Bakgrund: Tidigare studier på området socialt entreprenörskap visar på att sociala företag syftar till att skapa socialt värde. Hur detta värde skapas har dock varit svårt att konkretisera. Med anledning av att flera sociala företag med fokus på att öka mångfalden på den svenska arbetsmarknaden grundats de senaste åren, är det av intresse att studera hur dessa företag skapar socialt värde. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur sociala företag, i samspel med organisationer i andra sektorer i samhället, kan skapa socialt värde genom sitt arbete för en ökad mångfald. Metod: Studiens forskningsdesign är av kvalitativ karaktär och följer en abduktiv ansats. Studien undersöker ett socialt företag och dess partnerföretag och deras gränsöverskridande samarbete i form av ett mentorskapsprogram. Empiriinsamlingen har utförts genom kvalitativa intervjuer, etnografi samt dokumentstudier. Slutsats: Studien finner fem olika aspekter som beskriver hur socialt värde kan skapas genom ett samarbete över sektorsgränserna i samhället. Den första aspekten som identifierats är möten, vilken är den mest centrala förutsättningen för att kunna skapa socialt värde i ett gränsöverskridande samarbete. Utöver den aspekten finner studien att ansvarstagande, samverkan, nätverksskapande och kulturskillnader är aspekter som bidrar till socialt värdeskapande. / Background: Previous research within social entrepreneurship has shown that social enterprises are aiming to create social value. How the value is created is hard to concretize. Due to the fact that several social enterprises focusing on increasing the diversity of the Swedish labor market have been founded in recent years, the key interest is to study how these enterprises create social value. Purpose: The purpose of this study is to create an understanding of how social enterprises, in collaboration with organizations across sectorial boarders in society, can create social value through their aim for a higher diversity on the Swedish labor market. Method: The research design is of qualitative nature and follows an abductive approach. The study investigates a case in the form of a social enterprise and its partner companies and their cross-sectoral cooperation in the form of a mentorship program. Empirical collection has been conducted through qualitative interviews, ethnography and documentary studies. Conclusion: The study finds five different aspects that describe how social value can be created through cooperation across the sectoral boundaries in society. The first aspect identified is the meeting, which is the most central prerequisite for creating social value in cross-sectoral cooperation. In addition to this aspect, the study finds that responsibility, collaboration, networking and cultural differences are aspects that contribute to social value creation.

No description available.

Testning görs för att se till att vår kod fungerar som den ska och upptäcka eventuella fel som gjorts under utvecklingen. Målet med undersökningen är att ta reda på om det finns några skillnader på hur företag ser på testning och hur utvecklare ser på testning. Vilket värde har testning för företag och utvecklare? Arbetet undersöker också om utforskande testning räknas som en giltig metod för testning inom webbutveckling bland företag och utvecklare. I undersökningen utfördes en intervjuundersökning på två företag av olika storlekar och brancher. Intervjuerna tog reda på hur de företagen såg på testning och hur de utförde sin testning. En enkät skapades utifrån svaren från de två intervjuerna som sedan skickades ut till utvecklare. 41 webbutvecklare svarade på enkäten och resultaten från enkäten visar att det finns skillnader på hur företag testar sin kod. Det som skiljde dem åt mest var om de har en policy eller inte för hur testning ska göras. Resultaten visade även på att det finns skillnader på hur utvecklare använder testning, nämligen till vilken grad de gör testning på arbetsrelaterade och privata projekt. Det alla har gemensamt, företag och utvecklare är att de har en positiv syn på testning. Det värde testning har för både företag och utvecklare är att det gör en utvecklare mer bekväm i sin utveckling. Det gör även koden mer strukturerad, de berättar också att testning är en fundamental del i utvecklingsprocessen. Resultaten gällande utforskande testning visar att den metoden av testning är en giltig metod för testning inom webbutveckling. Det finns fortfarande utvecklare som anser att utforskande tester inte är en giltig metod för testning. Resultatet från undersökningen ger en insyn i hur företag och utvecklare ser på testning och vilka åsikter de har angående testning. Den berättar också vilket värde testning har för både företag och utvecklare och att utforskande testning är ett värdefullt verktyg inom webbutveckling.

Den här uppsatsen handlar om fönsterunderhåll. Undersökningsmaterialet är intervjuer med hantverkare, fastighetsägare och verksamma byggnadsantikvarier. Tre fallstudier från Stockholmsförorterna Kärrtorp och Gröndal har också gjorts. Resultatet av studien visar att äldre fönster som är tillverkade fram till och med 60-talet innan industrialiseringen av byggprocesserna tog fart generellt sätt håller en god kvalitet. U-värdet på ett genuint äldre träfönster kan sänkas till 1,8 vid byte av innerglaset till ett lågemissionsglas (LE-glas). Med en ny isolerruta kan man komma ner till 1,3 på befintlig fönsterbåge om bågen klarar tyngden av den nya rutan. Boverkets byggregler förespråkar ett U-värde på 1,2. Där finns ett dilemma för byggnadsantikvarien. Studien visar att många äldre fönster av god kvalitet byts ut till nya aluminiumfönster med ett U-värde som närmar sig 1,0. Antikvariens främsta argument blir då att hänvisa till livscykelanalyser och hållbarhetstänkande vid sidan av estetiska och kulturhistoriska värden. I studien framgår det att fönster från framförallt 40- 50 och 60-talet befinner sig i ett kulturhistoriskt gränsland. Deras kulturhistoriska värde är inte alltid så högt värderat att de får vara kvar, ofta forslas de iväg till förmån för nya aluminiumfönster med ett lägre U-värde. Detta trots att redan genomförda livscykelanalyser visar att den totala miljöpåverkan som ett sådant fönsterbyte innebär är högre än den miljöpåverkan som uppstår vid renovering av befintliga fönster. Vidare slutsatser från studien är att valet mellan att byta fönster eller inte ofta är avhängigt av den rådgivare som fastighetsägaren anlitar.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka variabler som påverkar och har signifikanta effekter på det upplevda värdet av kompletterande produkter. De variabler som som har undersökts och analyserats är: upplevda kostnader, upplevd kvalitet, varumärkesimage och den undersökta variabeln upplevt värde. Hypoteserna formulerades baserat på tidigare studier och föreslog att alla tre variabler har positiva signifikanta effekter på upplevt värde. Hypoteserna testades utifrån data inhämtat från Svenska Tesla-ägare som hade använt den kompletterande produkten “Super-Laddare” där två av tre hypoteser kunde accepteras.

No description available.

Denna uppsats undersöker hur några svenska private equity bolag arbetar för att skapa värde i sina portföljbolag. Tidigare studier har huvudsakligen gjorts på amerikanska och brittiska företag och det är därför av intresse att undersöka svenska private equity bolag. Utifrån litteraturgenomgången identifierades tre teoretiska koncept som betydande för private equity bolagens värdeskapande arbetet: mål, strategisk planering och humankapital. Dessa teoretiska koncept som användes för att analysera data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att (1) målformulering är en styrande faktor såväl som utgångspunkten för det värdeskapande arbetet för PE-företagen. (2) Den strategiska planen skapas redan innan due diligence genomförs och att regelbundna avstämningar görs för att följa upp planen. (3) Företag använder styrtekniker som är en förutsättning för att implementera de operativa teknikerna. / In previous years, research has been conducted on private equity and the value creation investors carry out in their portfolio companies. Earlier studies have mainly been done on American and British companies, it is therefore of interest to investigate Swedish private equity companies. A research question was formulated as follows: How do Swedish private equity companies create value in their portfolio companies? To answer the question, semi-structured interviews were conducted with four persons employed at different private equity firms. Information was examined and also used from previous research. The results show that (1) goals are a governing factor as well as the starting point for the value-creating work for the PE companies. (2) The strategic plan is created even before the implementation of due diligence and that regular reconciliation are made to follow up the plan. (3) The PE companies exploit their human capital throughout the value-creating process, but above all in the follow-up of the strategic plan and the formulation of goals.

Ett isoleringsmaterials teoretiska isoleringsförmåga undersöks med tester som utförs i laboratoriemiljö, vilket skiljer sig avsevärt från verkliga förhållanden. Syftet med detta examensarbete är att forska om vilket U-värde isoleringsmaterial har under verkliga förhållanden. Två frågeställningar har formulerats: Vilket behov finns det av att testa isoleringsmaterials verkliga isoleringsförmåga? Vilken metod är mer lämplig för att undersöka isoleringsmaterials verkliga isoleringsförmåga, att studera uppvärmningsbehov hos befintliga byggnader eller hos experimentmoduler? Studien har påvisat ett teoretiskt behov av att studera verklig isoleringsförmåga. En metod för jämförelse av befintliga byggnaders verkliga uppvärmningsbehov har tagits fram och ett experimentförslag med testmodul har designats. Slutsatsen är att det föreligger ett teoretiskt behov av att studera isoleringsmaterials verkliga isoleringsförmåga, samt att studie av uppvärmningsbehovet hos experimentmoduler är den mest lämpliga metoden för att undersöka verklig isoleringsförmåga. / In recent decades, the increasing requirements of energy use in buildings have resulted in a demand for more well-insulated and airtight structures.The theoretical insulation capacity of an insulating material is determined during tests performed in a laboratory environment. The problem is that these conditions differ significantly from real conditions.The purpose of this thesis is to investigate the U-value of insulating materials in real conditions. The thesis does not include execution ofexperiments. Furthermore, the study is limited to Swedish conditions and two insulation materials: polyurethane and mineral wool. For this purpose,two problem statements have been formulated: • What is the need for testing insulating material’s true insulating abilities? • Which method is more suitable for examining insulating material's true insulating ability, studying the heating needs of existing buildings or experiment modules? The study was based on literature studies where the following information and data were studied: • Previous studies on the insulating ability of insulating materials • Existing methods for comparing the actual heating needs of existing buildings • Calculation methods for theoretical heating needs, structural strength and building-related physics • Swedish climate conditions and Swedish requirements for buildings The study has shown that previous research on true insulating ability is lacking and that previous comparisons of insulating ability do not take actual conditions into account. Furthermore, the study has found an absence of existing methods for comparing the actual insulation capacity of existing buildings. Verified methods for assessing the actual energy use of buildings, in combination with the energy calculation method, have been used to create a method for comparing the actual heating needs of existing buildings. Finally, an experimental proposal with a test module has been designed. The design includes drawings, design requirements and expected energy requirements for two different insulation materials.The conclusion is that there is a theoretical need to study the actual insulating ability of insulating materials, and that studying the heating requirements of experimental modules is the most appropriate method for investigating real insulating ability.

Examensarbetet Dialog -Naturens viskningar och kroppens gehör, berättar om tre naturnära karaktärer som tillsammans gestaltar versioner av vardagsobjekten vi känner igen, bland annat pallen och bordet. Objekten är gjorda av stamdelar i olika träslag, vilka kommer ifrån arboristens beskärningar. Varje stamdel har bearbetats för hand utefter sin unika karaktär och sedan blivit tilldelad funktion med enkla tillägg i metall. Objekten har kommit till under en medskapande process mellan kropp och material, där träets inneboende egenskaper möter människan som brukare. Genom en relationsbyggande metod där materialet får ta plats, strävar jag efter att uppmärksamma och återupprätta relationen mellan människa/objekt. En relation som jag anser har gått förlorad i ohållbara värderingar och osund massproduktion. I en alltmer distanserad samtid tenderar objekten att bli menlösa artefakter tagna ur kommersialiserade ideal, objekt som varken tar hänsyn till människa, behov eller natur. Jag vill med mitt projekt visa exempel på en medskapande process som tar kontroll över tillverkningen och genom en sådan designprocess ge utrymme för andra värden som kan ligga till grund för förändrade perspektiv kring design och produktion.

Detta utvecklingsarbete hade som syfte att utveckla elevers ledarskapsförmåga samt ansvarskänsla och göra det med hjälp av äventyrspedagogik som metod. Arbetet var inspirerat av en aktionsforskningsmetod och konstruerades efter Rönnermans (1998) spiral, planera-agera-observera-reflektera. Det genomfördes fem aktioner som byggde på att eleverna med hjälp av problemlösning i grupp skulle lösa de uppgifter de ställdes inför. De elever som deltog i projektet var elever från årskurs ett och två där tvåorna var ledare för eleverna i årskurs ett. För att kunna följa utvecklingen av elevernas förmågor i årskurs två genomfördes gruppintervjuer samt observationer efter varje aktion. Resultatet visade att fem aktioner inte var tillräckligt för att utveckla elevernas ledarskapsförmåga då ledarskap är mer komplext än att endast stärka elevernas ansvarskänsla. Däremot visade resultatet att eleverna skaffat sig en djupare uppfattning om vad som krävs av en deltagare för att ett ledarskap ska fungera. Resultatet visade även att det var en stor utmaning för personalen att planera äventyr på det aktuella fritidshemmet, då tiden barnen vistades där under en skoldag var kort blev det svårt att genomföra riktiga äventyr. Slutsatsen var att äventyrspedagogik är en metod som fungerar för att utveckla elevers förmågor. Det krävs dock engagerade lärare som planerar aktiviteter där eleverna får förutsättningar att utföra intellektuella handlingar (Dewey, 1999) som dessutom upplevs som meningsfulla.