För att avgöra till vilken utsträckning redovisade finansiella rapporter, enligt International Financial Reporting Standards (IFRS), uppfyller användarnas och brukarnas behov och syn på kvalitativa egenskaper har den här studien ett bidrag till forskningen. Med länders övergång till IFRS får värdering enligt verkligt värde allt större spridning och värdering enligt anskaffningsvärde fått en mindre central position inom redovisning. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka skillnaderna i preferenser för tillgångsvärdering utifrån redovisningens kvalitativa egenskaper. De kvalitativa egenskaper som används är begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Studiens metod har en kvalitativ ansats med intervjuer av analytiker och revisorer. Det gjorda urvalet ska spegla brukare av rådande redovisningsstandard och användare av finansiella rapporter. Resultatet visar att det finns skillnader mellan gruppen analytiker och revisorer gällande vilken värderingsmodell - verkligt värde eller anskaffningsvärde - som anses lämplig. I gruppen analytiker finns stor diversifiering av preferenser för vilka kvalitativa egenskaper som ska ta störst plats vid redovisning. Således påvisades även diversifiering gällande vilken form av värdering som passar analytikernas bedömningar och prognostiseringar. Det fanns även bland analytiker stora skillnader i tillvägagångssätt för att utföra värderingar.

Samtidigt som kraven på energieffektivitet inom byggbranschen blir allt hårdare har klimatskalets utformning stor betydelse. Författarens uppgift är att utreda åt Sigma Civil AB hur ett verktyg som beräknar U-värden utformas samt att med hjälp av den göra en jämförande studie på yttertak och ytterväggar, med avseende på klimatskalets påfrestningar.   Andra delar som ingår i klimatskalet är grundkonstruktioner men eftersom det är ett arbete som omfattar 10 veckor avgränsas arbetet till yttertak och ytterväggar. För att arbetet skulle kunna utföras på ett bra sätt som möjligt har författaren genom litteraturstudier i form av böcker, internetbaserade sidor och olika rapporter tagit del av information som hjälpt både vid utförande av beräkningsverktyget men också vid jämförelsen av byggdelar.   Resultatet för den här studien visade att koljerntekniken på grund av sin täta struktur fungerar bäst av de takkonstruktioner som jämfördes i studien. I den analys som gjordes för väggkonstruktioner var det en yttervägg med PIR-isolering som klarade sig bäst. En av de slutsatser som jag drar av studien är att bättre isoleringsmaterial krävs för att klara framtidens krav på klimatskalet. Det andra som är viktigt att ta med sig från studien är att byggbranschen bör vara öppen för nya tekniker, som till exempel koljerntekniken och PIR-isoleringen. / While requirements increasingly become harder in the construction industry that it will be built energy efficient, buildings envelope design plays a very large part. My task is to investigate for Sigma Civil AB how a tool that calculates the U-value is formed as well as using it to make a comparative study on the roof and exterior wall, with respect for the building envelope external influences.   Another part of the building envelope is the basic designs, but because it is a work where is only 10 weeks I need to delimit to the roof and exterior walls. In order that the work could be carried out in the best possible way I did literature study in form of books, internet based pages and various reports to receive information that helped me both when I was performing the calculation tool but also doing the comparison of the building parts.   The result of this study showed that the koljern-technique because of its dense structure works best as a roof, compared to the other roofs in the study. In the analysis made for wall constructions, it was an exterior wall with PIR-insulation that worked best. One of the conclusions that I draw from this study is that better insulation needs to meet future requirements for the building envelope. The other thing that is important to take from the study is that the construction industry should be open to new technologies, such as the koljern-technique and PIR-insulation.

Introduktion: Konceptet samskapande av värde utvecklades inom marknadsföringslitteraturen i början av 2000-talet från Prahalad och Ramaswamy (2000). Redan då betonade författarna att ett företag som strävar efter att samskapa måste anpassa sitt ekonomiska styrsystem efter det. Trots det är forskningen om vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande bristfällig än idag. Det finns tydliga skillnader mellan fälten där litteraturen om ekonomisk styrning främst utgår från tillverkningsföretag som producerar materiella varor, medan samskapandelitteraturen utgår från att producera tjänster. Samtidigt har de två fälten olika syn på värde, vilket är vad som analyseras i den här uppsatsen för att kunna diskutera vilken ekonomisk styrning som kan användas för samskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturstudie beskriva vilka likheter och skillnader som finns i synen på värde mellan ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån litteraturstudien och intervjuer analyseras sedan vilken typ av styrning som är främjande för samskapande. Metod: Uppsatsen har en deduktiv ansats där en litteraturstudie utformas. Inledningsvis förs en värdediskussion som analyserar värde inom fälten ekonomisk styrning och samskapande. Utifrån värdediskussionen analyseras sedan tre ekonomiska styrinstrument som kan användas för samskapande. Därefter testas litteraturstudien mot empiri i form av semistrukturerade intervjuer med tre anställda på försäkringsbolaget Folksam. Slutsats: Värdebegreppet inom ekonomisk styrning är aktieägarvärde, vilket skapas genom ett företags interna aktiviteter. Inom samskapandelitteraturen syftar värdebegreppet till kundens upplevda nytta, bruksvärde. Bruksvärde skapas genom kundens användande. Det styrinstrument som slutligen framhävs för samskapande är personlighetsstyrning. / Introduction: The concept of value co-creation was developed in marketing literature in the early 2000s by Prahalad and Ramaswamy (2000). Even then, the authors stressed that a company that strives to co-create must adapt its governance systems to it. Despite this, the research on which management control systems that can be used for co-creating is deficient still today. The literature on management control are primarily based on manufacturing companies producing tangible goods, while literature on value co-creation are focusing mainly on services. Furthermore, the perception of value differs among the two research fields, which is what will be analyzed in this paper to discuss which management control systems can be used for co-creation. Aim: The aim of this paper is to create a literature review which describes the similarities and differences in the perception of value among the literature on management control and value co-creation. Based on the literature review and interviews analyze which type of control that promotes co-creation. Methodology: The paper has a deductive approach in which a literature review is designed. Initially, a value discussion is conducted that analyzes the perceptions on value in the fields of management control systems and value co-creation. Based on the value discussion, three types of management controls which could be used for value co-creation will be analyzed. Afterwards, the literature review will be tested against the reality in the form of semi-structured interviews with three employees at the Swedish insurance company Folksam. Conclusion: The value concept within the literature on management control systems refers to shareholder value, which is created through a company’s internal activities. Within the value co-creation literature, the value concept refers to the customer’s perceived benefits, which is called use value. The use value is created when the customer is using the product. The management control that this paper finally highlights is the personnel control.

På Söderbergs Personbilar i Norrköping AB bedrivs en serviceprocess för begagnade bilar, en tjänsteverksamhet som idag är präglad av en stor ineffektivitet med avseende på tid. I detta examensarbete utförs en fallstudie på företaget där problemet analyseras i syfte att identifiera det tidssvinn som förekommer i processen, utreda dess uppkomst, samt formulera passande åtgärdsförslag till företaget som vid ett genomförande skulle minska genomloppstiden för bilarna i processen. Intervjuer och observationer har skapat en övergripande förståelse för processen, där förklaringar har erhållits om hur processen är tänkt att fungera, hur den fungerar i praktiken, och varför den fungerar som den gör. Som komplement till detta har värdeflödeskartläggning av två bilar genomförts, där bilarnas färd genom processen studerades i praktiken. De två bilarna studerades från dess inkommande till företaget tills det att de var klara till försäljning. Genom detta erhölls ytterligare information om processen. I värdeflödeskartläggningen framkom det att tidssvinnet var stort för bägge bilar, och att andelen tid för värdehöjande aktiviteter var mycket liten för bilarna. Allt material om processen analyseras och ett antal olika åtgärdsförslag för processen är framarbetade till företaget. Tre huvudåtgärder presenteras som vid ett införande troligen skulle underlätta avsevärt för företaget vid ett genomförande av övriga åtgärdsförslag. Den första av dessa tre huvudåtgärder är att tillsätta en ledare för processen, något som saknas idag. Ledaren ska ha befogenheter att genomföra förändringar i processen, och ska arbeta för en ständig förbättring av processen. Den andra huvudåtgärden är att utveckla nedskrivna standarder för personalen som beskriver hur alla aktiviteter inom processen ska utföras. Standarderna ska vara utformade så att aktiviteterna utförs på ett optimalt sätt. Den tredje huvudåtgärden är att göra fler resurser dedikerade inom processen. Dessa tre åtgärder, och övriga åtgärdsförslag skulle med största sannolikhet generera en avsevärt kortare genomloppstid för bilarna, det vill säga precis det resultat som eftersöks i processen.

Forskning visar att samhället måste börja ta ansvar för hållbarheten om den värld vi känner till ska kunna bestå långsiktigt. Historiskt sett har företagen klandrats för att tära på naturen och samhällets resurser, men inom ekonomisk forskning har det växt fram tankar om hur hållbart värdeskapande kan bidra till både lönsamhet och en mer långsiktigt hållbar framtid. Den mest prominenta strategin för hållbarhet i företagsvärlden är Corporate Social Responsibilities. Denna har på senare tid utmanats av teorin om Create Shared Values. Även om det rent teoretiskt finns skillnader mellan de två strategierna har den nyare Create Shared Values-strategin kritiserats för att vara lik den redan befintliga Corporate Social Responsibilities. Studiens syfte är därför att undersöka om det finns några skillnader i tillämpningen av de två hållbarhetsstrategierna hos företag inom livsmedelsindustrin. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning av fyra olika företag: Nestlé, Nespresso, ZOÈGAS och Arvid Nordquist. Genom semistrukturerade intervjuer grundade i teoretiska ramverk samlades data in. Skillnader i tillämpningen av strategierna kunde identifieras utifrån analyser baserade på de tre kategorierna företagsteori, CSR och CSV. Studien visar att företagen som inte hade en ren CSV-strategi tillämpade komponenter av både CSR och CSV i sin hållbarhetsstrategi. Företagen verkade tillämpa CSR-strategin mer som en allmängiltig definition för hållbarhet, och CSR- strategin identifierades av respondenterna som ett sätt för företagen att legitimera sig gentemot sina kunder. Studien fann en möjlig brist i CSV-strategin, vilken är att företag som tillämpar CSV-strategin måste ha kontroll över hela värdekedjan vilket begränsar dess användning till företag inom den stora marknaden. Representanter för de små och medelstora företag som vi intervjuade påpekade att deras företag inte hade möjlighet att ha en sådan kontroll. Baserat på våra intervjuer fick vi uppfattningen att företagen inom livsmedelsindustrin ser att hållbarhetsstrategierna är här för att stanna, om företagen långsiktigt ska kunna finnas kvar. Detta innebär att det finns behöv för hållbarhetsstrategier även för små och stora företag. Vår spekulation för en framtida bred användning av hållbarhetsstrategier inom företagsvärlden är att det för små och medelstora företag bör komma fram andra strategier för hållbarhet än CSV.

Denna studie syftar till att visa hur digitala verktyg används i gymnasiet inommatematikundervisningen, både utav lärare och elever i norra Sverige. Ytterligare undersöksäven elevernas åsikter om dess användning samt om de anser att det underlättar derasinlärningsprocess kring matematik eller inte. Detta har gjorts med hjälp utav en enkätstudie,SAMR-modellen och förväntan-värde teorin. Totalt deltog 102 elever i undersökningen.Resultaten visar att det inte finns några uppenbara för- eller nackdelar när elever använderdigitala hjälpmedel. Elever tycker dock att dess användning är bra inommatematikundervisningen, men främst när läraren använder sig utav det. Läraren använderfrämst digitala verktyg i sina genomgångar och för att visa hur det skall användas, elevernaanvänder det främst när läraren säger till dem att göra det, på prov och för att lösa svårauppgifter som de inte kan lösa med hjälp utav papper och penna ännu. / This study aims to show how digital tools are used in upper secondary school duringmathematics education, both by the teachers and the students in the northern parts of Sweden.Furthermore, student opinions of how these tools are used and whether the students think thisusage makes mathematics easier for them is also studied. This has been done through a surveythat makes use of a questionnaire together with the SAMR-model and the expectancy-valuetheorem. A total of 102 students took part in this study. The results show that there are noobvious benefits or disadvantages when the students themselves make use of digital aids.However, the students think that the use of digital tools are good in mathematics, but thebenefits mostly come from the teachers use of it. This study shows that the teachers mostlyuse these tools during their lectures or to show how it’s used. The students mostly use it whenthey’re told to by the teacher, during exams or to solve difficult assignments/problems thatthey haven’t learned to solve with pen and paper yet.

IT Service Management (ITSM) is becoming a more relevant topic and the view of services is growing, therefore it is natural that new difficulties arise. When it comes to the manufacturing industry, it has not been seen as a difficult process to measure productivity. That is because it only refers to the ratio between output and input. However, when it comes to measuring the productivity of a service, many different factors have to be included. This is something several scientists agree to be a more difficult process. This difficulty is causing a lot of problems for businesses whose clients want to know if the service they are paying for is productive or not.   This study aimed at developing a simple prototype that makes it possible to measure the productivity of IT services. Based on previous research and the experience of another company from when they were measuring service productivity, a number of overall goals were set for the prototype. The objectives intended to counteract the problems identified in the previous research and thus the previous research served as a good starting point for the development of the prototype.   This study used design research to develop an innovative artifact, which got evalutated by experienced practitioners during two occasions. The purpose was to identify additional design principles that may be necessary in the development of this type of tool. The development and evaluation were conducted in two iterations. In the first iteration, there was a more informal discussion with an experienced ITSM practitioner about the artifact’s design, allowing for further development of the artifact. The evaluation conducted in the second iteration was more formal and was carried out using a focus group consisting of a number of practitioners with varied knowledge and experience relevant to the area. The obtained results were then compared to theory and previous research to contribute to the conclusions of the study.   The study resulted in two new design principles deemed necessary for this type of measurement tools. The informants and previous researchers’ thoughts about what they considered as important factors were the basis of the design principles. After the implementation of the prototype, there were problems that remained unsolved which were possible to present as future research opportunities. This study does not claim that its results make these kinds of tools complete. There needs to be more research on the subject to optimize the tool further and more design principles may be necessary. This study, on the other hand, may be the basis for future research or for practitioners who choose to implement or develop a similar tool.

Syfte och forskningsfrågor: Syftet är att undersöka tjänsteföretags insatser för att skapa servicekvalitet och goda kundrelationer, med hänsyn till de möjlighet som den digitala utvecklingen medför. 1. Vilka insatser står i centrum för det fysiska mötet respektive virtuella kontakterna? 2. Vad har den digitala utvecklingen skapat för möjligheter för företagen till att erbjuda servicekvalitet och värdeskapande? 3. Vilka variationer finns det i företags prestationer mellan olika målgrupper? Metod: En kvalitativ metod med ett växelspel mellan ett induktivt och ett deduktivt tillvägagångssätt har tillämpats. För datainsamlingen har semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från banksektorn ägt rum. Slutsats: För att skapa servicekvalitet och goda kundrelationer med hänsyn till de möjligheter som den digitala utvecklingen medfört, har vi funnit att tjänsteföretag bör kombinera det traditionella servicelandskapet och det virtuella servicelandskapet på ett sömlöst sätt. Att behålla relationerna personliga ses även det som viktigt och något segmentering och kundanpassning skapar förutsättningar för. Genom att två välfungerande servicelandskap erbjuds för kunden, skapas en större möjlighet och valfrihet som gör att kunden utför sina ärenden på det sättet som passar dennes behov och önskemål bäst. Genom att tjänsteföretag tillhandahåller kunder digitala lösningar, kan en högre kvalitet i det fysiska mötet skapas. / Purpose and research questions: The purpose is to examine the service companies efforts to create service quality and good customer relations, taking into account the opportunities that digital development entails. 1. What efforts are at the centre of the physical meeting and virtual contacts? 2. What kind of opportunities has the digital development created for companies to offer quality of service and value creation? 3. What variations are there in companies' performance between different target groups? Method: A qualitative method with an interaction between an inductive and a deductive approach has been applied. For data collection, semi-structured interviews with nine respondents from the banking sector have taken place. Conclusion: In order to create service quality and good customer relations regarded to the opportunities the digital development entails, we have found that service companies should combine the traditional service landscape and the virtual service landscape in a seamless kind of way. Keeping the relationships personal is also seen as important and something segmentation and customization create the conditions for. By offering two well-functioning service landscapes, greater opportunity and freedom of choice are created for the customer. When service companies provide customers with digital solutions, a higher quality in the physical meeting can be made possible.

Syfte och forskningsfrågor Syftet med denna uppsats är att undersöka hur samarbeten mellan företag och influencers kan skapa värde för influencern och dess varumärke. Vidare också vilka utmaningar de ställs inför i sitt yrke som influencer. Utifrån detta har två frågeställningar tagits fram: På vilket sätt skapar ett samarbete värde för en influencers varumärke? Vilka är de stora utmaningarna för en influencer i sitt arbete med influencer marketing? Metod Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod med en induktiv forskningsansats. Detta för att få en djupare förståelse för studiens forskningsområde och syfte. Det empiriska materialet består utav fyra semistrukturerade intervjuer med noggrant utvalda respondenter inom området. Slutsats Slutsatsen vi kan dra utifrån studiens resultat är att vi ser ett tydligt samband där samarbeten mellan företag och en influencer som verkar inom samma nisch med samma målgrupp är de samarbeten som ger störst värde för influencern på Instagram. Detta genom att det passar dess följare, målgrupp vilket kan generera i långsiktiga relationer med företag samt dess följare. På lång sikt ger detta bättre ekonomiska förutsättningar för influencern och på så sätt ett starkare varumärke och färre utmaningar i sitt arbete. Vi har också fått en förståelse för hur arbetet som en influencer ser ut genom de stora utmaningar som att få tiden att räcka till samt att ständigt behöva synas.

The process where people move from rural areas to cities is called urbanization. This has been ongoing in Sweden for a long time. About 200 years ago, 90% of the population lived in rural areas, today 85% live in cities (SCB, 2015).While new buildings are being added, older buildings are taken out of service and this affects the conditions for the preservation of older buildings (Boverket 2007, 15). This will have consequences for how we in the future can relate and understandour history (Sveriges miljömål, 2017). But one of the Swedish parliaments goals is to create a sustainable development, which has made the cultural environment to a usefulresource. It can become an important part of sustainable developmentin both an ecological, social and economic perspective (RAÄ [a], u.å.).The municipality of Kramfors,together with neighboring municipalities,runs a development projectcalled “The tourismindustry of the High Coast -a journey in spaceand time"where the purpose is to tell theindustrial and cultural history of the area and increase tourism in the High Coast and Ådalen. One of the purposes with this master thesiswas topresenta conceptual design proposal for therebuilding and extension of an old harborofficebuildingfrom 1900, located by the river in Öds kaj, Kramfors. Öds kajis one of the nodes inthe development project and the historical harbor buildingcan become the attraction ofthe area.The main purpose of the thesis was to investigate, from a sustainability perspective, how a culture-historicalbuilding, by gaining a new function, can strengthen the socialidentity and contribute to tourism industry in a smaller town. This while respectingthe cultural-historical aspects of the building.Initially, a literature study was made from which information about cultural historical valuation was obtained. With Axel Unnerbäck's (2002) model as support, an analysis was made of the harboroffice's cultural-historical values. The building-historical andsocial-historical values were considered to be the main motive for preserving the building. They were strengthened by the basic motives: architectural value, identity value, industrial history value, patina and social-historical value.Asite analysis and a needs study were conducted in order to mapconditions and needs. In the next step, Peña and Parshall's (2001) method Problem Seekingwasused, where the purposewasto identifyfactors that wouldaffectthe designprocess.Before designing the proposal, a general description of possible future functions/ businesseswas made to decidethe most suitable for the buildingand the area. Based on needsacafé and restaurantbusinesseswas chosen.Beforedevelopingthefinaldesign proposal, a consequence analysiswasmade of three early sketches toexamine the impacton thecultural history values. The final result includesabuilding extension that, through a glass link, marks and respectsthe volume, materials and colorsof the original building.The conclusion of this thesis is that the aspects identity value, tourismindustry and sustainability are strongly interconnected. Sustainability involves the preservation of our cultural-historical heritage, which in a first step is made possible through cultural-historical valuation. The inheritance is in turn important for local identity valuesand tourismindustry, and thus crucialfor anotherpart of sustainability.Furthermore, the conclusion isthat processesand methodsusedin this master thesisare applicable to similar projects where a cultural-historical building willget a new function or business.