<p>Syftet med uppsatsen är att förstå vilka problem som kan uppstå vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde, och vilka konsekvenser dessa problem får på relevansen och tillförlitligheten i redovisningen. En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer har gjorts med representanter från svenska börsnoterade fastighetsbolag samt med externa värderingsmän. Detta för att få insikt i deras arbete med att värdera förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Resultatet tyder på att det blir en avvägning mellan relevansen och tillförlitligheten i redovisningen när det inte finns en aktiv marknad, där relevansen prioriteras genom att betona vikten av att redovisa värden som speglar marknadssituationen.</p> / <p>The purpose of this thesis is to study the problems that might arise when investment properties are valued to their fair value according to IAS 40, and how these problems might affect the relevance and the faithful representation of the financial reporting. With this in mind, we performed a qualitative study with semi-structured interviews with representatives from Swedish listed companies that hold investment properties, as well as with external appraisers in order to get an understanding of their work with the fair value accounting of investment properties. Our results indicate that there is a trade-off between the relevance and faithful representation of the financial reporting when the market for investment properties is non-active, where the relevance is prioritized by using values that reflect the market situation rather than values that can be perfectly assured.</p>

<p>Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.</p>

<p>Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde – något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg & Lorentzon, 2007). Eftersom redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar är ett komplext område blir frågan vilken problematik revisorn möter vid granskningen av denna redovisning. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som föreligger för revisorn vid granskning av redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Teorin diskuterar revision och dess standarder men även problematiken kring immateriella tillgångar och verkligt värde vilket uppsatsens ämne sammanbinds med. För den empiriska undersökningen valdes tre stycken auktoriserade revisorer ut för djupgående intervjuer.</p><p>Studiens resultat visar på att revisorerna finner det svårt att granska företagens uppskattningar och beräkningar av verkligt värde på immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Det beror främst på de komplexa värderingsmodellerna men även på grund av bedömningsfaktorn i uppskattningarna och beräkningarna. Detta gör att revisorerna i större utsträckning måste ta hjälp av bland annat interna experter vilket innebär att granskningsprocessen tar längre tid. Slutsatsen är att revisorerna upplever att granskningsprocessen är förenad med svårigheter på grund av bedömningsfaktorn och immateriella tillgångars komplexa natur vilket ställer högre krav på deras kritiska bedömningsförmåga.</p>

Bakgrund: Kapital allokeras till produktiva investeringar på basis av uppskattad avkastning hos dessa och därför är det viktigt att kunna göra så rättvisande värderingar som möjligt. I praktiken är detta dock svårt eftersom många investeringar omgärdas av hög osäkerhet. Syfte: Uppsatsens syfte är att ge ett bidrag till diskussionen om hur tillgångar värderas under speciellt osäkra förhållanden. Avgränsningar: Med tillgångar avses anläggningstillgångar. Med speciellt osäkra förhållanden avses situationer då variabler som framtida kassaflöden och tillgångens livslängd inte är kända. Genomförande: Uppsatsen är av teoretisk karaktär där en diskussion kring värdering vid osäkra förhållanden förs. Diskussionen belyses genom ett empiriskt exempel hämtat från Exportkreditnämnden. Resultat: Tillgångsvärden beror till stor del på den risk tillgången är behäftad med. Författarna har funnit det relevant att dela upp en tillgångs risk i komponenterna osäkerhet och spridning. Osäkerhetskomponenten, som återspeglas i osäkerhet kring framtida kassaflöden, hanteras lämpligen genom en scenarioanalys, medan spridningskomponenten är mer problematisk att närma sig. I vissa fall kan, och bör, optionsteori vara en kompletterande ansats vid värdering.

Bakgrund: För att kunna stilla kunders behov och skapa kvalitet och därigenom värde, krävs kunskap. Två teoribildningar som talar om värde och kvalitet respektive kunskap var för sig är Service Management och Knowledge Management. Service Management är huvudsakligen externt orienterad medan Knowledge Management är näst intill uteslutande internt orienterad, vilket medför att vissa "spänningar" återfinns dem emellan. Frågan är hur dessa"spänningar"hanteras i kunskapsföretags värdeskapande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vad Service respektive Knowledge Management bidrar till i förståelsen för kunskapsföretags värdeskapande. Avgränsningar: Studien omfattar endast kunskapsintensiva konsultföretag. Med värde avses individens subjektiva tolkning snarare än värde i monetära termer. Genomförande: Intervjuer har genomförts med representanter för: Andersen Consulting, NYX, Olander Organisationsutveckling, KPMG, LR Revision, Information Highway samt IT-Design. Resultat: Såväl Service som Knowledge Management hjälper oss att förstå kunskapsföretags värdeskapande på ett förtjänstfullt sätt och ger sitt specifika bidrag till förståelsen. Centrala element som identifierats är: behovsidentifiering, anpassning av lösningen, kundens utveckling samt att värde kan skapas successivt i oändlighet om rätt förutsättningar råder. Sammanfattningsvis förstår vi värdeskapande som kundens egen förmåga att tillgodogöra sig och vidareutveckla kunskap och därefter driva värdeskapandet vidare på egen hand.

Bakgrund: Det verkar som om inte en enda dag går förbi utan att det är något i media beträffande företag och deras olika aktiviteter som berör samhället som helhet eller enskilda individer. På senare år har både media och allmänheten kritiserat företag för att ha verksamhet som påverkar såväl individer som hela orter och kommuner negativt. Pudelns kärna i sammanhanget är den klassiska debatten kring företags etiska och sociala skyldigheter samt vems intressen företag egentligen existerar för att tillgodose. Syfte: Syftet med denna studie är att finna huruvida det under de senaste 30 åren har skett en förändring, eller flera förändringar, avseende "shareholder" versus "stakeholder"-värdeorientering i svenska storföretags årsredovisningar. Vidare belyses och förklaras våra rön utifrån ett historiskt perspektiv. Resultat: Vi upptäcker två trender i årsredovisningarna. Den första trenden uppvisar en starkare orientering mot att skapa shareholder-värde, medan den andra trenden tyder på en orientering mot att skapa stakeholder-värde. Denna förändring i värdeorientering förefaller inträffa någon gång mellan 1984 och 1990. De två trenderna och förändringen i värdeorientering kan till stor del belysas och förklaras av den historiska kontexten. / Background: It seems as not a single day goes by nowadays without there being something in the news concerning companies and their various activities, which affect society as a whole or single individuals or both. In recent years, both media and the public have debated and criticized companies for undertaking activities that negatively affect everything from single individuals to populations of entire towns and municipalities. What these debated issues and other similar events boil down to is the classical question and debate of the extent to which companies have a moral and social responsibility and whose interests companies exist to serve. Purpose: The purpose of this study is to find out whether there has been a shift, or several shifts, in terms of shareholder versus stakeholder value orientation in annual reports of large Swedish companies during the past 30 years. Moreover, the findings are elucidated and explained from a historical perspective. Results: We detect two trends in the annual reports. The first is a stronger orientation towards the shareholder value perspective, followed by a second trend towards the stakeholder value perspective. The shift in orientation seems to occur sometime between 1984 and 1990. The two trends and the shift can to a large extent be explained and elucidated by the historical context.

Syftet med uppsatsen är att förstå vilka problem som kan uppstå vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde, och vilka konsekvenser dessa problem får på relevansen och tillförlitligheten i redovisningen. En kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer har gjorts med representanter från svenska börsnoterade fastighetsbolag samt med externa värderingsmän. Detta för att få insikt i deras arbete med att värdera förvaltningsfastigheter enligt IAS 40. Resultatet tyder på att det blir en avvägning mellan relevansen och tillförlitligheten i redovisningen när det inte finns en aktiv marknad, där relevansen prioriteras genom att betona vikten av att redovisa värden som speglar marknadssituationen. / The purpose of this thesis is to study the problems that might arise when investment properties are valued to their fair value according to IAS 40, and how these problems might affect the relevance and the faithful representation of the financial reporting. With this in mind, we performed a qualitative study with semi-structured interviews with representatives from Swedish listed companies that hold investment properties, as well as with external appraisers in order to get an understanding of their work with the fair value accounting of investment properties. Our results indicate that there is a trade-off between the relevance and faithful representation of the financial reporting when the market for investment properties is non-active, where the relevance is prioritized by using values that reflect the market situation rather than values that can be perfectly assured.

Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.Internets utveckling har banat väg för nya sätt att kommunicera. Inom den svenskavinindustrin har aktörer länge varit bundna till en icke interaktiv marknadsföring. Socialamedier och användarskapad information har blivit ett kraftfullt verktyg inom nämnda industrii takt med att konsumenter alltmer cyniskt genomskådar illa maskerad relationsretorik.Samtidigt har det svenska monopolet haft en mycket stor roll i hur kulturen ochkonsumtionsmönstren kring vininköp sett ut i Sverige. Men privata aktörer som direktkonkurrerar med Systembolaget har ställt detta i ny dager. Den största av dessa aktörer ärvinklubben Australian Wine Club. De förmedlar en stor del av sin värdegrund och vad deerbjuder via Internet och sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka till vilkengrad Australian Wine Club skapar relationer med hjälp av sociala medier och var i relationendenna kanal fyller sina viktigaste funktioner. Primär - och sekundärdata har legat till grund föruppsatsens empiriska del. Litteraturstudien innefattar ett antal nyckelbegrepp som vi anservara centrala för att mäta detta syfte, och har hämtats från böcker, akademiska artiklar ochartiklar publicerade på Internet. Slutsatsen är att Australian Wine Club i hög grad utnyttjarkanalen sociala medier i sitt relationsskapande. Kanalen fyller sina viktigaste funktioner ietablerings – och utvecklingsfasen, men dock genom olika funktioner.

Immateriella tillgångar har fått en ökad betydelse vid företagsförvärv i dagens teknik- och informationsbaserade samhälle eftersom de utgör en stor del av ett företags värde (KPMG,2010). När immateriella tillgångar har identifierats ska de värderas till verkligt värde – något som länge varit omdebatterat på grund av problematiken i att objektivt värdera dessa tillgångar (Marton et al., 2008, s. 304). Det ställer således högre krav på revisorn vid granskningen av huruvida företagsledningen har värderat tillgångarna till ett rättvisande värde eller inte (Ekberg &amp; Lorentzon, 2007). Eftersom redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar är ett komplext område blir frågan vilken problematik revisorn möter vid granskningen av denna redovisning. Syftet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka vilka svårigheter som föreligger för revisorn vid granskning av redovisning till verkligt värde av immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Teorin diskuterar revision och dess standarder men även problematiken kring immateriella tillgångar och verkligt värde vilket uppsatsens ämne sammanbinds med. För den empiriska undersökningen valdes tre stycken auktoriserade revisorer ut för djupgående intervjuer. Studiens resultat visar på att revisorerna finner det svårt att granska företagens uppskattningar och beräkningar av verkligt värde på immateriella tillgångar vid företagsförvärv. Det beror främst på de komplexa värderingsmodellerna men även på grund av bedömningsfaktorn i uppskattningarna och beräkningarna. Detta gör att revisorerna i större utsträckning måste ta hjälp av bland annat interna experter vilket innebär att granskningsprocessen tar längre tid. Slutsatsen är att revisorerna upplever att granskningsprocessen är förenad med svårigheter på grund av bedömningsfaktorn och immateriella tillgångars komplexa natur vilket ställer högre krav på deras kritiska bedömningsförmåga.

I mars år 2000 blev det tillåtet för börsnoterade bolag att genomföra återköp av egna aktier i Sverige. En del kritiker hävdar att återköp kan användas till att påverka aktiekursen positivt, till förmån för bland annat optionsinnehavare. I denna uppsats har vi undersökt om antal utestående optioner till anställda ökar sannolikheten för genomförandet av aktieåterköp. För att ta reda på detta har vi undersökt data från samtliga bolag som var noterade på NASDAQ OMX Large Cap i Stockholm vid utgången av år 2007. Vi har analyserat datamaterialet med hjälp av enkel linjär regression samt logistisk regression. Vi finner en svag positiv korrelation i den enkla regressionsmodellen. Den logistiska regressionen påvisar dock ett starkare samband, vilket indikerar att återköp till viss del kan påverkas av bolagens optionsprogram.