Syftet med detta arbete är att öka förståelsen hur hållbarhetsrapportering bidrar med värde ur investerares perspektiv samt studera vilken dimension av ESG som bidrar till högst värde. I studien tillämpas en kvalitativ ansats för att besvara studiens syfte samt frågeställningar. Detta tillsammans med intervjuer och en litteraturgenomgång. Studien har visat på att ESG-dimensionerna ger upphov till värde, dock föreligger det varierande värderelevans mellan dem. Dimensionerna visar på olika nyckeltal som är av värde för investerare.

Flygbranschen står idag för 2 % av de globala utsläppen av fossil koldioxid och har som första världsomspännande industri enats om gemensamma globala miljömål för att minska sin klimatpåverkan. Fjärrvärmebranschen står inför tuffa utmaningar då fjärrvärmeunderlaget förutspås minska på sikt. Smart Climate Scandinavian AB:s idé att värma flygplan med fjärrvärme när de står parkerade på backen är världsunik och möter de behov som både fjärrvärme- och flygbranschen har, att hitta nya affärsområden respektive minska sina utsläpp. Syftet med detta examensarbete var att ta fram underlag för utveckling av nästa generations styrsystem för Smart Climates klimataggregat samt undersöka konsekvensen av byte från ett traditionellt aggregat till ett från Smart Climate med hänsyn till energieffektivitet, miljöbelastning och driftkostnad. Mätningar av de termiska egenskaperna hos ett flygplan av typen ATR72-500 genomfördes. Det genomsnittliga U-värdet beräknades till 2,0 W/(m2·K) och värmekapaciteten till 3,421 MJ/kg. Med Excel VBA programmerades en applikation som har använts och kan fortsätta användas som ett verktyg för produktutveckling. Denna applikation beräknar energibehovet för ett flygplan baserat på inställda parametrar, som till exempel utetemperatur och flygplanets termiska egenskaper. Med Excelapplikationen beräknades den potentiella energibesparingen vid införande av nattsänkning, det vill säga tillfälligt sänk temperatur i flygplanet, till ca 30 % av ursprungligt energibehov. En konsekvensanalys av byte från elbaserade aggregat till ett fjärrvärmebaserat aggregat med föreslagen nattsänkning genomfördes. Analysen avgränsar sig till flygplanet som systemgräns och saknar därför en jämförelse av skillnad i förluster som vartdera systemet har. Beräkningarna visar att nattsänkningen innebär en reduktion av det årliga behovet från 25000 kWh till 15500 kWh för en ATR72-500. Traditionella aggregat tillämpar inte denna reglerteknik. Byte av energikälla från el till fjärrvärme innebär en minskning av de globala CO2e-utsläppen med mellan 9000 och 22000 kg per år. Hur stor besparingen i driftkostnad blir beror på rådande energipriser. Vid utveckling av nästa generation styrsystem rekommenderas att nattsänkning införs för Smart Climates aggregat då det visat sig ge stora energibesparingar. Dessutom föreslås styrsystemet vara uppkopplat mot internet för att underlätta framtida reglerjusteringar, datainsamling och produktutveckling. Att styra tillförd effekt på kabintemperaturen har visat sig mer pålitligt än vid styrning med hänsyn endast till utetemperaturen. Framtida studier föreslås fokusera på att utvidga systemgränsen från flygplanet till att ta med energitransportförluster i beräkningarna. Förslagsvis utses en specifik flygplats och systemgränsen sätts vid flygplatsens energimätare för el respektive fjärrvärme. Optimering av glykol/vattenflöde och dimensionering av ledningar, strypventiler och pumpar är intressanta frågeställningar. Frigörande av kapacitet i flygplatsens transformatorstation kan i sig vara en orsak till att välja varmhållning av flygplan med fjärrvärme. Den kanske viktigaste konsekvensen av att ersätta el med fjärrvärme är att högvärdig energi kan användas där den behövs. / The aviation industry today is responsible for 2 % of the fossil carbon dioxide emissions and has, as the first global industry, united around common goals for reducing its effect on climate change. The district heating industry faces tough challenges ahead considering the demand of its primary product is predicted to decrease in the longer run. Smart Climate Scandinavian AB’s idea of heating airplanes parked on ground with district heating unites the needs for both the aviation and district heating industry of reducing emissions and finding new areas of application respectively. The purpose of this thesis is to provide information for development of the next generation Smart Climate air climate unit control system and to study the consequences of changing from a traditional air climate unit to one from Smart Climate, with regard to energy efficiency, environmental impact, and operation cost. The thermal properties of an airplane of the type ATR72-500 where measured. The U-value was calculated to 2,0 W/(m2·K) and the heat capacity to 3,421 MJ/kg. An Excel application was programmed in Excel VBA to be used for product development. The application calculates the energy demand of an airplane based on settings such as outside temperature and the airplane’s thermal properties. The potential energy savings of introducing night time reduction, which is temporarily reducing the temperature in the airplane, is calculated to about 30 % of the initial energy demand. A consequence analysis of changing from a traditional electricity based air climate unit to one based on district heating with the proposed night time reduction was performed. The analysis was limited to the airplane as the system boundary and hence does not include energy losses which both systems have. The night time reduction is not implemented in traditional air climate units and hence the demand in energy is calculated to decrease from 25000 kWh to 15500 kWh per year for an ATR72-500. Changing energy source from electricity to district heating results in a reduced emission of CO2e of somewhere between 9000 and 22000 kg per year. How big the saving in operation cost will be depends on the energy prices for electricity and district heating. An introduction of night time reduction is recommended in the next generation control system of Smart Climate’s air climate unit since it evidently comes with great energy savings. It is also proposed that the next generation is wired up online on the internet. This will facilitate future setting adjustments, data gathering and product development. Also validated during the study is that the technique of regulating the temperature of inlet air by measuring the cabin temperature is more reliable than the traditional technique of using the outside temperature. It is suggested for future studies to include energy transport losses and hence should focus on one airport with well-defined system boundaries. A suggestion is using the same boundary as the energy meters of the airport. Optimizing glycol/water flow and dimensioning of pipes, valves and pumps are interesting issues to investigate. A reduced electricity demand will decrease the needed capacity of the transformer station and could give reason for considering heating airplanes with district heating. Perhaps the most important consequence of replacing electricity with district heating is that primary energy can be used where it is needed.

Idag lever vi i ett tekniksamhälle, ständigt uppkopplade mot varandra genom olika digitala sociala plattformar. Dessa sociala nätverksplattformar bygger värde genom användarantal. Detta borde innebära att en nystartad social nätverksplattform som inte redan har användare har svårt att locka nya initiala användare. Studiens syfte är att undersöka hur ett företag i egenskap av skapare av en ny social nätverksplattform arbetar inför lansering och hur de ser på kommande arbetet med plattformen. Detta undersöks genom fyra kvalitativa intervjuer och resultatet visar att företaget jobbat nära en testgrupp i syfte att förstå värdeskapandeprocessen och involverat dessa i produktutvecklingen. Företaget har gjort många medvetna val kring utvecklingen av deras sociala nätverksplattform för att den ska ha så stor värdepotential som möjligt. De har bland annat efterliknat redan populära sociala nätverksplattformar i utformning för användarvänlighet och även byggt in funktioner som ska underlätta spridningen av produkten och uppbyggandet av nätverk.

Detta examensarbete undersöker hur olika sorters tonalitet påverkar upplevelsen av filmmusik i en animerad filmscen utifrån begreppen adderat värde, empatisk och icke-empatisk musik. Som teoretisk bakgrund för sambandet mellan det visuella och auditiva ligger de begrepp och definitioner som Chion, Cohen och Davies tagit fram. För att förtydliga skillnaderna mellan olika sorters tonalitet tar undersökningen och skapandet av dess artefakt stöd i definitioner från Persichetti, Simms, Perle, Hauer och Schönberg. Artefakten består av två versioner av en scen ur en animerad film där en version har tonal musik och den andra atonal musik. Tio respondenter gav svar på intervjufrågor vilka sedan analyserades för att producera resultat som besvarar frågeställningen. Undersökningen visar på att tonalitet har en inverkan på hur filmmusik uppfattas och olika sorters tonalitet kan ge upphov till både liknande men också helt skilda känslor. I slutsatsen förs en diskussion om att det vore till undersökningens fördel om fler och längre filmklipp användes med mer genomarbetat musik vilka visades för fler respondenter då svaren från de tio respondenterna i denna undersökning endast ger en liten bild av tonalitetens inflytande och betydelse.

No description available.

Som följd av att det internationella regelverket IAS/IFRS från och med 2005 skall tillämpas i koncernredovisningen, har de svenska börsnoterade fastighetsföretagen fått möjligheten att välja hur de vill redovisa sitt fastighetsbestånd. Standarden, som benämns IAS 40 Förvaltningsfastigheter, gäller för alla börsnoterade bolag och ger företagen två värderingsmöjligheter; värdering enligt anskaffningsvärdemetoden eller värdering enligt verkligt värde metoden. De noterade företagen som finns etablerade i Sverige har samtliga valt att värdera sitt fastighetsbestånd till verkligt värde.Övergången till IAS 40 har inneburit att fastighetsbolagens årsredovisningar förändrats i flera avseenden. Verkligt värde metoden har lett till att företagen kunnat räkna upp sina vinster med flera miljoner kronor eftersom fastigheternas värdeförändringar skall redovisas över resultaträkningen. Detta har i sin tur lett till att även beslutsunderlaget för intressenterna och värderingsmännens arbete påverkats en hel del.Syftet med denna uppsats är att beskriva IAS 40:s effekter på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar samt hur denna standard påverkar såväl kreditgivares lånebeslut som värderingsmännens arbete och ansvar.Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning. Informationen har inhämtats från personliga intervjuer med två kreditgivare, en värderingsman samt med respondenter från två noterade fastighetsbolag. Vi har i vår uppsats använt oss av det hermeneutiska förhållningssättet, då vi har utgått från vår förförståelse och tidigare erfarenheter. Vidare har vi även använt oss av en abduktiv ansats.Vi har kommit fram till att IAS 40 och dess värdering till verkligt värde har påverkat fastighetsföretagens årsredovisningar i vissa avseenden. Dessa förändringar uppkommer som en följd av att det verkliga värdet nu syns i företagets balansräkning och inte enbart i en not. Vidare har även värderingsmännen fått en större roll sedan införandet av standarden. Vi kan dock konstatera att IAS 40 inte har gjort en betydelsefull inverkan på kreditgivarnas kreditbedömning, då dessa oavsett vilken värderingsmetod företaget väljer att tillämpa, ändå gör sina egna värderingskalkyler. / Uppsatsnivå: C

När IAS 40 infördes den första januari 2005, för börsnoterade bolag, fördesdiskussioner i samband med införandet. Diskussionerna handlade omhuruvida alla företag skulle redovisa till verkligt värde elleranskaffningsvärde och hur rättvisande årsredovisningarna skulle vara ijämförelse med tidigare. Om företag tillämpar olika varianter avvärderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Uppsatsensundersökningsfrågor är:• Vilka problem har fastighetsbolagen upplevt vid införandet avstandarden IAS 40?• Vad för påverkan har användningen av verkligt värde haft påfastighetsförvaltnings eget kapital och vinst?• Värderas bolaget internt eller externt av kvalificeradefastighetsvärderare vad gäller deras fastighetsbestånd?• Hur uppfattar fastighetsbolagen harmonisering avredovisningsprinciper?Syftet med uppsatsen är att redogöra för vad övergången från RR 24 till IAS40 har inneburit för fastighetsbolagen och deras värdering avförvaltningsfastigheter. Delsyftet är att bidra till viss förklaring av deredovisningsförändringar som har skett vid tillkomsten avrekommendationen IAS 40.Vi valt att använda oss av kvalitativ och deduktiv metod som passar bäst föratt belysa just det problemområde vi är engagerade i. De primärdata somvarit av intresse för vår undersökning är lagar och intervjuer. Genom e-post,besöks- och telefonintervju har vi undersökt vad fastighetsbolag och enrevisor anser om redovisnings- och värderingsfrågor knutna till IAS 40.Aktuella tidskrifter, bibliotekets olika databaser, och Internet är någraexempel på sekundärdata som vi även använt oss av.IAS 40 infördes för att öka jämförbarhet av företag världen över och skapaett enhetligt språk för både befintliga och potentiella investerare vad gällerekonomiskt beslutsfattande. Enligt de respondenter vi har intervjuat harinförandet av IAS 40 varit både positivt och negativt. Det positiva medinförandet är att kapitalet och vinsten har ökat kraftigt, medan det negativa äratt definitionen av rörelsefastighet stökar till det för dem. Om fastighetendefinieras som en rörelsefastighet ska IAS 16 tillämpas, och det leder tillökad administration för fastighetsbolagen.Vi tycker att IAS 40 öppnar för flexibilitet i värderingen, vilket kan leda tillatt olika företag tolkar standarden på olika sätt. Om företag tillämpar olikavärderingsalternativ, kan inte harmonisering av redovisning ske. Med tidentror vi dock att enhetliga redovisningssätt kommer utvecklas av IASB och attjämförbarheten kommer öka.Vi föreslår fortsatta studier inom värdering av förvaltningsfastigheter, fastden här gången utifrån Skattemyndighetens och aktieägarnas perspektiv. Detskulle vara intressant att ta reda på hur verkligt värde har påverkat dessaaktörer på marknaden och få svar på följande frågor: Har statens indrivningav skatter blivit lättare eller svårare efter införandet av IAS 40? Hur harutdelning av aktier gynnat/missgynnat aktieägarna? Vilka skattemässigafördelar och nackdelar har aktieägarna fått? / Uppsatsnivå: C

The purpose of this master thesis is to investigate if the mobile library has a similar role as the public library. To study this further we intend to examine the value and function of the mobile library. Answers are sought to the following questions: Can the mobile library be seen as a public library in a smaller scale? How do the users experience the value and function of the mobile library? What does the library staff think of the value and function of the mobile library for the users? What would the consequences be if the service of the mobile libraries would not exist? The method used was qualitative interviews. The groups of respondents are mobile library users and library staff. The theories used include Anderson and Skot-Hansen’s model of the public library’s local profile. This model is used to analyze the results. The result of the study shows that all groups of respondents are of the opinion that the mobile library has a significant value and function in many ways.

Under lång tid tillbaka har det försökts att hitta en lämplig värderingsmetod som skalltillämpas på tillgångar och skulder för företagen. IASB reglerade att finansiella instrumentenför handel som derivatinstrument (optioner, terminer och swappar) skall värderas till verkligtvärde från anskaffningsvärde från och med 1 januari, 2005 och syftet var att verkligt värdegav relevantare information till marknaden och aktieägarna. En annan målsättning var att gånärmare mot harmonisering av redovisningsreglerna. IFRS innebar en övergång till verkligtvärde-värdering på fler tillgångs- och skuldkategorier. IAS 39 standarden behandlarfinansiella instrument, dess redovisning och klassificering, vilket är ett exempel på enkategori som har övergått till värdering till verkligt värde.Det finns för- och motargument för båda principerna (verkligt- och anskaffningsvärde).Förespråkarna till verkligt värde menar att det är verkligt värde som ska tillämpas förvärdering av finansiella instrumenten eftersom det ger den bästa informationen till aktieägarnaoch marknaden om företagets verkliga värde. En nackdel med verkligt värde är att den befarasbidra till mer variation i resultat och balansräkningen. Anhängare till anskaffningsvärde sägeratt anskaffningsvärde modellen är mest relevant eftersom den bygger på faktiskatransaktioner. Det svåra med anskaffningsvärde är att den bidrar till problem att jämföra olikabolags tillgångar.Uppsatsens syfte är att undersöka effekterna av verkligt värde, varför det föredras kontraanskaffningsvärde och vilka grupper som gynnas av verkligt värde. Vi undersöker ocksåkonsekvenserna kring införandet av verkligt värde för företagen. Avgränsning: Vi haravgränsat oss på IAS 39 och intervjuat personer som är redovisningsansvariga på störreföretag, som är noterade på large-cap OMX Stockholm och OMX NORDIC EXCHANGEsamt revisorer/konsulter och finansiella kontrollanter. Studien kommer att avgränsas tillfinansiella instrument som ska värderas till verkligt värde enligt IAS 39.Arbetets metod följer en kvalitativ ansats och intervjuer har genomförts med noggrant utvaldarespondenter. Intervjuerna består av en mailintevju, en personlig intervju och tretelefonintervjuer. Frågorna som ställdes summeras till vilka finansiella instrument somföretaget har, problem i samband med hanteringen av finansiella instrument och verkligtvärde, jämförelse mellan verkligt värde och anskaffningsvärde och sist en uppfattning omintressenterna.Resultatet: Verkligt värde ger ett bättre beslutsunderlag för aktieägare och marknadeneftersom det visar en rättvisare bild om företagets ekonomiska ställning som tillfredställerintressenterna. Konsekvenserna med verkligt värde är att det påverkar resultat- ochbalansräkning som kan vara missvisande eftersom orealiserade värden redovisas. För mindreinvesterare, som inte är tillräckligt insatta i redovisningens utveckling, kan verkligt värdeförsvåra när olika värderingsprinciper används och tilläggsupplysningar läggs i noterna.Regelverket IAS 39 är dessutom krångligt för företag att tillämpa. / Uppsatsnivå: C

Bakgrund och problem: År 2005 infördes det nya regler gällande värdering avförvaltningsfastigheter. Värdering till anskaffningsvärdet enligt RR 24 ersattes då av IAS40, vilket medförde att de noterade fastighetsbolagen kunde välja att värdera sinaförvaltningsfastigheter till antingen anskaffningsvärde eller verkligt värde i sinkoncernredovisning. Samtliga fastighetsbolag valde vid införandet att värdera till verkligtvärde. Verkligt värde infördes vid en positiv konjunkturcykel vilket bidrog till kraftigtstigande vinster för förvaltningsbolagen. År 2008 hände däremot något som ingen hadeförväntat sig. Den amerikanska bostadsmarknaden kom att kollapsa, vilket senareresulterade i en global finanskris. Marknadssituationen vände dramatiskt och priserna påförvaltningsfastigheter i Sverige kom att falla. Problematiken av finanskrisen kom attleda till ett ifrågasättande om fastighetsbolagen och dess ledning hade värderat ned sinatillgångar i den mån som förväntades av marknaden, då ett flertal analyser antydde attfastigheterna endast hade värderats ned i hälften så stor utsträckning som marknaden irealiteten gjort.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur svenska noteradefastighetsbolag har tillämpat IAS 40, i sin värdering av förvaltningsfastigheter underrådande finanskris.Metod: Uppsatsen har bedrivits som en kvalitativ studie. Informationen har erhållits frånpersonliga intervjuer med fyra specialister inom fastighetsvärdering. Studien har pendlatmellan den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen, vilket såledesresulterar i att en abduktiv forskningsmetod har bedrivits.Resultat och slutsatser: Verkligt värde medför att värderingen påverkas av förädling,konjunkturpåverkningar samt till vilket syfte en fastighet innehas. Det bidrar i synnerhettill att en fastighet kan värderas olika beroende på vem som innehar fastigheten och det ärsvårt att bedöma om värderingen är rätt eller fel. Finanskrisens påverkan har bidragit tillatt transaktionerna på fastighetsmarknaden har minskat dramatiskt, då matchningenmellan köpare och säljare inte har existerat. Studien har därmed visat på attvärderingsmetoden verkligt värde blir väldigt teoretiskt i brist på fastighetstransaktioner,då metoden syftar på att uppskatta marknadsvärdet med hjälp av försäljningar avjämförbara objekt. Av en transaktionsfattig marknad har det därmed skapatsvärderingsfrihet för fastighetsbolagens och dess ledning. Att fastighetsbolagen även harvarit sparsamma i sin motivering till nedvärderingarna, har bidragit till att den externaläsaren har fått svårigheter att skapa sig en uppfattning om fastighetsbolagens tolkning avverkligheten, vilket således bör förbättras i framtiden.