Bakgrund: Hästsektorn har ökat markant de senaste åren, varför redovisningsreglerna för klassificering och värdering av djurslaget ridhäst behöver ses över. Ridhästar är en komplex tillgång då värdet på olika ridhästar kan skilja väldigt markant. Vidare har Skatteverket hårda krav på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet. Syfte: Att undersöka hur verksamheter som bedriver uppfödning, träning och tävling av ridhästar klassificerar och värderar hästarna som tillgångar. Utifrån detta undersöka utvecklingsmöjligheter för ÅRL samt de allmänna råden, K2 och K3, vad gäller klassificering och värdering av djurslaget häst i verksamheter som inte är jord- eller skogsbruk. Vidare undersöks om utvecklingen i ÅRL kan påverka Skatteverkets tillämpning av kravet på vinstsyfte för att hästverksamheter ska beskattas som näringsverksamhet Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod. Lagar, allmänna råd och standarder för hur ridhästar ska klassificeras och värderas har granskats. Frågor har ställts till fem hästverksamheter rörande värdering och klassificering. Granskningen av lagar, allmänna råd och standarder har jämförts med hur det går till enligt företagens svar. Utifrån jämförelsen har utvecklingsmöjligheter för ÅRL, allmänna råd och standarder identifierats. För att få inblick i hur Skatteverket tillämpar kravet vinstsyfte för näringsverksamheter har granskning skett av Skatteverkets egna skrivelser, litteratur och empiriskt material från intervjuer med personer som är insatta i området. Resultat: Ridhästar klassificeras och värderas typiskt sett enligt ÅRL. Dock förekommer att hästar klassificeras som omsättningstillgångar fastän avsikten är stadigvarande bruk. Studien identifierar att inställningen till att alla hästar alltid är till salu är orsaken till felklassificeringen och att litteratur för redovisning av hästverksamheter bör redogöra för att en sådan inställning inte är förenlig med god redovisningssed. Vidare finns behov av att utvidga begreppet jordbruk i K3:s kapitel 34 till begreppet lantbruk som omfattar fler verksamheter. På så sätt skulle kapitlet gälla även för hästverksamheter. Redovisning till verkligt värde skulle underlätta bevisningen av vinstsyftet för att få beskattas som näringsverksamhet men avslutningsvis i studien konstateras att de nackdelar som värdering till verkligt värde medför inte vägs upp av nyttan. / Background: The horse sector has increased significantly in recent years and the rules for accounting concerning sport horses regarding classification and valuation needs to be reviewed. Sport horses are a complex asset and the value may differ significantly. The tax office has strict requirements on the profit criteria for taxation of horse business as a business operation. Aim: To examine how horse breeding, training and competing business classifies and values sport horses as assets. On this basis, examine development opportunities for Annual Accounts Act and the general recommendations, K2 and K3, regarding the classification and valuation of horses in businesses that is neither agricultural or forestry. Further investigate if the development opportunities in the Annual Accounts Act can affect the application of the profit criteria the tax office have on horse businesses as a business operation. Method: The study was conducted with qualitative methods. Laws, general recommendations and standards for how sport horses should be classified and valued has been reviewed. Five different horse business have been given the opportunity to answer questions concerning the valuation and classification of horses as assets. The review of laws, general recommendations and standards have been compared with how it is done according to the companies’ responses. Development opportunities have been identified by the comparison for Annual Accounts Act, general rules and standards. To gain insight in how the tax office applies the profit criteria for business operations, a review has been done of the tax offices own documents, literature and empirical material from people that is familiar in the area. Results: Sport horses is classified and valued typically according to Annual Accounts Act. However, it appears that horses classifies as current assets even though the intent is permanent use. The study identifies that the approach to that all horses are always for sale is the reason for the misclassification and it is the literature of accounting for horse businesses that should account for such an approach is not consistent with accepted accounting principles. The term agriculture needs to be extended in chapter 34 in K3 to include more business, and the chapter would thus include horse businesses. Fair value accounting would facilitate evidence of profit criteria to get taxed as business but in conclusion can it be stated that the benefits of fair value do not weigh up the disadvantages.

<p>Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. </p><p>Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread. It is assumed that the companies act on a market with satisfying competition. It is also assumed that individuals try to maximize their own good, that they can be rational and that they are able to react on stimulus. Finally this thesis focus mainly on the companies shareholders, its management and its employees. </p><p>Method: The sources that have been used in this thesis are mainly the traditional sources for a swedish layer, namely words of legal acts,legal proposals and legal doctrine. Also economical and ethical doctrine have been of value for this thesis. </p><p>Result: The purpose of a swedish limited liability company to maximize the wealth of its shareholders is, for a number of reasons, a reasonable starting point. However shareholder wealth maximization may lead to conciderable conflicts of interests when ownership and control are separated. Shareholder wealth maximization may also rise ethical problems. Therefore it is essential that the company takes other interests than those that are represented by the shareholders into account. By doing so a nuanced picture of the purpose of the company is provided.</p>

Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread. It is assumed that the companies act on a market with satisfying competition. It is also assumed that individuals try to maximize their own good, that they can be rational and that they are able to react on stimulus. Finally this thesis focus mainly on the companies shareholders, its management and its employees. Method: The sources that have been used in this thesis are mainly the traditional sources for a swedish layer, namely words of legal acts,legal proposals and legal doctrine. Also economical and ethical doctrine have been of value for this thesis. Result: The purpose of a swedish limited liability company to maximize the wealth of its shareholders is, for a number of reasons, a reasonable starting point. However shareholder wealth maximization may lead to conciderable conflicts of interests when ownership and control are separated. Shareholder wealth maximization may also rise ethical problems. Therefore it is essential that the company takes other interests than those that are represented by the shareholders into account. By doing so a nuanced picture of the purpose of the company is provided.

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt. För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Tidigare gällde att innehav av en häst alltid innebar hobbyverksamhet, medan innehav av tre hästar garanterade beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Dessa regler har nu övergivits och istället görs en helhetsbedömning av hur verksamheten skall klassificeras. Det mest centrala i bedömningen av en verksamhet med hästar synes vara vinstsyftet. Det förfaller vara så att då en verksamhet uppvisar underskott är den generellt sett att betrakta som hobbyverksamhet, medan en verksamhet som genererar vinst ofta anses uppfylla kraven för att näringsverksamhet skall anses föreligga. Därtill finns en regel som stadgar att innehav av jordbruksfastighet alltid skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, varför kriterierna på varaktighet, självständighet och vinstsyfte ej behöver vara uppfyllda vid sådant innehav. Om hästar innehas på sådan fastighet görs dock avsteg från denna regel då hästar per automatik ej anses ha naturligt samband med jordbruksfastigheten. Istället görs en objektiv bedömning i det enskilda fallet för att avgöra om hästhållning är hänförlig till näringsverksamheten. Den som bedriver näringsverksamhet skall ansöka om F-skattsedel. Innehavet av F-skattsedeln är avgörande för vem som bär ansvaret för såväl skatteavdrag som inbetalning av socialavgifter. För att få en F-skattsedel tilldelad ställs krav på att verksamheten bedrivs självständigt och varaktigt i vinstsyfte. Tilldelningen av F-skattsedeln är dock preliminär varför även vinstsyftet endast kan anses vara preliminärt uppfyllt. Betydelsen av detta är att innehav av F-skattsedel inte per automatik medför beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.

<p>Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.</p><p>För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Tidigare gällde att innehav av en häst alltid innebar hobbyverksamhet, medan innehav av tre hästar garanterade beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet. Dessa regler har nu övergivits och istället görs en helhetsbedömning av hur verksamheten skall klassificeras. Det mest centrala i bedömningen av en verksamhet med hästar synes vara vinstsyftet. Det förfaller vara så att då en verksamhet uppvisar underskott är den generellt sett att betrakta som hobbyverksamhet, medan en verksamhet som genererar vinst ofta anses uppfylla kraven för att näringsverksamhet skall anses föreligga. Därtill finns en regel som stadgar att innehav av jordbruksfastighet alltid skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, varför kriterierna på varaktighet, självständighet och vinstsyfte ej behöver vara uppfyllda vid sådant innehav. Om hästar innehas på sådan fastighet görs dock avsteg från denna regel då hästar per automatik ej anses ha naturligt samband med jordbruksfastigheten. Istället görs en objektiv bedömning i det enskilda fallet för att avgöra om hästhållning är hänförlig till näringsverksamheten.</p><p>Den som bedriver näringsverksamhet skall ansöka om F-skattsedel. Innehavet av F-skattsedeln är avgörande för vem som bär ansvaret för såväl skatteavdrag som inbetalning av socialavgifter. För att få en F-skattsedel tilldelad ställs krav på att verksamheten bedrivs självständigt och varaktigt i vinstsyfte. Tilldelningen av F-skattsedeln är dock preliminär varför även vinstsyftet endast kan anses vara preliminärt uppfyllt. Betydelsen av detta är att innehav av F-skattsedel inte per automatik medför beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.</p>

Som ett resultat av en pågående globalisering och den klimatkris som delvis föranletts härav har ett ökat fokus på hållbarhet tillkommit. Frågan om aktiebolagens eventuella hållbarhetsansvar har trätt in i samhällsdebatten, gestaltat under begreppet Corporate Social Responsibility. Debatten är emellertid splittrad och skilda åsikter har lyfts fram kring huruvida det verkligen kan åläggas företagen att i ökad utsträckning ta ansvar för samhället. Principen om vinstmaximering, som myntades av ekonomen Friedman och som innebär att företagens enda uppgift är att verka för maximal vinst, står mot en allt mer framträdande intressentteori som betonar vikten av att andra värden än just vinst ska tillåtas styra verksamheten. Samtidigt kan en trend urskiljas där företag tar ett ansvar som vid första anblick svårligen kan karaktäriseras som vinstskapande, varvid en fråga om dess rättsliga förankring samt behovet av lagstiftningsåtgärder har tillkommit.   Utgångspunkt för den ställda frågan är vinstsyftespresumtionen som framgår indirekt av 3 kap. 3 § ABL och som innebär att ett aktiebolag, vid avsaknad av ett i bolagsordningen uttryckligen föreskrivet undantag, ska ha som syfte att bereda aktieägarna vinst. Ett agerande i strid med detta presumerade syfte är inte tillåtet och bestämmelsen fungerar således som en skyddsregel för ägarna vilka försäkras om att ledningen handlar i linje med deras intresse av maximal avkastning. Vinstsyftet utgör därför en handlingsram som ledningen måste förhålla sig till vid bolagsförvaltningen. Vid ett vinstsyftesstridigt agerande, innebärande beslut som inte på något sätt förväntas generera mervärde för bolaget, kan rättsliga konsekvenser komma att aktualiseras.    Trots att den aktiebolagsrättsliga regleringen tydligt präglas av vinstsyftespresumtionen och att viss risk är förknippad med ett syftesstridigt agerande har lagstiftaren genom diverse rättsliga konstruktioner möjliggjort för en delvis och helt avvikande syftesbild. Med ett brett formulerat vinstsyfte där en långsiktig vinstmaximering bejakas och med hänsyn till de verktyg som finns att tillgå, där bolagsordningsföreskrift, SAS-princip och gåvoregeln är några av de som är värda att nämna, tycks ledningen och ägarkollektivet ha ett betydande utrymme att verka för ett hållbart företagande. Lagstiftningsåtgärder tycks således inte vara påkallade för att CSR ska kunna tillåtas inom ramen för ABL.

Arbetets syfte är att ge en fördjupad inblick i det aktiebolagsrättsliga vinstsyftet och särskilt undersöka hur det påverkar bolagsledningens beslutsförmåga. Som ett koncept har vinstsyftet varit en del av aktiebolagen sedan bolagsformens uppkomst, men kom inte till uttryck i aktiebolagslagen före 1944 års revidering. Den ledande principen för uppfyllande av vinstsyftet är vinstmaximeringsprincipen. Enligt den ska bolagsledningen sträva efter en maximering av bolagets värde. På vilket sätt detta ska ske är omdiskuterat och inget tydligt svar verkar finnas i den nuvarande rätten. Som en konsekvens av att bolagsledningen måste följa vinstmaximeringsprincipen samt att enbart aktieägarnas intresse får tas i beaktning medför vinstsyftet flera begränsningar vid beslutsfattandet. Trots detta anses utrymme för flexibilitet fortfarande finnas. Vinstsyftet är även inte utan undantag. Resultatet är en bestämmelse med faktisk verkan men utan klar innebörd och osäkra ramar. Det är därför nödvändigt att försöka klargöra vinstsyftets innebörd och vilken verkan det kan ha på förvaltningen av bolagets angelägenheter.

Gränsdragningen mellan närings- och hobbyverksamhet är särskilt svår i hästverk-samheter där det nästan alltid finns ett inslag av personligt nöje i utövandet. En verk-samhet ska bedrivas yrkesmässigt, självständigt och med ett vinstsyfte för att uppfyl-la näringskriterierna i 13 kap. 1 § IL. Är kraven på näringsverksamhet inte uppfyllda så kan verksamheten istället beskattas som hobby. Det räcker oftast inte att hästverk-samheten bedrivs med ett vinstsyfte utan den måste i princip generera ett överskott för att inte beskattas som hobbyverksamhet. Kraven som ställs på en hästverksamhet för att den ska uppfylla näringskriterierna är således att den bedrivs yrkesmässigt, självständigt och att den går med vinst.I en näringsverksamhet måste det avgöras vilka hästar som ska ingå och hur de som tillgångar ska klassificeras. Alla hästar som innehas med ett vinstsyfte ska ingå i när-ingsverksamheten. Vinstsyftet uppnås genom att hästen är till för att omsättas eller används för reproduktion. När hästen uppfyller vinstsyftet ska den klassificeras som antingen djur i jordbruk, omsättningstillgång eller inventarium. Det är syftet med in-nehavet som styr klassificeringen.Innehav av en näringsfastighet utgör automatiskt näringsverksamhet utan att prövas mot näringskriterierna. Frågan är om hästinkomster kan ha en sådan naturlig anknyt-ning till en näringsfastighet att den automatiskt utgör näringsverksamhet. Som rätts-läget ser ut idag så kommer inte inkomster från en hästverksamhet automatiskt be-skattas som näringsverksamhet enbart på grund av ett näringsfastighetsinnehav. Hästverksamheten måste självständigt uppfylla kraven på näringsverksamhet för att beskattas som sådan. / The distinction between professional business and hobby activities is particularly dif-ficult when there is a personal interest involved in the activity. Such problem emerges in businesses involving horses. According to chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law the activity must fulfill certain conditions to be seen as a professional business. The activity has to be professional, durable and pursued in such way that it aims to be profitable or else it can be seen as a hobby. A horse related business must often generate a profit to be seen as a professional business. Once established that the horse related activity is a professional business it must be determined which horses should be included. All horses with an aim to be profitable should be included in the business. If the horse is intended to be sold or used as a breeder it fulfills the requirement to be included in the business. When included in the business the horse have to be classified as an asset. The horse can be classified as either animals in agriculture, current asset or inventory.Profits generated from activities which originate from a farm property can be seen as a professional business without having to fulfill the requirements in chapter 13, § 1 of the Swedish taxation law. The question is whether horse activities carried out on a farm property can be seen as a business solely because it is situated on a farm proper-ty. Profits originating from horse related activities on the property must according to the Swedish Supreme Administrative Court fulfill the business criterions to be taxed as a business. It will not automatically be seen as a business just because it is carried out on a farm property.

Som ett resultat av samhällsutvecklingen och den rådande klimatkrisen har ett ökat fokus på hållbarhet aktualiserats. Det har i samhällsdebatten framförts för- och motargument avseende att aktiebolag bör implementera en hållbar bolagsstyrning i större eller mindre utsträckning. Aktiebolag bedrivs med utgångspunkt i syftet att bereda aktieägarna vinst, men 3 kap. 3 § ABL tillskriver aktieägarna möjlighet att helt eller delvis ändra syftet i bolagsordningen. Det finns skilda tolkningar i frågan huruvida 3 kap. 3 § ABL tillåter styrelsen att beakta hållbarhet i sitt beslutsfattande. Å ena sidan påpekas att vinstsyftet ämnar ge aktieägarna ett skydd, eftersom det kan sägas utgöra en garanti för avkastning på deras investering. Tolkningen ligger i linje med den traditionella aktieägarmodellen. Å andra sidan kan grundtankarna i intressentmodellen, som ämnar att tillgodose fler än aktieägarnas intressen, anses vara en lösning på aktiebolagets roll i hållbarhetsfrågan. Modellen som bäst återspeglar 3 kap. 3 § ABL torde dock vara enlightened shareholder value model. Argumentet att långsiktig vinst och hållbarhet kan gynna bolaget ekonomiskt, till exempel till följd av goodwill, ger styrelsen utrymme att beakta hållbarhet som ett led i att generera vinst till aktieägarna. En implementering av ett syfte med fokus på hållbarhet jämte vinstsyftet torde vid första anblick utvidga styrelsens utrymme för att beakta hållbarhet, men på grund av att vinst och hållbarhet kan utgöra målkonflikter kan en sådan implementering föranleda svårigheter vid prioritering av målen. En överträdelse av verksamhetssyftet kan åsamka styrelsen skadeståndsansvar enligt 29 kap. 1 § ABL. Syftet med uppsatsen är att utreda om intressenter, utöver aktieägarna, har möjlighet att föra en sådan skadeståndstalan mot styrelsen. En förutsättning för skadestånd är att skadan har drabbat det intresse som skyddas av den norm som skadevållaren har överträtt. 3 kap. 3 § ABL anses vara en aktieägarskyddsregel. Därmed torde endast aktieägarna omfattas av normskyddet vid överträdelse av syftet. Så torde fallet vara även när bolaget har ett helt eller delvis annat syfte än vinst, eftersom det ligger i aktieägarnas intresse att ändra syftet. Slutsatsen föranleder att syftesstridiga handlingar riskerar att bli sanktionslösa. En omformulering av 3 kap. 3 § ABL med innebörden att samtliga intressenter erhåller ett skydd skulle innebära att övriga intressenter, utöver aktieägarna, omfattas av normskyddsläran. Däremot synes uppenbarhetskriteriet föranleda svårigheter för intressenterna att kunna föra en skadeståndstalan mot styrelsen vid beslutsfattande som strider mot syftet.

Ordet lojalitet är ett vitt förekommande begrepp som används vid beskrivning av hur olika parter skall förhålla sig samt visa trohet och omsorg mot varandra. Motsatsen till ordet lojalitet brukar vara illojalitet, dock är de inte nödvändigtvis varandras rättsliga motsatser. Ifall en handling inte är lojal innebär det således inte att den nödvändigtvis måste vara illojal. Inom associationsrätten förekommer ofta begreppet lojalitetsplikt. Begreppet har sitt ursprung i lojalitetsprincipen och används främst för att beskriva hur olika parter inom en association skall uppträda, verka för och behandla varandra. Det kan uppstå problem i samband med en rättslig behandling av lojalitetsplikten, i och med att begreppet inte är definierat på ett nyanserat sätt i den svenska lagstiftningen. Även svensk praxis är relativt begränsad inom området. Således kan det uppstå en gråzon där bolagsföreträdare agerar utan fullständig vetskap om vilka förpliktelser som denne måste förhålla sig till. Ytterligare ett problem som kan uppstå för aktiebolag har sin grund i den potentiellt stora spridningen av aktieägare. Ett stort antal aktieägare kan medföra svårigheter för bolagsföreträdarnas arbete eftersom de måste ta hänsyn till samtliga aktieägares intressen. Att ta hänsyn till dessa skilda intressen kan påverka bolaget och dess företrädare på olika sätt, bland annat hur olika beslut ska fattas. I uppsatsen ställs en del ekonomiska ställningstaganden mot varandra i samband med att olika intressen kolliderar. Det förekommer förklaringar av ekonomiska termer och effekter, följt av resonemang om hur en bolagsföreträdare bör förhålla sig till dessa för att upprätthålla sin lojalitetsplikt. Ett brott mot lojalitetsplikten kan medföra skadeståndsanspråk, vilket innebär att en bolagsföreträdare bör vara väldigt mån om att följa aktieägarnas direktiv. Sammanfattningsvis kan alltså den rättsliga gråzonen av lojalitetsbegreppet påverka hur en bolagsföreträdare väljer att agera under utförandet av sitt uppdrag. I uppsatsen kommer vi att förklara och analysera hur en bolagsföreträdare, genom sina handlingar, förhåller sig till sin lojalitetsplikt gentemot bolagets aktieägare.