Syftet med studien är att öka förståelsen för hur K3-företagen valde att göra (de facto) vid värdering av förvaltningsfastigheter under räkenskapsåret 2014. Vidare avser studien att undersöka om det finns faktorer som kan förklara vilka likheter och olikheter som finns för företagen gällande redovisning av informationen kring verkligt värde på förvaltningsfastigheter   Studien är genomförd med en kvantitativ metod där en dokumentstudie använts för att studera årsredovisningar från företag som ingår i studien.   Resultatet i denna studie visar på ett flertal faktorer som påverkar i vilken utsträckning K3-företagen väljer att lämna ytterligare upplysningar utöver vad som står i K3-regelverket i noten om verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Studien visar även på faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod vid fastställandet av verkligt värde på förvaltningsfastigheter.   Vidare forskning inom området kan innebära att en undersökning görs för att ta reda på vad redovisare anser om K3-regelverket i allmänhet och upplysningsnoten på verkligt värde i synnerhet. Forskning kan även göras gällande andra faktorer som inte finns med i denna studie, som exempelvis genomsnittligt verkligt värde per kvadratmeter.

Studiens syfte är att undersöka hur allmännyttiga fastighetsbolag som verkar på marknader med rådande efterfrågeunderskott väljer att värdera och redovisa informationen om och kring förvaltningsfastigheternas verkliga värde (de facto) efter införandet av K3-regelverket. Vidare ämnar studien undersökta hur redovisningen av det verkliga värdet står i relation till vad som efterfrågas inom regelverket K3 (de jure), samt undersöka vilka skillnader relaterade till storlek, metodval och ägardirektiv som förekommer kring redovisningen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde. Ytterligare ämnar studien även undersöka förekomsten av värderingsdifferenser gällande de allmännyttiga förvaltningsfastigheternas värdering i enlighet med verkligt värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet inom respektive kommun. Samt huruvida differensen kan förklaras via faktorerna värderingsmetod, ägardirektiv eller bolagens storlek. Studien har genomförts genom en kvantitativ metod utefter en deduktiv forskningsansats. De data som undersökts har insamlats genom en dokumentstudie av årsredovisningar, marknadsdata från Lantmäteriet samt sammanställd data av avkastningskrav för berörda bolag från Boverket. Resultatet av dokumentstudien har sedan analytiskt granskats mot vedertagna teorier och tidigare forskning.  Studiens resultat visade att avkastningskraven mellan bolagen omfattades av en spridning mellan 0 % till 6,5 % där majoriteten av bolagen omfattades av ett avkastningskrav på 0 %.  Gällande storleken på bolagen varierade denna kraftigt på mellan 193 564’ och 1 192 243’. Vad beträffar metodval och tillvägagångssätt vid estimeringen av förvaltningsfastigheternas verkliga värde visade resultatet att kassaflödesmetoden och den interna värderingen var de mest tillämpade metoderna. Studien visade att det inte förelåg något tydligt samband mellan bolagens storlek eller ägardirektiv gentemot valet av värderingsmetodik. Vidare visade studien att hälften av de undersökta bolagen redovisade information som understeg vad regelverket efterfrågade. Gällande sambandet mellan ägardirektiv, storlek och värderingsmetod i förhållande till omfattningen av upplysningar identifierades inga direkta samband. Avslutningsvis visade studiens resultat på förekomsten av en värderingsdifferens mellan bolagens redovisade verkliga värde gentemot Lantmäteriets uppgifter om marknadsvärdet på mellan -54,5 % och +230,7 %. Vidare kunde ingen korrelation mellan bolagens avkastningskrav, storlek eller värderingsmetod påvisas gentemot värderingsdifferenserna. Under studien har frågeställningar uppkommit kring utvecklande av forskningsområdet. En av dessa kretsar kring likheter och olikheter mellan den grupp av bolag som undersökts i denna studie med privata bolag med samma marknadsmässiga grundförutsättningar. Vidare har även tankar uppstått om samma empiriska resultat skulle uppstå gällande allmännyttiga bostadsbolag och dess värdering samt redovisning kring det verkliga värdet, med andra marknadsförutsättningar, i form av balans eller efterfrågeöverskott. Ett annat förslag kretsar kring att studera de bolag som omfattades av denna studie och tillhörande revisionsrapporter. Detta då ett tydligt resultat identifierades gällande såväl värderingsdifferens som brist på redovisning av upplysningar gentemot regelverket. Det kan därför vara av intresse att undersöka om och hur revisorerna har uppmärksammat detta.

Den här studien ämnar förklara hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde har påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Studien har ett positivistiskt perspektiv som utgångspunkt vilket innebär en föreställning om att det existerar en objektiv värld utanför forskarna själva. En deduktiv ansats tillämpas där teori insamlas i syfte att skapa förväntningar om hur verkligheten ser ut för att sedan samla empiri i syfte att jämföra med teorin. Studien präglas av en kvantitativ metod med kvantifiering av primärdata från årsredovisningar och sekundärdata från Avanza samt OMX Nordic. Studien visar att samtliga av de tre undersökta bolagens materiella anläggningstillgångar -med de biologiska tillgångarna inräknade- steg kraftigt under redovisningsåret 2005. Detta var samma år som IAS 41 trädde i kraft och redovisning till verkligt värde av skogstillgångar blev obligatoriskt för skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen. Utifrån studiens resultat förefaller det att redovisning till verkligt värde höjer redovisningens värderelevans - även för bolag med stora innehav av växande skog. Ett förslag på framtida forskning kan vara en kvalitativt inriktad studie där både privata och institutionella investerares åsikter på området insamlas - förslagsvis genom intervjuer eller enkäter. En mer djupgående analys där ett flertal sätt att mäta värderelevans används och även jämförs sinsemellan, skulle mycket väl kunna utgöra ett intressant komplement till detta. En studie liknande denna utförd i andra länder med syfte att förklara hur IAS 41 påverkat värderelevansen för börsnoterade skogsbolag runt om i världen kan vara av intresse, utfall kan sedan jämföras med resultaten från denna studie. Denna studie har bidragit till en ökad insikt i hur bedömningar av skogstillgångar till verkligt värde påverkat värderelevansen mellan redovisningen och börsvärdet för svenska skogsbolag noterade på Stockholmsbörsen.

Det har blivit allt vanligare att tillverkningsföretag väljer att addera tjänster till sitt befintliga produktutbud. Forskare som undersökt trend har givit den namnet tjänstefiering. Merparten av den bedrivna forskningen fram till idag på ämnet har fokuserat på att undersöka hur och varför tillverkningsföretag väljer att tjänstefieras. Forskning på de faktiska värden som tjänstefiering medför har varit begränsad. Denna studie ämnade dels att undersöka variationer i synen på det värde tjänstefieringen skapar och dels skapa en förklaringsmodell utifrån detta. Detta genomfördes med hjälp av en intervjustudie med åtta respondenter från tjänsteföretaget och tjänstefierade tillverkningsföretag som gav sin syn på värdeskapande. Resultatet i studien gav ett indicium till att tjänstefieringen skapar subjektiva värden för företaget i form av konkurrensfördelar, ekonomisk hållbarhet, utveckling och överlevnad. Dessutom framkom det att tjänstefieringen skapade sociala värden på individnivå i företagen. Resultatet av undersökningen tyder på att värdet som skapas för företag vid adderande av tjänster inte har uppmärksammats inom tidigare litteratur och att mer forskning på området behövs.

I denna rapport kommer det att undersöka vid vilken tjocklek tilläggsisoleringen måste vara för att uppfylla Boverkets byggreglers(BBR) krav om energihushållning för en specifik byggnadsdel. Byggnadsdelarna kommer att vara hämtade ur Energimyndighetens rapport om tilläggsisolering. Valda byggnadsdelar är ytterväggar av träregeltyp med fasader av träpanel samt ventilerad luftspalt, isoleringen består av antingen spån eller av mineralull. Vindsbjälklagen anses som uteluftsventilerade med ett oskyddat isoleringsskikt ut mot den fria luften i kallvinden, de har ett regelavstånd på s1200mm och isoleringsmaterialet är antingen spån eller mineralull. Tilläggsisoleringen kommer att bestå av mineralull i skivor för ytterväggskonstruktionerna och som lösull för vindsbjälklagen. De beräkningsverktyg som kommer att användas för att kontrollera effekterna av tilläggsisoleringen i fukthänseende är generella fuktberäkningar enligt normalvärdesmetoden utvalda och genom ångmotstånd beräknade värden för ånghalten i skikten mellan olika byggnadsmaterial. För beräkningen av U-värdet kommer beräkningar med värmegenomgångsmotstånd att användas samt att approximationerna till det totala motståndet kommer att beräknas med både lambda- och U-värdesmetoden. Resultatet visar att U-värdet sjunker när isoleringens tjocklek ökar. Samtidigt höjs temperaturen i den ursprungliga konstruktionen vilket medför att den relativa fukthalten minskar. Vid tilläggsisolering av väggkonstruktionerna uppfylls BBRs krav vid 120 mm isolering med mineralull. För vindsbjälklag uppfylls kraven vid 150 mm oberoende på grundutförande. I fallen med vindsbjälklagen ser man även att förbättringen i U-värdet är så liten vid 250 till 300 mm och 300 till 350 mm beroende på konstruktion att det inte kan redovisas med två decimalers noggrannhet. Samtidigt som isolerings mängden ökar minskar den relativa ånghalten. / This report will examine at which the thickness of the additional insulation must be to meet the Swedish building regulations (BBR) requirements on energy management for a specific building element. Construction parts will be taken from the Energy Agency’s report on the additional insulation. The selected parts are the building's exterior walls constructed of wood stud type with facades of wood paneling and ventilated air space beneath, the insulation consists of either woodchips or mineral-wool. The attic is considered as an outdoor-ventilated space with an unprotected insulation layer towards the free air in the attic. Attic has a beam distance of s1200 mm and insulation material is either woodchips or mineral wool. Additional insulation will consist of mineral-wool panels for exterior wall constructions and loos mineral-wool grains for the attic. The computational tools that will be used to check the effects of adding insulation in regard to the moisture, general moisture calculations thru the normal values method selected and by steam resistance calculated values for the vapor content in the layers between different building materials. For the calculation of the U value, calculations of the heat transfer resistance will be used and the approximations to the total resistance will be calculated using both lambda and U-value method to get as close to the real answer as possible. The results show that U-value drops when the insulation thickness increases. At the same time, the temperature in the initial design increases, which means that the relative humidity decreases. The additional insulation of wall structures met BBR's requirements at 120 mm insulation with mineral-wool. The attic floor met the requirements at 150 mm independently of the basic design. In the cases of the attics the improvements in the U-values are so small at 250 to 300 mm and 300 to 350 mm that depending on the design the change in U-values can not be shown in regards to the requirements of two decimal U-values. While the isolation amount increases, the relative vapor content decreases.

Denna uppsats undersöker om konsumentens ålder påverkar det värde som upplevs efteranvändning av självscanningkassor i matvarubutiker. Med bakgrund i tidigare studier somtyder på att ålder har en påverkan på inställningen till att använda "self-service technologies",har en enkätundersökning genomförts för att utreda om detta samband även gäller för ålderoch det upplevda värdet efter användning. Enkätundersökningen genomfördes under en dagvid en matvarubutik i centrala Stockholm, där 226 respondenter svarade på enkäten.Påståendena presenterade i enkäten utformades utifrån fem attribut; Tid, Enkelhet, Pålitlighet,Kontroll och Nöje, där samtliga attribut påverkar det totala upplevda värdet. Resultatet avundersökningen visade att ålder har en betydelse gällande tre attribut: Tid, Enkelhet och Nöje.Sambandet mellan ålder och de resterande två attributen, Pålitlighet och Kontroll, visadeingen korrelation. Vidare visade vårt resultat att ålder hade en signifikant men låg påverkan pådet upplevda värdet. Med detta resultat kunde slutsatsen dras att ålder delvis påverkar detupplevda värdet efter användning av självscanningskassor.

Ett varumärke används för att skydda ett kännetecken som en näringsidkare använder för att särskilja sina varor och tjänster från andra näringsidkares varor och tjänster. Varumärken fyller även ett konsumentintresse genom att garantera en varas ursprung. Vid en första anblick består varumärken framförallt av ord- och figurmärken t.ex. slogans och logotyper, men varumärkesbegreppet har förändrats i takt med den tekniska utvecklingen och numera kan även varuutstyrslar, färger, ljud och dofter varumärkesregistreras.   För att formen på en vara, ofta kallad varuutstyrsel, ska kunna varumärkesregistreras krävs att den har särskiljningsförmåga dvs. den ska kunna användas för att särskilja en vara från andra varor på marknaden. Det uppställs formellt sett inte högre krav på särskiljningsförmåga för formvarumärken än för traditionella varumärken. Konsumenter är dock inte vana vid att uppfatta en varuutstyrsel som ett varumärke, vilket medför att en hög tröskel uppställs för varumärkes-registrering. För att en varuutstyrsel ska ha ursprunglig särskiljningsförmåga krävs att formen avviker från normen eller vad som är sedvanligt i branschen. En varuutstyrsel som saknar särskiljningsförmåga kan dock förvärva särskiljningsförmåga genom användning enligt artikel 4.4 VMD, vilket kräver att konsumenter identifierar varan som härrörande från en viss näringsidkare till följd av varuutstyrseln och inte något annat förekommande varumärke. Det är således inte tillräckligt att konsumenter känner igen formvarumärket och associerar det med näringsidkaren. Detta medför att förekomsten av ordmärken och andra varumärken som lättare uppfattas som ursprungsangivelser av konsumenter försvårar möjligheten att nå upp till kravet på särskiljningsförmåga för formvarumärken.   Det uppställs vidare registreringshinder för former som endast är nödvändiga för att uppnå ett tekniskt resultat eller ger varan ett betydande värde i artikel 4.1.e) VMD. Det huvudsakliga syftet med artikel 4.1.e) VMD är att förhindra att skyddet för ett varumärke får konkurrensbegränsande effekter genom att ge innehavaren en ensamrätt till egenskaper hos en vara som konsumenter sannolikt kan komma att kräva hos konkurrenters varor.   Enligt EU-domstolen är det endast när alla väsentliga särdrag hos en form är nödvändiga för att uppnå ett tekniskt resultat som registrering kan hindras enligt artikel 4.1.e.ii) VMD. Har ett varumärke en icke-funktionell beståndsdel som är en del av formens väsentliga karaktärsdrag kan dock varumärkesregistrering inte hindras, vilket medför problem med varumärkesregistrerade hybridformer som är delvis funktionella. En lösning är att tillämpa en generell syftesbaserad metod framtagen av AG Mengozzi i Lego-målet, där avgörande är om en varumärkesregistrering av en varuutstyrsel kan få en sådan konkurrensbegränsande effekt som registreringshindret i artikel 4.1.e) VMD syftar till att förhindra.   Det generella syftet bakom registreringshindret i artikel 4.1.e.iii) VMD för former som ger varan ett betydande värde är, förutom att hindra konkurrensbegränsande varumärkesregistreringar, att dra en gräns mellan vad som ska skyddas varumärkesrättsligt och vad som ska skyddas genom t.ex. mönster- och upphovsrätten. Enligt min uppfattning kan detta syfte ifrågasättas, om en varuutstyrsel har särskiljningsförmåga och fungerar som ett varumärke saknas skäl att neka registrering till följd av att former traditionellt sett skyddas genom mönsterrätten. Det är även oförenligt med varumärkesbegreppets ständiga utveckling. Vidare kan de konkurrensmässiga effekterna vid varumärkesregistrering av en form som ger en vara ett betydande värde inte likställas med effekterna av varumärkesregistrering av en form nödvändig för att uppnå ett tekniskt resultat. Således finns det skäl att slopa registreringshindret för former som ger varan ett betydande värde.

Studien undersöker till vilken grad företag som är noterade på Nasdaq Helsinki och Nasdaq Stockholm inom bank-, fastighets- och skogsbranschen följer upplysningskraven för tillgångar värderade till verkligt värde enligt IFRS 13. Flera oberoende variabler kontrolleras om de har någon påverkan på regelefterlevnaden. Variablerna som undersöks är skuldsättning, företagsstorlek, bransch, kontrollorgan samt lärande. Data insamlas genom bearbetning av företagens årsredovisningar. Efterlevnaden av upplysningskraven sammanställs i ett index som visar på en total regelefterlevnad på 93,32%. Av de oberoende variablerna är det endast bransch som har en signifikant påverkan på regelefterlevnaden. Det är banksektorn som visar sig ha ett negativt samband med efterlevnaden av upplysningskraven i IFRS 13. Storlek visar en indikation på ett positivt samband medan övriga variabler inte visar på något samband alls.

Detta examensarbete har för avsikt att ta reda på vilka faktorer inom ”Expectancy-Value” (Förväntan - värde) teori är avgörande för motivationen i naturkunskap blandgymnasieeleverna. Förväntan-värde teori utgår ifrån 2 faktorer: förväntan på attlyckas och målvärden, dvs värden man sätter på målen. Undersökningen ämnar attbesvara frågan om samverkan mellan elevernas förväntningar på sina egna förmågoroch målvärde ur elevernas och lärarens perspektiv. Två kompletterande metoderanvänds: lärarintervjuer och elevenkäter. Resultat pekar på ett komplext samspelmellan ovannämnda faktorerna. Eleverna värderar högt viktighet av sinaprestationer. Däremot visar de varken starkt inre intresse eller ser innehålletsviktighet utanför skolan. Lärarna anger större perspektivet på fenomenet ochelevsvaren. Vidare nämns andra betydelsefulla faktorer som ligger i samklang medförväntan-värde teoretiska ramverket. Examensarbetets resultat är viktigt både förförfattarens framtida jobb samt för lärare och forskare som vill skapa förståelse avfenomenet, förbättra undervisningskvalité och som underlag för vidare forskning.

Bakgrund: Hästsektorn har ökat markant de senaste åren, varför redovisningsreglerna för klassificering och värdering av djurslaget ridhäst behöver ses över. Ridhästar är en komplex tillgång då värdet på olika ridhästar kan skilja väldigt markant. Vidare har Skatteverket hårda krav på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet. Syfte: Att undersöka hur verksamheter som bedriver uppfödning, träning och tävling av ridhästar klassificerar och värderar hästarna som tillgångar. Utifrån detta undersöka utvecklingsmöjligheter för ÅRL samt de allmänna råden, K2 och K3, vad gäller klassificering och värdering av djurslaget häst i verksamheter som inte är jord- eller skogsbruk. Vidare undersöks om utvecklingen i ÅRL kan påverka Skatteverkets tillämpning av kravet på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod. Lagar, allmänna råd och standarder för hur ridhästar ska klassificeras och värderas har granskats. Frågor har ställts till fem hästverksamheter rörande värdering och klassificering. Granskningen av lagar, allmänna råd och standarder har jämförts med hur det går till enligt företagens svar. Utifrån jämförelsen har utvecklingsmöjligheter för ÅRL, allmänna råd och standarder identifierats. För att få inblick i hur Skatteverket tillämpar kravet vinstsyfte för näringsverksamheter har granskning skett av Skatteverkets egna skrivelser, litteratur och empiriskt material från intervjuer med personer som är insatta i området. Resultat: Ridhästar klassificeras och värderas typiskt sett enligt ÅRL. Dock förekommer att hästar klassificeras som omsättningstillgångar fastän avsikten är stadigvarande bruk. Studien identifierar att inställningen till att alla hästar alltid är till salu är orsaken till felklassificeringen och att litteratur för redovisning av hästverksamheter bör redogöra för att en sådan inställning inte är förenlig med god redovisningssed. Vidare finns behov av att utvidga begreppet jordbruk i K3:s kapitel 34 till begreppet lantbruk som omfattar fler verksamheter. På så sätt skulle kapitlet gälla även för hästverksamheter. Redovisning till verkligt värde skulle underlätta bevisningen av vinstsyftet för att få beskattas som näringsverksamhet men avslutningsvis i studien konstateras att de nackdelar som värdering till verkligt värde medför inte vägs upp av nyttan. / Background: The horse sector has increased significantly in recent years and the rules for accounting concerning sport horses regarding classification and valuation needs to be reviewed. Sport horses are a complex asset and the value may differ significantly. The tax office has strict requirements on the profit criteria for taxation of horse business as a business operation. Aim: To examine how horse breeding, training and competing business classifies and values sport horses as assets. On this basis, examine development opportunities for Annual Accounts Act and the general recommendations, K2 and K3, regarding the classification and valuation of horses in businesses that is neither agricultural or forestry. Further investigate if the development opportunities in the Annual Accounts Act can affect the application of the profit criteria the tax office have on horse businesses as a business operation. Method: The study was conducted with qualitative methods. Laws, general recommendations and standards for how sport horses should be classified and valued has been reviewed. Five different horse business have been given the opportunity to answer questions concerning the valuation and classification of horses as assets. The review of laws, general recommendations and standards have been compared with how it is done according to the companies’ responses. Development opportunities have been identified by the comparison for Annual Accounts Act, general rules and standards. To gain insight in how the tax office applies the profit criteria for business operations, a review has been done of the tax offices own documents, literature and empirical material from people that is familiar in the area. Results: Sport horses is classified and valued typically according to Annual Accounts Act. However, it appears that horses classifies as current assets even though the intent is permanent use. The study identifies that the approach to that all horses are always for sale is the reason for the misclassification and it is the literature of accounting for horse businesses that should account for such an approach is not consistent with accepted accounting principles. The term agriculture needs to be extended in chapter 34 in K3 to include more business, and the chapter would thus include horse businesses. Fair value accounting would facilitate evidence of profit criteria to get taxed as business but in conclusion can it be stated that the benefits of fair value do not weigh up the disadvantages.