Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden. Vår huvudsakliga slutsats av studien är att det subjektiva inslag som de uppskattade marknadsvärderingarna innehåller är problematiskt avseende jämförbarheten mellan fastighetsbolag.

Från och med 1 januari år 2009 sker en förändring av redovisningsstandarden som innebär att man vid redovisning av nybyggnation av förvaltningsfastigheter fram till färdigställande får välja om man vill redovisa till anskaffningsvärde eller till verkligt värde. Syftet med denna uppsats är attundersöka vilka för- och nackdelar som finns med att värdera nybyggnation avförvaltningsfastigheter till verkligt värde respektive anskaffningsvärde i en stundande lågkonjunktur samt om dessa även gäller för färdigställda förvaltningsfastigheter. Undersökningen i denna uppsats kan vara av värde för fastighetsbolag för att ge en uppfattning om problem och svårigheter som kan komma att uppstå vid val av värderingsmetod. En särskilt stor svårighet medatt värdera nybyggnation visade sig vara bristen på en aktiv marknad. När fastighetsbolag väljer hur de ska värdera sina byggprojekt måste de ta i beaktning hur resultatet kan komma att påverkas av osäkerheterna i värderingsmetoderna för verkligt värde och om relevansen man kan få med verkligt värde uppväger verifierbarheten man får med anskaffningsvärde.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vad kunder inom den industriella marknaden värdesätter i valet av ny leverantör. Den teoretiska referensramen diskuterar hur utvecklingen av en nyetablerad kundrelation ser ut från det inledande relationsstadiet då kontakt tas fram till det etablerade stadiet där parterna har samarbetat under flera år och känner varandra väl. Intervjuer på fallföretaget Sjölanders Mekaniska samt intervjuer med två representanter från respektive Kund, Kund A och Kund B, har genomförts. Målet var att få en bred förståelse för fallföretagets och kundernas verksamhetsområde, dess kultur samt vad de värdesätter i en affärsrelation för att kunna hitta en röd tråd i hur ett lyckat samarbete mellan ny kund och leverantör uppnås. Ett samarbete har skett med en parallell undersökning (L. Ask & K. Westh 2009) av fallföretagets redan etablerade kundrelationer för att få en helhetsbild av fallföretagets kundrelationer. Det som värdesätts i en ny relation är att en öppen dialog kan föras och att företaget har den kompetens som behövs samt att de är flexibla inför kundernas behov. Andra viktiga faktorer som framkom i undersökningen var bland annat kommunikation, öppenhet och ärlighet.

Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur och detta påverkar det mesta i vårt samhälle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgångar i fastigheter värderade till verkligt värde kan tvingas till resultatsänkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgångarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltså kan bli föremål för nedskrivningar. Med hjälp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en låg- respektive högkonjunktur. Problemformuleringen vi utgår ifrån är: Hur påverkas fastighetsföretagens benägenhet till upp/nedskrivningar av sin finansiella ställning samt konjunkturen? Studien baseras på en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsföretag och inkluderar åren från och med 2005. Med hjälp av en statistisk undersökning analyseras både interna och externa faktorer som kan tänkas påverka företagens upp- och nedskrivningar. Tidigare studier visar till exempel att skuldsättningsgraden och förändring i BNP har en påverkan på företagens upp- och nedskrivningar. Vår studie granskar, förutom skuldsättningsgraden, även om ROE, ROA, rörelsemarginalen, Market/Book-kvoten samt konjunkturen kan ha någon påverkan. De hypoteser vi utgår ifrån är att fastighetsföretag med svag finansiell ställning troligen är extra försiktiga med att göra nedskrivningar när tiderna är sämre. När konjunkturen vänder uppåt är det sannolikt de finansiellt svaga företagen som försöker maximera uppskrivningarna. Analysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet Minitab i vilket vi gjorde spridningsdiagram för att visuellt undersöka linjära samband samt regressionsanalyser för att undersöka hur starka dessa eventuella samband är. Det starkaste sambandet hittades mellan konjunkturen och värderingen av förvaltningsfastigheterna. Detta var också det enda sambandet vi med statistisk signifikans kan bekräfta. Måtten på företagens finansiella styrka verkar inte påverka företagens benägenhet att göra upp och nedskrivningar i den mån vi utgick ifrån i våra hypoteser. Studien resulterade inte i några statistiska bevis för att någon form av earnings management förekommer hos fastighetsföretagen vid värdering av fastighetsbeståndet till verkligt värde. Dock kan vi inte heller utesluta att så är fallet.

Idag står många äldre byggnader och industriområden tomma med stor potential för ombyggnad till nya verksamheter. Att ta tillvara på dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader betyder att vi värnar om vårt kulturarv. Tyngdpunkten i detta examensarbete ligger på ämnet ombyggnad och planering för en kulturhistoriskt intressant industribyggnad baserat på de lagar och regler som gäller för ombyggnad. Ämnet behandlas både generellt och med en byggnad på Tändsticksområdet i Jönköping som fallstudie. Med detta som grund har ett förslag tagits fram där en  kulturhistoriskt intressant byggnad fått ett möjligt användningsområde. Syftet och nyttan med studien är att utreda vilka byggnadstekniska faktorer som bör beaktas vid en ombyggnad av kulturhistoriska byggnader för en ny verksamhet på ett äldre industriområde. Målet med detta arbete är att genomföra en utredning kring en ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse vid ändrad verksamhet. Den första frågeställningen som besvaras under projektets gång är hur ett äldre industriområde kan omvandlas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner. För att svara på detta har Jönköpings Stadsbyggnadsvision legat till grund. Den andra frågeställningen handlar om hur kulturminnesförklaringar/bevarande- och varsamhetskrav påverkar ombyggnadsmöjligheterna för en befintlig byggnad. Denna frågeställning besvaras till största del med hjälp av litteraturstudier, även Jönköpings kommuns affärsplan för Tändsticksområdet ligger till grund för utredningen. Den sista frågeställningen handlar om hur de byggnadstekniska aspekterna påverkas vid en ändring av verksamheter i en befintlig byggnad. För att utreda denna frågeställning har litteraturstudier genomförts, samt besök på plats för den aktuella byggnaden på Tändsticksområdet. Resultatet av arbetet är att det finns många byggnadstekniska faktorer som påverkar hur ett äldre industriområde kan utvecklas till en attraktiv stadsdel med blandade funktioner. För att uppnå detta resultat följs kommunens visioner och riktlinjer. Det är också viktigt att en ombyggnad sker utifrån varje byggnads förutsättningar. En ombyggnad bör så långt det går uppfylla samma krav som vid nybyggnation, dvs. enligt BBR:s normer. När detta inte är möjligt används BÄR som ger rekommendationer och allmänna råd för ändringen.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera olika faktorer som påverkar konsumenten i dennes köpval av köttprodukter. Ämnet är högst intressant då vi idag konsumerar allt mera kött samt att det råder ett stort tvivel kring produkten. Uppsatsen har ett deduktivt angreppsätt och är utförd genom en kvantitativ undersökningsmetod. Hypoteser har formats genom en framarbetad referensram. Dessa har i sin tur genomgått en empirisk undersökning på ICA Maxi i Giraffens köpcentrum i Kalmar. Därefter har resultaten analyserats för att i sin tur finna svar på uppsatsens uppsatta frågeställning. Studiens resultat visar på att de utvalda faktorerna, ursprungsland, pris, varumärket, förpackning, situationsfaktorer, kvalitetsmärkning och spårbarhet är sådana faktorer som tas med i beslutsprocessen när köp av kött tas i butik. Vidare visar resultaten på att dessa faktorers viktighetsgrad påverkas av konsumentens ålder, kön, om köpet görs på impuls och hur viktigt priset i sig är för konsumenten.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att externa resurser så som revisorer och branschpraxis, i form av vägledning vid implementering samt osäkerheter, hade en stor betydelse för företagens anpassning.

Denna uppsats ämnar att utifrån redovisningenskvalitetsaspekter reda ut vilka för- och nackdelar som uppstår vid värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde enligt IAS 41. Uppsatsen undersöker hur skogsföretagen, aktuella revisorer och utomstående värderare ser på redovisningen ur ett kvalitetsperspektiv. Genom resultatet diskuteras vidare funktionaliteten av värdering till verkligt värde. Studien avser att bidra med ny forskning inom ämnet redovisningskvalitet.

Som följd av den rådande globaliseringen har företag och ägarandelar fått en större geografisk spridning. Detta har ställt krav på en mer harmoniserad redovisning för att främja jämförbarheten mellan företag internationellt. Med bakgrund till detta infördes gemensamma redovisningsregler inom EU. IASB blev det beslutsfattande organet som införde redovisningsreglerna IFRS/IAS, där IAS 40 fick en betydande inverkan på redovisning av fastigheter. Redovisning till verkligt värde av fastigheter trädde i kraft 2005 efter EUs antagande av IAS 40 för publika fastighetsbolag. Vi har valt en kvantitativ forskningsansats för att undersöka ifall införandet av IAS 40 har gjort att fastighetsbolagen redovisar en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Att nu värdera fastigheter till verkligt värde har både teoretiskt såväl praktiskt skapat en del komplikationer. Införandet innebär ett tydligt avsteg från traditionella redovisningsprinciper såsom försiktighetsprincipen och konservativ redovisning. Detta har resulterat i att företagen tar upp orealiserade värden i resultaträkningen. Vi har samlat in data från de publika fastighetsbolagen under tiden 2001-2011 och genomfört regressionsanalyser för att se hur värdeförändringarna i redovisningsinformation har påverkat aktiepriset. Vårt empiriska resultat tyder på att förändringar i bokfört värde på eget kapital och nettoresultatet har totalt sätt fått en reducerande inverkan på aktiepriset. Detta innebär att IAS 40 inte har bidragit till en mer värderelevant information vid aktieprissättning. Vi ser dock att nettoresultatet har fått en ökad betydelse, samtidigt som bokfört värde på eget kapital har minskat avsevärt.

Bakgrund och problematisering: Till följd av ökad globalisering, datatillgänglighet och ökade möjligheter för informationsbehandling, är det nuvarande redovisningssystemet under förändring. Redovisningen går från att baseras på den mer traditionella industriella ekonomin till att anpassas mot en mer informationsbaserad ekonomi med större fokus på relevans i årsredovisningarna. Detta innebär ökad användning av värdering till verkligt värde snarare än värdering till anskaffningsvärden, vilket skapar nya utmaningar för revisorer i verifieringen av de finansiella rapporterna då osäkerheter kan uppstå angående verkliga värdens rimlighet. Syfte och frågeställningar: Genom tillämpning av verkligt värde-värdering har en ökad osäkerhet uppstått i de finansiella rapporterna. Dessa osäkerheter kan vara svåra att minska om värderingarna bygger på svårverifierbar data. Studien ämnar ge en ökad förståelse kring hur revisorer upplever de osäkerheter som uppstår vid revision av poster värderade till verkligt värde, samt hur dessa osäkerheter hanteras. Teori: Studiens teoretiska ramverk bygger på  Pentlands (1993) och Carrington & Catasús (2007) tolkning av trygghetsteorin i en revisionskontext. Pentland (1993) gör en tolkning av Collins (1981)  teori om rituella interaktionskedjor och applicerar denna i en revisionskontext. Carringston & Catasús (2007) studerar hur revisorer upplever själva “källan” av trygghet utifrån Kolcaba & Kolcabas (1991) trygghetsteori.  Studiens teoretiska perspektiv grundar sig i dessa två teoretiska utgångspunkter för att tolka och analysera den insamlade empirin. Metod: Studiens tillvägagångssätt bygger på en kvalitativ metod där den insamlade empirin utgörs av nio intervjuer med revisorer verksamma inom de fyra stora revisionsbyråerna. Uppsatsen har en hermeneutisk vetenskapssyn vilket innebär att den insamlade empirin tolkas utifrån de valda teorierna för att på sådant sätt öka förståelsen för hur de intervjuade revisorerna upplever och handskas med osäkerheter som följer av verkligt värde-värderingar.  Resultat och slutsatser: Studien finner indikationer på att revisorerna upplever informationsbristen som den främsta källan till osäkerhet. I linje med Pentlands (1993) studie om revision som en trygghetsskapande process, tolkas dessa osäkerheter utgöra en källa för otrygghet hos revisorerna. Studien finner indikationer på att mängden kunskap och erfarenhet revisorn besitter påverkar den upplevda otryggheten i samband med revision av verkligt värde-värderingar. Studien visar också hur revisorer genom interna- och externa värderingsexperter, modeller samt diskussioner inom revisionsteamet och inom revisionsbyrån minskar denna känsla av otrygghet och uppnår det tillstånd då revisorn känner sig trygg med värderingarna.