<p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund Mässor har funnits väldigt länge och de är fortfarande en av de mest popu-lära marknadsföringsaktiviteterna hos företag. Ett stort problem som utstäl-lande företag har haft under en lång tid är att det är svårt att utvärdera vilket värde som mässorna kan ge till de utställande företagen. När det är dåliga ekonomiska tider är det lätt för ledningen i ett företag att skära ner mäss-budgeten eftersom företagen oftast inte har några siffror på vilka fördelar det ger att ställa ut. Jönköpingsregionen är ett område med många underle-verantörer och är också sedd som en väldigt central plats i Sverige eftersom det är ’nära’ till allt. Underleverantörerna har inga egna produkter utan till-verkar dem i nära samarbete med sina kunder. Därför är mötet med kun-derna jätteviktigt och mässorna är ett viktigt medium för att träffa andra från branschen.</p><p>Syfte Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilket värde som mässorna ger till utställande underleverantörer i Jönköpingsområdet.</p><p>Metod Metoden som har använts i den här uppsatsen är kvalitativ med djupinter-vjuer med åtta företag som ställer ut på Elmia Underleverantör. Detta gjor-des för att samla data från många företag med olika synsätt och perspektiv på vad värde är och vilket värde mässorna ger till deras företag. Studien är av beskrivande karaktär då detta passar bra in på den kvalitativa metoden som vi använt.</p><p>Resultat Värdet som företagen får av mässdeltagandet sammanfattas i ordet kvalitet i bemärkelsen det kvalitativa mötet, budskapet, upplevelsen, imagen av att vara ekonomiskt stabilt och trovärdigt, förstärkta kontakter, förstärkt varu-märke, internt och ekonomiskt värde, värdet i att se nya möjligheter, pre-sentera nya varumärken och möta nya kundgrupper. För att förenkla en ut-värdering av mässan bör utställarna sätta upp mer kortsiktiga mål som lätta-re kan mätas och relateras enbart till mässan.</p> / <p>Abstract</p><p>Background Trade fairs have existed for a very long time but it is still one of the most popular marketing activities performed by companies. One big problem that has faced exhibiting companies for a long time is that it is hard to evaluate what value the trade fairs can bring to the exhibiting company. In rough economical times it is easy for the top management in a company to cut in the trade fair budget since commonly they do not have any numbers providing the benefits of exhibiting. Jönköping is a region where many subcontracting companies are located and it is also seen as a central place in Sweden by many companies since it is ‘close’ to everything. The subcontracting companies do not have any own products but instead make them in close collaboration with their customers. Therefore the meeting with customers is of great importance and the fair is an important medium for meeting with the industry.</p><p>Purpose The purpose of this thesis is to investigate what value the trade fairs bring to the exhibiting subcontracting companies in the Jönköping region.</p><p>Method The method that has been used in this thesis is qualitative with deep interviews with eight companies exhibiting at Elmia Subcontractors. This was done in order to gather data from many companies with different views and perspectives of what value is and what value that trade fairs can bring to their companies. The study is of descriptive character since this is corresponding to the qualitative method used.</p><p>Result The value that the companies receive from the trade fair participation can be summed up in the word quality in the sense of the qualitative meeting, the message, the experience, the image of being economically stable and trust-worthy, to strengthen contacts, to strengthen the brand, internal and financial value, the value in seeing new possibilities, to present new brands and to meet new target groups. In order to ease an evaluation of the fair, the exhibitors should set more short term goals that are easier to measure and that are easier to connect only to the fair.</p>

För att inte gå miste om den moderna bebyggelsen har det blivit mer aktuellt för alla kommuner i Sverige att studera och dokumentera den befintliga bebyggelsen. Ett området eller en byggnad som är uppförd under 1960- och 1970-tal berättar genom arkitekturen och områdets karaktär om den tids samhällsutveckling och historia. Detta gör att byggnader kan besitta olika kulturvärden och arkitektoniska kvalitéer som gör de är värda att bevara. Därför är det viktigt att förmedla kunskap till bostadsägare om bevarandeskäl så att nutida och kommande generationer inte ska gå miste om bebyggelsen, utan även få ta del av vår tids villaarkitektur.

De senaste åren har värderingsmetoden värdering till verkligt värde blivit mycket kritiserad. Bland annat anses värderingsmetoden ge allt för stort utrymme för en företagsledning att manipulera de finansiella rapporterna. Uppsatsen behandlar därför hur väl företag följer upplysningskraven som de ska följa när de värderar tillgångar och skulder till verkligt värde enligt den internationella redovisningsstandarden IFRS 13 (International Financial Reporting Standard) samt revisorns uttalande i revisionsberättelsen gällande företagens efterlevnad av upplysningskraven. Detta görs för att studera om upplysningskraven efterföljs och i de fall då företagen inte följer upplysningskraven huruvida revisorn gör ett modifierat uttalande i revisionsberättelsen. Urvalet för studien är samtliga företag noterade på Stockholmsbörsen, Nasdaq OMX Stockholm, inom skogs-, fastighets- och banksektorn år 2012 och år 2013. Data har insamlats genom bearbetning och analyser av respektive företags årsredovisning. Av studien följer att företagen inte efterlever upplysningskraven fullt ut och att respektive företags revisor inte väljer att göra ett modifierat uttalande trots att ISA (International Standards on Auditing) uppmanar till det. Fastighetsbolagen visar högst efterlevnad av upplysningar, därefter kommer skogsbolagen och sist bankerna.

Den här kandidatuppsatsen behandlar Internetdejtingföretagens överlevnad på en mogen marknad med många osäkra element. Uppsatsen har som syfte att bidra till en djupare förståelse för branschen, dess omgivande faktorer och den uppfattning kunder har om den. Den är således av explorativ karaktär med syfte att utvärdera och analysera det handlingsätt som bäst kan gynna Internetdejtingföretagens fortsatta överlevnad.

Bakgrund: År 2005 infördes en ny rekommendation att förvaltningsfastighetsföretag ska redovisa sina fastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar som tidigare. Detta nya sätt att redovisa förändrade mycket i den finansiella rapporten men troligtvis även det ekonomiska arbetet. Syfte: Syftet med denna uppsats är att med hjälp av representanter från några stora förvaltningsfastighetsföretag studera hur företagen ser på att värdera till verkligt värde. Metod: Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med några stora svenska förvaltningsfastighetsföretag som värderar till verkligt värde. Information är även hämtad från deras årsredovisningar och hemsidor. Teori: Presentation av de olika lagar och regler som gäller för fastighetsförvaltningsföretagen samt hur man bör utföra värderingen. Även beskrivning på komplikationer med att värdera till verkligt värde och vad som kan tänkas ha förändrats. Empiri: De intervjuade förvaltningsfastighetsföretagen i en kortare beskrivning samt en presentation av de intervjuer som genomförts. Analys: Diskussion kring den empiri som framkommit. Koppling till teoridelen samt syftet med studien. Slutsats: Företagen är väldigt positiva till att värdera till verkligt värde även om det krävt kunskap både för de interna och externa intressenterna. Det har skapats en norm att noterade företag ska redovisa till verkligt värde. Denna norm borde även gälla andra delar i redovisningen, som värderingsmetod och hur värdeökning presenteras i resultaträkningen. Problematik kring redovisningen kvarstår dock gällande bland annat hur den uppskjutna skatten värderas och redovisas. Detta är nått som företagen hoppas på en förändring av.

Reglerna kring verkligt värde i IFRS i dag finns i många olika standarder och är ofta inte konsekventa. Definitionerna på verkligt värde varierar beroende på vad som ska värderas och det finns inte heller någon enhetlig beskrivning för hur värderingarna ska genomföras. I den amerikanska motsvarigheten till IFRS finns en standard som behandlar alla typer av värderingar till verkligt värde, SFAS 157. Där gäller definitionen för alla typer av tillgångar och skulder och en hierarki har skapats för att lätt kunna avgöra hur värderingarna ska ske. I november 2006 publicerade IASB ett förslag som innebär en stor förändring av hur verkligt värde ska redovisas enligt IFRS. IASB vill nämligen införa en enda standard för verkigt värde som ska baseras på SFAS 157. Intressenter erbjöds att kommentera förslaget och jag har valt att undersöka hur dessa förändringar uppfattas. Syftet med uppsatsen är att undersöka för- och nackdelar med att basera verkligt värde i IFRS på SFAS 157. Studien har ett deduktivt angreppssätt och har genomförts med en kvalitativ metod. Sex banker eller bankföreningar som besvarat de frågor IASB ställt kring det nya förslaget valdes som respondenter och datainsamlingen utfördes genom att sammanställa svaren kring ett antal utvalda punkter. Undersökningen visade att fördelarna med att basera IFRS på SFAS 157 bland annat är att reglerna kommer att bli mer konsekventa och jämförbarheten kommer att öka. Några nackdelar är att den amerikanska standarden endast tillåter värderingar baserade på försäljningspriset och att hierarkin för värderingar till verkligt värde skapar en subjektivitet som kan leda till missbedömningar och bedrägerier.

Bakgrund: Företag idag verkar i en föränderlig omvärld och inom marknadsföringsforskningen blir företagens relationer allt mer centrala för att skapa värde och konkurrensfördelar för dagens företag. Genom att företag både samarbetar och konkurrerar samtidigt, kan en värdefull coopetition-relation uppstå, som kan ses som svaret på hoten från omvärlden.Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur coopetition mellan företag i ett destinationsnätverk skapar värde, samt analysera vilket detta värde är. Metod: En kvalitativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter utgörs av fyra turismföretag som ingår i Göta Kanals företagsnätverk Officiell Partner Göta Kanal samt Göta Kanalbolags marknadschef. Slutsatser: Studien visar att coopetition existerar inom Officiell Partner Göta Kanal och att turismföretagarna uppfattar samarbete och konkurrens inom nätverket på olika sätt. Genom samarbete skapar coopetition värde inom nätverket genom att turismföretagarna rekommenderar varandra till turisten och på så sätt skapar en bättre helhetsupplevelse för denne. Värdet som skapas genom konkurrens består av att företagarna driver varandra till utveckling. Inom nätverket skapas värde genom en process av drivkrafter och aktiviteter som är sammankopplade och påverkar varandra. Denna process beskrivs av några respondenter som cyklisk, genom att samtliga aspekter är dynamiska.

Syftet med studien är att identifiera vilken effekt övergången till IFRS 3 och dess förändring från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde har haft på aktiemarknadens aktiepris och utdelningsnivå, för svenska företag noterade på NASDAQ OMX Nordic Stockholm.   Redovisningens syfte är att förse företagets intressenter med information som är användbar för beslutfattande. Värdering av goodwill är problematisk då tydligt beräkningssätt saknas. EU implementerade IFRS 3 för att förbättra redovisning av goodwill genom värdering till verkligt värde istället för historiskt anskaffningsvärde. Verkligt värde leder dock till att företag gör subjektiva bedömningar av goodwillpostens värde, vilket innebär att möjligheter att påverka resultat skapas. Detta leder i sin tur till påverkan på aktiepris och utdelningsnivå.   Studien har en deduktiv forskningsansats och en kvantitativ undersökningsmetod. Utifrån agentteorin testas hur värdering av goodwill till verkligt värde påverkar aktiepris och utdelningsnivå på NASDAQ OMX Nordic Stockholm. Effekter på aktiepris och utdelningsnivå studeras och jämförs över tid. Vidare delas jämförbara företag in i portföljer som jämförs med de hela urvalen för att eliminera risken för tidsaspekters påverkan.   Studien finner inte stöd för antaganden om att värderingsförändringen som implementeringen av IFRS 3 innebär påverkar aktiepris positivt, vilket tidigare litteratur framfört. Stöd kan inte heller finnas för att värderingsförändringen har en negativ effekt på aktiepris, vilket annan tidigare litteratur också har påvisat. Studien påvisar inte heller att värderingsförändringen påverkar utdelningsnivå varken positivt eller negativt, vilket har framförts av tidigare litteratur. Värderingsförändringen av goodwill från historiskt anskaffningsvärde till verkligt värde förefaller inte har någon påvisad effekt.

Finanskrisen som utlöstes hösten 2008 av en alltför generös utlåningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifrågasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och då framförallt värdering till verkligt värde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod främst i att redovisningsmetoden till stor del bygger på subjektiva bedömningar av tillgångar som är svåra att verifiera för utomstående intressenter. Två poster i företags finansiella årsredovisningar som bygger på värdering till verkligt värde är goodwill och finansiella instrument. Med anledning av detta undersökte vi hur banker i Europa använder sig av dessa verktyg för att eventuellt manipulera resultatet. Ett antal hypoteser baserade på tidigare studier testades med hjälp av kvantitativa metoder. Vårt resultat påvisar inte att bankerna aktivt manipulerar sina resultat till skillnad mot vad många tidigare studier menar. Det vill säga att företag som använder sig av värdering till verkligt värde utnyttjar möjligheten till att resultatmanipulera.

I detta arbete utförs en granskning av läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. I granskningen undersöks hur läroböckerna hanterar religiösa värderingar som inte stämmer överens med den svenska skolans värdegrund. Hur hanteringen av dessa värderingar yttrat sig i beskrivningar av religionerna buddhismen, hinduismen, islam, judendomen och kristendomen har även relaterats till begreppet andrafiering. Resultaten visar att hanteringen av värdegrundskonflikter i stor utsträckning kan anses vara undermålig utifrån Skolverkets krav på diskussion och tydliga ställningstaganden för värdegrunden. Hanteringen har även visat tecken på att skilja sig beroende på vilken religion som framställts. Detta har medfört att de analyserade läroböckerna överlag kan anses ha ett kristocentriskt förhållningssätt där främst Islam och Hinduism andrafieras.