of social circumstances, to that they are portrayed as dangerous kids that constitutes a threat to the society. It is the latter category of ‘dangerous kids’ that the suggestions in the second document lays upon. Suggestions that are expected to contribute to increased stigmatization of an already exposed group of juvenile offenders. Suggestions that also have direct consequences, especially for those who are underrepresented in the second document: Kids who are girls, and kids who need care, treatment, and protection.

The mediatization of society has gradually led to an increasingly prominent presence of music in our daily lives, a process which Tobias Pontara and Ulrik Volgsten refer to as musicalization. One media platform that has experienced rapid growth in recent years is TikTok, which, with its one billion users, has become a hub for music discovery and distribution. TikTok's interface fosters a participatory culture, where users actively engage in musical challenges and memes. In this paper, I examine musical memes as a phenomenon and explore their influence on society's musicalization process. By examining TikTok's user interface and its self-promotion strategies, it becomes apparent that the platform aims to establish itself as a contemporary music medium. The app's features actively encourage users to utilize music and dances as a tool for storytelling and community-building. TikTok's rise in the media landscape has led to a mediatization process where other media adapt to TikTok's logic, and due to music being such a central part of the platform, it contributes to an increased presence of music in our day-to-day lives.