<p>Bakgrund: Det verkar som om inte en enda dag går förbi utan att det är något i media beträffande företag och deras olika aktiviteter som berör samhället som helhet eller enskilda individer. På senare år har både media och allmänheten kritiserat företag för att ha verksamhet som påverkar såväl individer som hela orter och kommuner negativt. Pudelns kärna i sammanhanget är den klassiska debatten kring företags etiska och sociala skyldigheter samt vems intressen företag egentligen existerar för att tillgodose. </p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att finna huruvida det under de senaste 30 åren har skett en förändring, eller flera förändringar, avseende "shareholder" versus "stakeholder"-värdeorientering i svenska storföretags årsredovisningar. Vidare belyses och förklaras våra rön utifrån ett historiskt perspektiv. </p><p>Resultat: Vi upptäcker två trender i årsredovisningarna. Den första trenden uppvisar en starkare orientering mot att skapa shareholder-värde, medan den andra trenden tyder på en orientering mot att skapa stakeholder-värde. Denna förändring i värdeorientering förefaller inträffa någon gång mellan 1984 och 1990. De två trenderna och förändringen i värdeorientering kan till stor del belysas och förklaras av den historiska kontexten.</p> / <p>Background: It seems as not a single day goes by nowadays without there being something in the news concerning companies and their various activities, which affect society as a whole or single individuals or both. In recent years, both media and the public have debated and criticized companies for undertaking activities that negatively affect everything from single individuals to populations of entire towns and municipalities. What these debated issues and other similar events boil down to is the classical question and debate of the extent to which companies have a moral and social responsibility and whose interests companies exist to serve.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to find out whether there has been a shift, or several shifts, in terms of shareholder versus stakeholder value orientation in annual reports of large Swedish companies during the past 30 years. Moreover, the findings are elucidated and explained from a historical perspective.</p><p>Results: We detect two trends in the annual reports. The first is a stronger orientation towards the shareholder value perspective, followed by a second trend towards the stakeholder value perspective. The shift in orientation seems to occur sometime between 1984 and 1990. The two trends and the shift can to a large extent be explained and elucidated by the historical context.</p>

<p>I drygt ett år har MHM-Scandinavia producerat massiva väggelement i Norden helt i trä. Detta är ett miljövänligt sätt att bygga på samtidigt som väggelementen har en god värmeisolerande förmåga. Genom att göra spår i lamellerna bildas luftkanaler inuti väggen som isolerar bättre än trä. Spåren gör att kontaktytorna mellan lamellerna blir mindre. Det medför att värmetransporten som i huvudsak sker genom ledning blir mindre och väggens värmeisolerande förmåga ökar.     Undersökningar av det massiva träelementets värmetransport är inte gjorda tidigare i Sverige. Vi har genom hjälpväggsmetoden jämfört tre olika typer av väggar. Väggarna har samma konstruktion fast med små avvikelser när det gäller luftkanalernas andel i lamellerna. Väggelementen är uppbyggda av korslagda lameller och förändringarna som gjorts i två av väggtyperna är endast utförda i de horisontella lamellerna.     Mätningarna indikerar att ju mindre kontaktytor och mer luft som finns i väggen desto bättre värmeisolerande förmåga.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Titel: The one to one master thesis – Implementeringsprocessen av one to one marketing ur ett sällanköpsperspektiv</p><p>Kurs: FED 321, Marknadsföring i imaginära organisationer, Vt 2006</p><p>Författare: Karolina Arestad, Christopher Horn, Christoffer Ramstadius</p><p>Handledare: Stig G Johansson</p><p>Examinator: Stig G Johansson</p><p>Nyckelord: One-to-one marketing, anpassning, lärande relation, värde, sällanköpsvaror</p><p>Bakgrund: Nytt fokus på kunden innebär att företag mer på en individuell nivå ska förstå kunden och dennes kräsenhet för att villkor och behov lättare ska kunna tillgodoses. Innebörden av detta leder till ett arbetssätt för marknadsföring som har blivit ett alltmer vanligt begrepp, nämligen one-to-one marketing, och som är myntat av Peppers och Rogers. De har teoretiskt presenterat ett tillvägagångssätt; implementeringsprocessen, för att införa one-to-one marketing. Processen innehåller fyra steg; identifiering, differentiering, interaktion och anpassning som ska hjälpa företag att mer optimalt förstå kunden så dennes behov kan tillgodoses genom anpassning av de produkter eller tjänster som erbjuds. Att utveckla en förtroendefull och trogen relation med kunden är betydelsefullt. Extra viktigt är det vid köp av sällanköpsvaror eftersom det efter köp av dessa varor kan dröja en längre tid innan kunden förhoppningsvis söker sig tillbaka till den tidigare relationen. Sällanköpsvaror är dyra konsumentvaror som till skillnad från dagligvaror inte inhandlas lika ofta.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att, analysera hur företag som tillhandahåller sällanköpsvaror kan arbeta med implementeringsprocessen vid införandet av one-to-one marketing och hur användandet av denna process påverkar relationen med kunden. Vidare är syftet att ge förslag på såväl teoretisk utveckling som praktiska åtgärder gällande processen ur ett sällanköpsperspektiv.</p><p>Avgränsning: Uppsatsen avgränsas till att utifrån ett företag i husbyggarbranschen, Willa Nordic, inhämta data för att kunna dra slutsatser om sällanköpsvaror och implementeringsprocessen, samt dess effekter ur ett företagsperspektiv. Företaget valdes eftersom branschen är ett utmärkt exempel på sällanköpsvaror, samt på grund av att Willa Nordics erbjudande till stor del belyser vikten av att förstå kunden. Det valdes även med tanke på dess geografiska läge.</p><p>Metod: Fallstudien av Willa Nordic har genomförts genom personliga intervjuer med utvalda personer från företaget och sekundärdata från undersökningsinstitutet IMA samt relevant litteratur. Genom att deduktivt utgått från befintliga teorier om implementeringsprocessen och belysa hur dessa fenomen kan se ut i husbyggarbranschen för att sedan dra generella slutsatser om sällanköpsvaror. Uppsatsen studerar syftet ur ett företagsperspektiv.</p><p>Slutdiskussion: Implementeringsprocessens steg klarar sig inte utan varandra och de val och beslut som tas under arbetsprocessens gång påverkar vad som sker därefter. Därför är det av yttersta vikt att varje steg tas på största allvar och verkligen genomarbetas, så både företaget och kunden i slutänden får ut något positivt och värdegivande. Vi menar att processen bör utökas genom att inkludera interaktion i anslutning till identifieringssteget, eftersom en god kommunikation ger en lättare förståelse för kundernas behov. Gällande sällanköpsvaror ska inte kunder behandlas olika, eftersom urvalet av värdefulla kunder är av mindre betydelse då alla kunder ska ses som värdefulla. Att inneha en lärande relation enbart utifrån identifieringssteget är enligt oss inte möjligt, eftersom det krävs en interaktion mellan parterna för att företag ska kunna förstå och lära sig det kunden efterfrågar. Grundpelarna för lärande relationer i implementeringsprocessen är identifiering och interaktion. Eftersom skapandet av en lärande relation gör denna process möjlig är det centralt att ständigt förstå meningen med en sådan relation och försöka arbeta därefter.</p>

<p>Background:</p><p>The value a consumer connect with a certain brand and its design differ from person to person. This value ought to be investigated. Why does people buy expensive things when there are cheaper alternatives? Is it brand equity and/or the perception of a brand’s value that make a difference? People strive to show themselves and to perform through products, which makes it interesting to see to the perceived value of design.</p><p>Tweens is a group of consumers that are easily influenced to consume products by their surrounding. To choose clothes, shoes and other products after what your surrounding’s demand, is a way of adapting yourself to society. It is a part of being accepted, something that is important for a tween. The brands that are being purchased depend on the surroundings, marketing and their own perception. Tweens are today more aware of brands and more sensitive towards brands. They identify themselves with brands, something that affect them in their daily lives. The brand itself can also affect their relationship to a certain product and with that the design.</p><p>Purpose:</p><p>Our purpose of our research is to investigate how tweens, consumers aged 10-14 years old, relate themselves to brands. To meet the purpose, we will analyse theoretical references and secondary collected data with conducted interviews. The interviews will be made from three perspectives: focus groups with tweens, interviews with experts and interviews with people having daily contact with tweens.</p><p>Conclusion:</p><p>In conclusion we have in our bachelor thesis discovered that Swedish tweens relate themselves to brands through their perceived value. In this value, three major value aspects can be found: popularity, image and design. This shows how tweens perceive the value of a brand. Factors that influence how tweens relate themselves to brands are: popularity, image and design. Through our results we have also come up with the conclusion that tweens are being influenced by mainly three factors: friends, media and parents. These aforementioned factors are giving tweens a perspective through which they filtrate their thoughts and perceive the value in brands.</p>

Den här uppsatsen behandlar Holmes Rolston IIIs bok ”Environmental Ethics” och den teori som författaren där för fram angående naturens värde. Syftet är att klargöra hur naturen är värdefull enligt Rolston samt att kritiskt granska de argument som förs fram. Uppsatsen har tre delar. En introduktion som i korthet presenterar teorier om etisk naturalism, antropocentrisk etik, det naturalistiska misstaget, intrinsikala värden samt distinktionen mellan kultur och natur. Detta syftar till att placera den kommande diskussionen i en tydlig kontext. Efter introduktionen följer del ett, som behandlar Rolstons teori. Där tas upp Rolstons syn på naturhistoria, värdeteori samt hur han menar att naturen är moraliskt normativ. Den sista delen tar upp kritik mot Rolstons teori. Där ifrågasätts Rolstons syn på objektiva värden, liksom synen på naturen som moraliskt normativ. Slutsatsen är att Rolstons teori har många problematiska punkter och att han bör betraktas i första hand som en visionär.

Research establishes, that clothes constantly communicate something about its wearer. You send out different messages depending on what sort of clothes you are wearing. For example, a suit can project social status and power, while, a pair of jeans usually conveys a more casual impression. Either way, research state that clothes are symbolic expressions. This essay focuses on the theme clothes and pupils within the school world. Do pupils today experience clothes as symbolic values? By using qualitative interviews, I have examined how four senior high school pupils talk about clothes and its potential symbolic value in school. Together with, in what ways the participants experience clothes functions as status markers in school. The French sociologist Pierre Bourdieu´s theory of the judgment of taste, is the theoretical starting point of this paper. Bourdieu claims that trivial things, such as clothes, reveal the social belonging of the individual. Because, clothes can project differences in taste, and taste is connected with social class, according to the Bourdieu. The conclusion of the essay is that all participants, more or less, experience that clothes project symbolic values within school; however, what it projects varies in different social spaces. That is, clothes do not have the same symbolic meaning in all schools. For the second research assignment, I have come to the conclusion that quite often clothes actually do functions as status markers in school. But, what sort of clothing that is synonymous with status also varies within different social spaces. That is, a piece of clothing that is symbolic with high social status in one school does not necessarily project the same status value at another school.

IAS 40 allows two methods of valuation for investment properties, fair value model and cost model. The purpose of this paper is to investigate what drive property companies to disclose their investment properties at fair value. In order to understand their choice, we use accounting choice theory and the three factors this theory describes, information asymmetry, allowing opportunism and agency costs. To answer our purpose, we have from a qualitative approach performed semi-structured interviews with respondents from five of the largest listed property companies in Sweden. The results suggest that firms have chosen the method that is most effective in the valuation of investment properties. But also that the three factors that accounting choice theory includes: information asymmetry, allowing opportunism and agency costs, reflected in their choice to choose one model over the other. / Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar fastighetsbolag att redovisa sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta då IAS 40 tillåter två värderingsmetoder, verkligt värde och anskaffningsvärde. För att få förståelse för detta val använder vi oss av teorin om redovisningsval och tre faktorer denna teori beskriver; informationsasymmetri, utrymme för opportunism och agentkostnader. Vi utgår från ett kvalitativt tillvägagångssätt och har, för att besvara vårt syfte, utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem av de största börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige. Vi kommer fram till att företagen valt den metod som är mest effektiv och funktionell vid värdering av deras förvaltningsfastigheter. Men också att de tre faktorerna som teorin om redovisningsval innefattar; informationsasymmetri, utrymme för opportunism och agentkostnader, beaktats i deras val att välja den ena metoden framför den andra.

Bakgrund: I dagens samhälle har varumärken kommit att spela en allt större roll för såväl konsumenter som företag. Varumärken fungerar som en ledsagare i individers sökande efter identitet och samtidigt som en gemensam nämnare eller tillhörighetsfaktor inom olika subkulturer. Företag kan med hjälp av symboliska värden sända ut signaler som stämmer överens med olika individers värderingar och på så sätt attrahera konsumenter och samtidigt ringa in en önskad målgrupp. Dock kan även det motsatta inträffa, det vill säga en annan grupp än den tänkta målgruppen kan komma att adoptera ett företags varumärke och göra detta till en del av gruppens image. Syfte: Syftet med denna studie är att identifiera och åskådliggöra hur en subkultur kan påverka det symboliska värdet av ett varumärke. Genomförande: För att uppnå syftet har det verkliga fenomenet hip-hopkulturens adoption av varumärket Adidas valts att empiriskt undersökas. Detta utifrån kvalitativa intervjuer gjorda med respondenter från hip-hopkulturen så som bland andra gruppen Latin Kings och Infinite Mass, tillsammans med personer från företaget Adidas, samt analyschefen på MTV Nordic Networks och radioproducenten Stefan Wermelin. Resultat: Denna undersökning visar bland annat på att en subkultur kan påverka det symboliska värdet på ett varumärke genom att inte enbart ta till sig de symboliska karaktärer varumärket står för, utan även överföra subkulturens värderingar på varumärkets image. Emellanåt så inträffar företeelsen att teori och verklighet inte talar samma språk, vilket vidare visas i denna uppsats. Hip-hopkulturens konsumtion av Adidas tjänstgör här som ett konkret exempel på en rådande anomali som bryter det traditionella marknadsföringsparadigmet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda om revisionskunder upplever att revisionen skapar ett värde och vad som utgör detta eventuella värde. Vi vill också utreda om det finns skillnader mellan ett företags upplevda värde beroende på ägarförhållanden, revisionsbolag och kontakt med revisorn. Metod: Vi har gjort en kvantitativ undersökning genom att skicka ut en webbenkät till 540 aktiebolag. Den kvantitativa undersökningen kompletterades med semistrukturerade intervjuer med ekonomichefen på två företag i Kristianstad för att få djupare förståelse för aktiebolagens uppfattning av revision som värdeskapande. Empiri: Webbenkäten besvarades av 139 företag. Flertalet av respondenterna anser att revisionen ger ett ekonomiskt värde, många har uppgett att de anser att revisionen fungerar som en kvalitetsstämpel och att reviderad finansiell information är mer kvalitativ än ej reviderad finansiell information. Resultaten pekar även på att relationen med revisorn är betydande för företagens uppfattning om revisionens värde. Vidare påverkas upplevt värde av valet av revisionsbolag samt om företagen anser att de anlitat det bästa revisionsbolaget. Slutsatser: Vi har funnit att revisionen har ett värde för merparten av aktiebolagen då de anser att fördelen med revisionen överstiger kostnaden.  Revisionens värde består av kvalitetssäkrad information, företagen är nöjda med det revisionsbolag som anlitats samt har en god relation till revisorn. Företagen upplever högre värde om de anlitar en big 4 samt om de är nöjda med sin revisor och sitt revisionsbolag. / Purpose: The purpose with this thesis is to study if audit customers perceive value adding and what they believe is causing audit value. We also investigate if there are any differences in perceived audit value depending on owner-structure, audit firm and contact with the auditor.  Methodology: We preformed a quantitative research by sending a web survey to 540 limited and public companies. Furthermore we did a qualitative study through semi-structured interviews with the financial managers of two companies in Kristianstad.    Empirical foundations:    The web survey was answered by 139 companies. Most respondents reckon audit gives an economical value, many indicate the audit to be a quality assurance and that audited financial information have higher quality than not audited information. The results indicate that the relation with the auditor is important for the companies’ opinion about audit value. Further, their view on whether they have the best audit firm or not are depending for how they perceive audit value, so does the choice of audit firm. Conclusions: Our findings shows that the audit is valuable for most companies, this because the benefits from the audit exceeds the costs. The value consists from quality secured information, satisfaction with the audit company and the good relation with the auditor. The companies experience higher audit value if they have a big 4 and if they are satisfied with their auditor and audit firm. / VG

Sedan 2005 har IFRS så som de antagits av EU varit de redovisningsstandarder noterade företag varit skyldiga att tillämpa vid upprättandet av sin koncernredovisning. Tanken med införandet av IFRS är att anpassa redovisningen till globaliseringen av finansmarknaderna och det internationella flödet av kapital. IASB har tilldelats ansvaret för utformningen och utvecklingen av IFRS. Införandet av IFRS har inneburit vissa förändringar gentemot tidigare redovisningsnormer. I IFRS standarder återfinns idag IAS 16, IAS 38 och IAS 39. I dessa standarder har företagen numera möjlighet att tillämpa ett alternativ till anskaffningsvärdemetoden, nämligen den s.k. omvärderingsmetoden. Metoden innebär att man kan värdera sina tillgångar till verkligt värde genom att göra en omvärdering av sina tillgångar vid bokslutet, under förutsättning att man uppfyller vissa krav. Införandet av värdering till verkligt värde grundar sig på att historiska anskaffningsvärden inte ger tillräckligt relevant information till analytiker och investerare. Anhängare till verkligt värde menar att värdet speglar verkligheten på ett ”riktigare” sätt i form av att man tar hänsyn till företagens värdeförändringar över tiden. Metoden har dock fått kritik från annat håll för att ha potentialen att frambringa missvisande resultat.