Bakgrund: När den globala finanskrisen inträffade, uppstod det en osäkerhet kring värderingen av förvaltningsfastigheter. Följden blev att fastighetspriserna dämpades samtidigt som räntorna sänktes, detta följer inte teorin. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur börsnoterade fastighetsbolags redovisning av förvaltningsfastigheter har påverkats av den globala finanskrisen. Metod: Vi använde den kvalitativa metoden då vi gjorde en närmare undersökning av de börsnoterade fastighetsbolagens årsredovisningar för att få en bättre inblick i företagen. Referensramen: I referensramen presenteras IASB:s regelverk IAS samt innebörden av förvaltningsfastigheter och dess marknad, detta för att ge läsaren en bättre förståelse om värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde.  Empiri: Empirin är insamlad genom de utvalda fastighetsbolagens årsredovisningar, dess aktiekurs från Stockholmsbörsen (OMX) samt STIBOR räntan från Riksbanken.  Slutsats: Slutsatsen är att finanskrisen har haft en inverkan på fastighetsbolagens värdering av förvaltningsfastigheterna, men värderingen har inte följt aktiekursen. / Background: When the global financial crisis occurred, there was an uncertainty about the valuation of investment properties. As a result, property prices slowed down while interest rates were lowered, this doesn’t follow the theory.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how real estate companies' regarding accounting for investment properties has been affected by the global financial crisis. Methodology: We used the qualitative method when we looked closer in to the real estate companies' annual reports to get a better insight.  Reference frame: In the frame of reference, IASB's regulation IAS and the implications of investment property and its market is presented, this to give the reader a better understanding of the valuation of investment properties at fair value. Empirical foundation: The empirical foundation is collected from the selected real estate companies' annual reports, its stock price from the Stockholm Stock Exchange (OMX) and STIBOR interest from Riksbanken. Conclusion: The conclusion is that the financial crisis has an impact on real estate companies' valuation of investment properties, but the valuation has not followed the stock price.

Under gymbranschens tidiga år var det nästan uteslutande manliga kroppsbyggare som använde sig av gymträningen. I dag ser situationen helt annorlunda ut, gymträningen är en träningsform som utövas av män och kvinnor i alla åldrar och med helt olika bakgrund. Fler och olika typer av människor innebär även fler och olika uppfattningar om vad ett bra gym är. Större krav började ställas på gymmen att identifiera vilka tränande de hade och vad dessa önskade av sitt gym och därmed blev det viktigare än någonsin för ledningen till gymmen att förstå och tolka begrepp som tjänstekvalitet och värdeskapande. Vidare är det av central betydelse för ledningen att veta vad de tränande på gymmen håller som värdeskapande och samtidigt kunna använda denna vetskap i den värdeskapande processen, allt för att skillnaden i värdeuppfattningar mellan företaget och dess kunder ska vara så liten som möjligt. Som fallföretag för denna undersökning står Nautilus gym och dess tränande i Örebro. Tjänster skiljer sig i vissa avseenden ifrån produkter, en viktig aspekt är kundens deltagande i produktionsprocessen. Att producera eller utföra en tjänst innebär att sätta ihop och leverera resultatet av en blandning mellan fysiska faciliteter och mentalt/fysiskt arbete. Värdeskapande är en grundläggande beståndsdel för företagens överlevnad idag. För att kunna tillhandahålla överlägset kundvärde blir det allt viktigare att skapa och behålla långsiktiga kundrelationer. Företagsledningens uppfattning om kundernas förväntningar styr beslut om vilken specificerad tjänstekvalitet företaget ska följa när genomförandet av tjänsteprocessen sker. Syftet med denna studie är att jämföra vad Nautilus gym uppfattar som centralt värdeskapande ur konsumentens synvinkel och vad konsumenterna i själva verket upplever som viktigast. Vidare syftar studien till att utröna vad konsumenter värdesätter högst i upplevelsen kring sin träning, ett minskat upplevt uppoffrande eller ett ökat antal förmåner. Undersökningen baseras huvudsakligen på ett hermeneutiskt synsätt med inslag av positivism. Syftet med undersökningen var att utifrån befintlig teori samt egna erfarenheter och värderingar tolka den information som framkom i studien. Teoriavsnittet behandlar ämnesområdena tjänster, tjänstekvalitet, värde samt hur tjänster kan skapa värde. I empirin ges en kort historiebeskrivning av Nautilus gym och även viss information om Nautiluskonceptet. Kvalitativ data har samlats in ifrån intervjuer med fyra personer ur Nautilus management samt åtta medlemmar ur gymanläggningarna i Örebro. I analysdelen sammanställs den insamlade empirin och analyseras mot bakgrund av befintlig teori med hjälp av en framtagen analysmodell. Nautilusledningens uppfattning om värdeskapande ur dess tränandes synvinkel ställs mot de tränandes egna svar. I slutsatsen/diskussionen presenteras och utvecklas svaren från analysdelen och diskussion förs kring olika aspekter av tjänster, tjänstekvalitet och värdeskapande.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka: Lean filosofins påverkan på Banken X administrativa processer. Samt huruvida Lean Kan vara ett verktyg/process för att förbättra de administrativa Processerna.   Dessutom är våra frågeställningar dessa: Hur påverkar Lean de administrativa processerna i Banken X? Kan administration bli Lean? Hur kan Banken X arbeta för att implementera Lean på det mest effektiva sättet?   Metod: Denna studie har den kvalitativa metoden som ansats. Teorin för denna studie har hämtats från relevanta vetenskapliga teorier inom aktuellt ämne. Vidare genomfördes denna insamling av information i syfte för att underlätta förståelsen samt skapa en insikt i ämnet. I förfarande för denna studie har vi valt den deduktiva metoden att arbeta efter, resultatet är intervjuer av tre medarbetare från Banken X huvudkontor. Det empiriska underlaget har sedan sammanställts med den teoretiska materiellt där vi har skildrat likheter och olikheter.   Resultat & slutsats: Denna studie påvisar att Lean kan öka värdeskapande för de administrativa processerna, samt att administration kan bli Lean, men inte i samma omfattning och effektivitet som Lean faktiskt har haft på verkstadsindustrin. Vidare att det kanske svåraste i arbetet med Lean faktiskt är implementeringen och acceptansen av medarbetarna.   Förslag till fortsattforskning: Vi anser att det skulle vara intressant att om ett par år studera Banken X eller för den delen en annan administrativ organisation för att se huruvida Lean Administration har fått ett fäste eller inte och för att se om värde och värdeskapande har identifierats på ett mer effektivt sätt   Uppsatsens bidrag: Förhoppningen med denna studie är att belysa Lean konceptets påverkan på administrativa organisationers processer. Vi är övertygade om att dagens knivskarpa konkurrens bidrar till att fler och fler organisationer inte längre lyckas överleva på den tuffa marknaden. Dessutom är vi övertygade om att i den globala värld som vi lever i är det mycket viktigt och centralt att organisationer har tydliga och strukturerade processer i sitt dagliga arbete för att lyckas vidmakthålla sig.    Nyckelord: Lean, Muda, Värde, Värdeskapande & Kaizen / Aim: The purpose of this study is to investigate: The Lean philosophy’s impact on the Bank X administrative processes. And whether Lean Can be a tool/process to improve the administrative processes. Further are our issues these: How does Lean affect the administrative processes in the Bank X? Can administration become Lean? How can Bank X work to implement Lean in the most efficient way?   Method: This study is the qualitative method approach. The theory of this study is taken from the relevant scientific theories in the current topic. Furthermore we took this collection of information in order to facilitate understanding and create an understanding of the subject. The procedure for this study, we have chosen the deductive method to work after, the result are from the interviews of three employees from the Bank X headquarters. The empirical basis has been compiled with the theoretical material which we have described the similarities and differences   Result & Conclusions: This study demonstrates that Lean can increase the value of administrative processes, and that the administration can become Lean, but not to the same extent and effectiveness of Lean actually has had on the engineering industry. Furthermore, it is perhaps most difficult in the work with Lean is actually the implementation and acceptance by the employees.   Suggestions for future research: We think it would be interesting to in a couple of years studying Bank X or, for that matter, a different administrative organization to see whether Lean Administration has received an attachment or not and to see if value and valuecreating have been identified in a more efficient manner   Contribution of the thesis: The hope of this study is to highlight the Lean concept's impact on the organizations' administrative processes. We are convinced today's sharp competition contributes to more and more organizations no longer manage to survive in the tough market. In addition, we are convinced that in the global world we live in, it is very important and crucial that organizations have clear and structured processes in their daily work in order to succeed in maintaining itself.   Key words: Lean, Muda, Value, Valueadding & Kaizen

Uppsatsens syfte är att belysa begreppen utvärdering och värde i utvärderingar kopplade till offentlig verksamhet. Forskningsfrågan lyder: Vilken betydelse tillskriver tjänstemän och politiker begreppen utvärdering och värde vid utvärdering inom offentlig verksamhet? Forsk­ningsfrågan har brutits ned i tre frågeställningar: Vilka uppfattningar finns om begreppet ut­värdering? Vilka uppfatt­ningar finns om begreppet värde i en utvärdering? Vilken med­veten­het finns hos mottagaren av en utvärdering att se till bakomliggande faktorer?   Uppsatsens metod är en triangulering sammansatt av kvalitativa och kvantitativa forsknings­strategier samt utgången från ett ideografiskt angreppssätt. Tre studier är genomförda; två öppna intervjustudier och en enkätstudie. Tolkningen av intervjustudierna har genomförts via hermeneutisk ansats och analysen i enkätstudien har genomförts genom rangordning i ett da­torbaserat statistikprogram. Respondenter är politiker och tjänstemän som arbetar inom barn- och skolförvaltningen i kommuner i två län.    Resultatet visar att respondenterna har en insikt om att utvärdering ses allsidigt utifrån olika synsätt om teorier och modeller. Termer som kan sättas i samband med utvärdering är nog­grannhet och bedömning. Flertalet anser att det finns mer eller mindre uttalade krav på att utvärderingar bör genomföras i kommunerna. I svaren återkommer också benämningar såsom beskriv­ning, definition och förklaring som återfinns i teorisammanhang tillika med att sam­manställa fakta och att skapa ordning i uppgifter. Respondenternas svar beträffande begreppet värde är lite mer diffust. Det går inte av resultatet att se om värdebegreppet anses som något specifikt att beakta i en utvärdering. Respon­denterna ser sig dock som professionella yrkesut­övare och anser därmed att de har kompe­tens att se till bakomliggande faktorers betydelse när de får en utvärdering i sin hand. I resultatet ses också ekonomin som ett viktigt kriterium att ta hänsyn till. Samtidigt finns en vilja att sätta den enskilda människan i fokus. De två sist­nämnda anspråken kan ibland stå i ett motsatsförhållande men det främsta målet med kom­munens verksamhet, enligt respondenterna, bör vara att ge varje individ trygghet.

Med bakgrund i rådande finanskris och lågkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring värdering till verkligt värde och den specifika tillgång som fokuseras är förvaltningsfastigheter. Syftet med studien är att öka insikten i hur fastighetsbolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde i den aktuella finansiella krisen och lågkonjunkturen samt att synliggöra osäkerheten som finns i tillämpade värderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod använts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv på problematiken i studien har även två sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjälp av en komparativ analysmetod. Referensramens roll för att uppfylla syftet består av tre komponenter där den första syftar till att ge en teoretisk bas till studien medan de andra två använts som ett verktyg för att besvara studiens två frågeställningar. Den sammanfattande slutsatsen av hela studien är att den uppdagade problematiken kring värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i rådande finanskris och lågkonjunktur bottnar i brister avseende transparensen i redovisningsinformationen. Studien har vidare genererat en intressant hypotes att det skulle kunna finnas ett samband mellan hur hög belåningsgrad ett fastighetsbolag har och hur mycket det väljer att skriva ned sina fastigheter.

Under de nio sista veckorna år 2005 genomfördes intervjuer med åtta representanter för tre olika branscher med betydelse för förvaltningsfastigheternas värdering. De svar som erhållits beskriver och förklarar tolv kontrollfunktioner som tjänar till att verifiera eller på något annat sätt bidra till att garantera fastighetsvärderingens kvalitet. De funna kontrollfunktionerna förklaras utifrån uppsatsens teoretiska referensram. Huvudsakligen tar de sikte på efterlevnad av redovisningsreglerna och värderingens förutsättningar. Ett genomgående drag är att fokus ligger på en kontroll av verkligt värdes rimlighet. Det har också konstaterats att kontrollerna varierar beroende på använd värderingsmetod och att erfarna praktiker tycks föredra verkliga värden som grundats på nuvärdesberäknad kassaflödesanalys medan de genomför noggranna kontroller innan den primära värderingsmodellen – ortsprismetod – tillämpas.

Sammanfattning Bakgrund Mässor har funnits väldigt länge och de är fortfarande en av de mest popu-lära marknadsföringsaktiviteterna hos företag. Ett stort problem som utstäl-lande företag har haft under en lång tid är att det är svårt att utvärdera vilket värde som mässorna kan ge till de utställande företagen. När det är dåliga ekonomiska tider är det lätt för ledningen i ett företag att skära ner mäss-budgeten eftersom företagen oftast inte har några siffror på vilka fördelar det ger att ställa ut. Jönköpingsregionen är ett område med många underle-verantörer och är också sedd som en väldigt central plats i Sverige eftersom det är ’nära’ till allt. Underleverantörerna har inga egna produkter utan till-verkar dem i nära samarbete med sina kunder. Därför är mötet med kun-derna jätteviktigt och mässorna är ett viktigt medium för att träffa andra från branschen. Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilket värde som mässorna ger till utställande underleverantörer i Jönköpingsområdet. Metod Metoden som har använts i den här uppsatsen är kvalitativ med djupinter-vjuer med åtta företag som ställer ut på Elmia Underleverantör. Detta gjor-des för att samla data från många företag med olika synsätt och perspektiv på vad värde är och vilket värde mässorna ger till deras företag. Studien är av beskrivande karaktär då detta passar bra in på den kvalitativa metoden som vi använt. Resultat Värdet som företagen får av mässdeltagandet sammanfattas i ordet kvalitet i bemärkelsen det kvalitativa mötet, budskapet, upplevelsen, imagen av att vara ekonomiskt stabilt och trovärdigt, förstärkta kontakter, förstärkt varu-märke, internt och ekonomiskt värde, värdet i att se nya möjligheter, pre-sentera nya varumärken och möta nya kundgrupper. För att förenkla en ut-värdering av mässan bör utställarna sätta upp mer kortsiktiga mål som lätta-re kan mätas och relateras enbart till mässan. / Abstract Background Trade fairs have existed for a very long time but it is still one of the most popular marketing activities performed by companies. One big problem that has faced exhibiting companies for a long time is that it is hard to evaluate what value the trade fairs can bring to the exhibiting company. In rough economical times it is easy for the top management in a company to cut in the trade fair budget since commonly they do not have any numbers providing the benefits of exhibiting. Jönköping is a region where many subcontracting companies are located and it is also seen as a central place in Sweden by many companies since it is ‘close’ to everything. The subcontracting companies do not have any own products but instead make them in close collaboration with their customers. Therefore the meeting with customers is of great importance and the fair is an important medium for meeting with the industry. Purpose The purpose of this thesis is to investigate what value the trade fairs bring to the exhibiting subcontracting companies in the Jönköping region. Method The method that has been used in this thesis is qualitative with deep interviews with eight companies exhibiting at Elmia Subcontractors. This was done in order to gather data from many companies with different views and perspectives of what value is and what value that trade fairs can bring to their companies. The study is of descriptive character since this is corresponding to the qualitative method used. Result The value that the companies receive from the trade fair participation can be summed up in the word quality in the sense of the qualitative meeting, the message, the experience, the image of being economically stable and trust-worthy, to strengthen contacts, to strengthen the brand, internal and financial value, the value in seeing new possibilities, to present new brands and to meet new target groups. In order to ease an evaluation of the fair, the exhibitors should set more short term goals that are easier to measure and that are easier to connect only to the fair.

I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40. Uppsatsen avgränsar sig till ett intressentperspektiv. Undersökningen grundas på primärdata i form av intervjuer som genomförts med fyra kreditanalytiker från tre stora svenska kreditinstitut samt med en aktieanalytiker. Samtliga intervjuade har specialinriktning mot fastighetsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna tas dels i intressentteorin med kreditgivaren som risktagare, dels i Modigliani-Millers teori om belåningens effekter i företag. Slutsatsen är att IAS 40 inte har fått någon konsekvens av betydelse vid kreditbedömning av fastighetsbolag i Sverige. Detta beror framförallt på att kreditgivarnas värderingsmetoder huvudsakligen är likviditetsrelaterade och därmed inte påverkas av värdeförändringar i fastighetsbolagens tillgångsmassa.

Den 1 januari 2005 infördes IFRS i svenska noterade företag. IAS 40 är en del av det nya regelverket och innebär att förvaltningsfastigheter får värderas till verkligt värde. Implementeringen av standarden medför stora förändringar i svensk redovisning. En redovisning baserad på verkliga värden kan resultera i stora svängningar vad gäller tillgångarnas värden. Vidare kan det vara problematiskt att tilldela den tillämpade värderingsmodellens ingående variabler realistiska värden. För att förvärva och äga fastigheter krävs finansiering, vilket sker genom upptagande av räntebärande lån och eget kapital. Vidare behövs en väl avvägd finansiell strategi som inkluderar delar så som riskhantering och antaganden om avkastningskrav. Syftet med vår uppsats är att undersöka och utreda problematiken kring värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde enligt IAS 40 samt fastighetsbolagens riskhantering och finansiering av verksamheten. Uppsatsen bygger på en undersökning av fem noterade fastighetsbolag samt intervjuer med respondenter från fastighetsföretagen, revisorer och en extern värderare. För att uppfylla vårt syfte har vi genomfört en kombination av en kvalitativ och kvantitativ undersökning. Undersökningens utformning är intensiv med en explorativ problemställning. Det finns totalt sett elva noterade renodlade fastighetsbolag i Sverige. Vi har studerat fem av dessa vilket resulterar i att vår undersökning baseras på en stor del av populationen (45 %). Intervjuer med representanter från två av de undersökta fastighetsbolagen har genomförts. Vidare har vi intervjuat en extern värderare. I studien har vi växlat mellan empiri och teori och således använt oss av den abduktiva metoden. Vi har utgått från de data som vi har fått fram då vi studerat de olika fastighetsbolagen samt respondenternas svar från intervjuerna. Resultatet från undersökningen påvisar att fastighetsvärdering enligt IAS 40 inte är ett helt lätt område. Det framkommer att räntekostnaderna utgör en betydande kostnadspost för fastighetsbolagen och att finansieringens fördelning har betydelse för hur stor påverkan en förändring av räntan har på räntekostnaden. Vidare påvisas att ränterisken utgör en stor risk för bolagen och resultatet kan försämras avsevärt om det inträffar en räntehöjning, trots att ränterisken till viss del hanteras genom olika derivatinstrument. Av avgörande betydelse för det beräknade fastighetsvärdet är avkastningskravet och antagandet om den framtida reala tillväxten. Det har således stor betydelse vilka antaganden som ligger bakom den tillämpade värderingsmodellens ingående variabler. Det framkommer också att det finns ett samband mellan ränteläget och fastighetsbeståndets värde. På lång sikt ger en lägre ränta ett högre värde på fastigheterna. En redovisning som baseras på verkliga värden ger en mer korrekt bild av företagens tillgångar. Det verkliga värdet måste anses bidra till att informationen blir mer relevant eftersom det är ett aktuellt värde som redovisas. Därmed kan det bättre användas som beslutsunderlag.

Bakgrund: Efter införandet av IAS 40 ska nu fastighetsbolagen värdera sina fastigheter till verkligt värde och visa de i sina årsredovisningar. Detta kan ge ett antal problem om inte företagen kan ta till sig nya regler i praktiken. Justeringarna som företagen blir tvungna att göra kommer att påverka deras eget kapital, resultaträkning och balansräkning. Några företag kommer att få stora justeringar och andra mindre. Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen är att analysera vilka effekter redovisningsstandarden IAS 40 får på de svenska fastighetsbolagens årsredovisningar. Ett del syfte är att visa vad skillnaderna i redovisningen beror på. Metod: Vi använder oss av både kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Årsredovisningar är våra primärdata. Där tittar vi på bolagen och de siffror de redovisar. Sekundärdata som används är en telefonintervju med börsanalytikern Peter Malmqvist. Slutsatser: Företagen använder sig av olika sätt att redovisa justeringarna som de gör vid införandet av IAS 40. Vissa företag klumpar ihop sina siffror med hela IFRS införandet och andra skiljer ut IAS 40 och visar de poster som blir påverkade. De flesta företag får en justering uppåt i deras balansräkningar, resultaträkningar och eget kapital. Det kan bero på en del faktorer. En faktor kan vara att de redovisar olika poster, andra faktorer kan vara vilken typ av förvaltningsfastighet bolagen innehar, vart fastigheterna finns belägna och hur gammal fastighetsbolaget är.