No description available.

Införandet av IAS 41 medförde att redovisningsprinciperna för värderingen av ett företags biologiska tillgångar förändrades. Det finns forskning på hur införandet av IAS 41 påverkat olika aktörer inom skogsindustrin men lite är skrivet om dess påverkan på laxodlingsindustrin. Denna uppsats ämnar undersöka hur kapitalfördelningen till intressenter utvecklats sedan införandet av IAS 41. Studien fokuserar på intressenterna ägare och anställda. Vi har tillämpat en kvantitativ metod där vår empiriska studie bygger på numerisk sekundärdata. Dessa har samlats in från årsredovisningar för de utvalda företagen. Resultatet från vår undersökning är inte entydigt men visar att utdelningarna har ökat och således gynnat ägare. Personalkostnaderna har ökat men inte i sådan utsträckning att det kan härledas till införandet av IAS 41.

Harmonisering av redovisningsprinciper mellan länder inom EU har försökt uppnås under lång tid och från och med 2005 har det blivit obligatoriskt för noterade företag inom EU att tillämpa IFRS och IAS vid årsbokslut. En av IAS standarder är IAS 40 – Förvaltningsfastigheter där företag som innehar förvaltningsfastigheter kan välja att värdera sina fastigheter antingen enligt anskaffningsvärdemetoden eller verkligtvärdemetoden. Dock väljer de flesta företag att följa IFRS rekommendation, att värdera till verkligt värde. När företag väljer att värdera enligt verkligtvärdemetoden kan värdering ske antingen internt inom företaget eller externt med hjälp av externa värderingsmän. Syftet med vår studie är att undersöka hur svenska och brittiska företag värderar sina förvaltningsfastigheter (internt/externt) och om det råder harmonisering mellan länderna och varför de valt att värdera som de gör. Vår studie innefattar 15 svenska företag och 48 brittiska företag som är noterade på respektive börs och redovisar förvaltningsfastigheter i sin årsredovisning. Vi har valt att använda oss utav en metodkombination av både kvantitativa och kvalitativa metoder för att kunna uppfylla vårt syfte. Undersökningen visade att de svenska och brittiska företagen föredrar olika värderingsmetoder när de värderar förvaltningsfastigheter. I Storbritannien var det tydligt att den externa metoden föredras medan i Sverige var både metoderna populära. Detta pekar på att det inte råder harmonisering vid värdering av förvaltningsfastigheterna i Storbritannien och Sverige efter införandet av IAS 40.

No description available.

Den här vetenskapliga essäns syfte är att belysa svårigheterna i att hantera en mångkulturell skola och vikten av att ha en interkulturell kompetens. Essän bygger på tankar kring att bejaka kulturell identitet och tankar om allas lika värde. Jag vill också visa på hur läroplanen förhåller sig till kulturell identitet och allas lika värde. Essän speglar egna erfarenheter som används i en utvecklande process och ett reflekterande skrivande. Slutsatsen visar att fritidspedagogerna i dagens mångkulturella skola möter flera hinder. Fritidspedagogerna behöver utbildas mer i hur styrdokumenten ska tolkas, för att skapa ett enat synsätt och en interkulturell kompetens samt för att kunna möta barnen och sig själva i svåra situationer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument. Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till

Syftet med examensarbetet har varit att analysera hur två surdegar, ett surdegspulver, citronsyra, mjölksyra, ättiksyra, amylas, xylanas, kornmaltmjöl, vetemaltmjöl respektive kalciumkarbonat påverkade deg och bröd gjorda på Nord Mills finmalda rågmjöl. Arbetet belyser följaktligen hur rågdegens egenskaper påverkas av de olika tillsatserna och vilken mängd av tillsatserna som ger eftersträvansvärt brödinkråm. Den analyserade mängden av de olika tillsatserna bestämdes utifrån ett rådande uttalande att det krävs 1000 syraenheter per kilo rågmjöl för att bakningskapaciteten ska bli optimal. Tillvägagångssättet innefattade degberedning, viskositetsmätningar, falltalsmätning, bestämning av pH-värde och syratalsmätning, avbakning samt visuell bedömning. Resultatet av undersökningen visade att bröden med surdegspulver, citronsyra respektive mjölksyra i mängder som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl och ett pH-värde under 5 gav de visuellt bästa brödinkråmen. Den lägre mängden tillsats av amylas och xylanas gav också bröd av god kvalitet med hänsyn till brödinkråmet. pH-värdet på syran som tillsattes i rågdeg var betydelsefull för hur brödets inkråm blev vid avbakning. Slutsatsen kunde dras efter att kalciumkarbonat tillsammans med citronsyra analyserats i rågdeg. Vägledningen att det krävs 1000 syraenheter per kilo rågmjöl för att bakningskapaciteten hos ett rågbröd ska bli optimal (Dal Thomsen 1988) kvarstår efter denna undersökning. Det framkom att bröden med surdegspulver, citronsyra och mjölksyra som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl gav eftersträvansvärda brödinkråm jämfört med mängden som motsvarades av 700 syraenheter per kilo rågmjöl av samma tillsats. Övriga syratillsatser som motsvarade 1000 syraenheter per kilo rågmjöl gav dock inte önskvärt brödinkråm. Eventuellt kan detta vara en indikator på att syrans kemiska sammansättning har betydelse för brödinkråmet, och man kan därför inte helt förlita sig på vare sig syrans syratal eller pH-värde.

No description available.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur tiden som arbetsslös kan påverka individens motivation som arbetssökande. Den övergripande frågeställningen är om motivationen till att hitta ett jobb skiljer sig mellan kort- och långtidsarbetslösa ungdomar. Motivationen har här undersökts genom att jämföra om kort- och långtidsarbetslösa skiljer sig i upplevd locus of control, self-efficacy, värdet av ett arbete samt upplevda krav och faktisk nedlagd ansträngning. 106st arbetslösa ungdomar, samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen, deltog i enkätundersökningen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kort- och långtidsarbetslösa i motivationen till att hitta ett arbete. En begränsning i undersökningen är att skillnaden i tid mellan grupperna kort- och långtidsarbetslösa är liten. / The purpose of this study is to gain knowledge on how time of unemployment may affect an individual's motivation in the search of a job. The main issue is whether the motivation to find a job differs between short and long term unemployed young people between 18-26 years of age. The motivation has been examined by comparing the short-and long-term unemployed differ in perceived locus of control, self-efficacy, the value of a work, and perceived requirements and actual effort spent. 106 unemployed youths, all registered at the Employment Service, participated in the survey. The results showed no significant differences between short-and long-term unemployed in the motivation to find work. A limitation of the study is that the difference in time between the groups short-and long-term unemployed is small.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur olika anställda på en given industri – kollektivarbetare och tjänstemän - reflekterar över sina arbetskläder och vilket symboliskt värde kläderna har i deras kontext, samt hur detta påverkar deras egen identitet. Frågeställnigarna arbetet utgår ifrån är: Vilket symboliskt värde har arbetskläder för de anställda på den givna industrin? Och, hur påverkar arbetsklädernas symboliska värde den enskilde individens identitet?Uppsatsens empiri grundar sig på samtalsintervjuer med tre anställda från en industri, och där empirin tolkas utifrån sociologiska teoretiska modeller såsom den symboliska interaktionismen, det dramaturgiska perspektivet, begrepp från sociologen Pierre Bourdieu, och idéhistorikern Michel Foucaults redogörelse över den moderna disciplinen.De slutsatser som kan dras utifrån analysen av empirin, är att på denna industri så finns det en social hierarki - oberoende av överordnande chefspositioner - som upprätthålls genom arbetskläders symboliska värde. Arbetsklädernas symboliska värde består i att de uttrycker en distinktion och identifikation mellan olika typer av kapital och definierar och markerar de olika positioner som finns inom detta fält. Individers identitetskapande påverkas av de roller individerna spelar, och när arbetskläder har ett särskilt symboliskt värde så kan det påverka individens egen identitet. Detta skulle kunna förklara varför den intervjuade tjänstemannens privata syn och uppfattning om kläder, korrelerade med vad hans arbetskläder uttrycker. Dock är det svårare med de två intervjuade kollektivarbetarna, eftersom deras habitus tycks överensstämma med deras arbetskläders symboliska roll/innebörd. Varav det är problematiskt att se vad som är orsak och verkan - om deras identitet beror på deras habitus eller om deras identitet formas av de roller de spelar genom arbetskläderna.