Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Värmex AB där vi har haft Anders Ericsson som handledare, och Peter Hansson (Sweco) som handledare från skolan, Kungliga tekniska högskolan i Haninge. Idag är energianvändningen i flerbostadshus en stor fråga att ta itu med, och för varje byggnadsprojekt skall en energideklaration som visar mängd köpt energi göras. Vi strävar idag efter att minska energianvändningen i flerbostadshus med 50 % till 2050. I denna analys beskriver vi vilka åtgärder man kan ta an för att minska just energianvändningen i ett specifikt flerbostadshus belägen i kommunen Nacka i Stockholm. Då denna byggnad stått från år 1949 utan större underhållning har det visat sig att byggnaden står över BBRs krav gällande energianvändning (90 kWh/m2), och stor anledning är klimatskalet. Källor visar även att delar av klimatskalet så som fasad etc. bör ändras inom 30 år efter det att det byggts, vilket inte har gjorts. Vi har genom en programvara, VIP-Energy valt att utföra denna analys. Med hjälp av offentliga handlingar från stadsbyggnadskontoret så som plan – sektion – fasadritningar har vi mätt nödvändiga mått som vi knappat in i programmet. Även information som byggnadsmaterial, läge på byggnaden och uppvärmningssystem har varit nödvändiga. Jämförelse mot BBRs krav har gjorts automatiskt i programmet och det är sådan slags information vi utgått ifrån.  Då vi i denna analys valt att fokusera på klimatskal där tak, golv, väggar, fönster och dörrar ingår visar resultatet att lägre u-värden på byggnadsdelar bidrar till lägre energianvändning. Studier visar att ca 35 % av värmeförlusterna är via fönster, och detta överensstämmer med byggnaden som denna analys är baserad på. Som lösning till detta har vi valt att byta fönster till 2-glas fönster med isolleruta vilket har betydligt lägre u-värde än de vi har idag. Vi vill även förbättra karmen och fogen kring fönstren för att minska transmissionsförlusterna och eventuella drag i bostäderna, vilket i sin tur leder till bättre komfort och skönare atmosfär. Detsamma gäller yterdörrarna som behöver bytas för att hålla värmen inne. Utvändig isolering i ytterväggen bidrar även med förbättringar kring u-värde och energianvändning. Originalhuset visade att byggnadens genomsnittliga U-värde ligger på 0,656W/m2K och energianvändningen ligger på 96 kWh/m2 per år. Enligt BBRs krav för äldre byggnader ska u-värdet ligga på 0,400W/m2K och energianvändningen på 90kWh/m2 per år. Energibalansberäkningen visar nya värden på byggnaden, vilket är totala u-värde på 0,409 W/m2K samt energianvändningen på 64 kWh/m2. / This degree project has been written in collaboration with Värmex AB, with the generous help of Anders Ericsson as our fellow adviser and Peter Hansson (Sweco) our mentor from the Royal institute of technology located in Haninge.   Today we find questions pertaining to energy consumption in apartment blocks of real significance; with each building project a declaration that shows the amount of energy consumed is of outmost importance. We strive to reduce energy consumption in apartment blocks by 50 % until year 2050. In this degree thesis, we aim to describe measures and solutions to lower the consumption of energy in a specific apartment block located in Nacka, Stockholm.   This building has been standing quite untouched and unmarked since 1949, yet it is still in compliance with the demands stated by BBR concerning energy efficiency, in large because of its climate shell. Sources show that greater parts of its outer shell for example the front, should have been repaired during the first 30 years, and the matter is still to be solved. The use of a computer software VIP-Energy has enabled us to state a hypothesis. With the help of public documents from Housing And Urban Development Town Building Office (HUD) giving us an overview of the different dimensions of the building, we've been able to plot all this data into the software. Information such as building materials, location, heating systems have also been necessary in our analysis. Results are automatically compared to the demands required by BBR. It is through experimentation of this data that we have been successful in collecting our results.  In the analysis, we chose to focus on the climate shell that constitutes: roof, floors, walls, windows and doors. Our results show that lower U-values conduce better energy efficiency. Studies show that almost 35 % of energy loss in a building is caused by the windows of the building, this this is consistent with the building which this analysis is based on. We have solved this by changing sheet glass that is energy efficient. We also aim to change the frame and seams surrounding the windows, in order to lower transmission losses and possible draughts in the apartments. This will result in hopefully a higher degree of comfort and refreshing atmosphere. The same changes apply to entry doors in order to keep energy loss to a minimum. Also an external insulation in the outer wall contributes to improvements on u-value and use.  The original building shows an average U-value of 0,656W/m2K and the energy consumption is 96 kWh/m2 per year. According to BBR, older buildings should have a U-value of 0,400W/m2K and an energy consumption of 90kWh/m2 per year. Energy balance calculation show new values for the building were the u -value should be set to 0,409W/m2K, and energy consumption should be set to 64kWh/m2.

Under 1900-talet har elektrisk belysning använts som en del i byggnaders utformning, med permanent fasadbelysning som en integrerad del i arkitekturen. När en ursprunglig fasadbelysning försvinner eller förändras, så försvinner också en del av möjligheten att uppleva byggnaden som den var avsedd. Den här undersökningen syftar därför till att lyfta belysningens påverkan på byggnaders kulturhistoriska värden. Genom fallstudier har två höghus i Stockholm uppförda under 1960-talet undersökts: femte Hötorgshuset och DN-huset. Båda byggnaderna har eller har haft en ursprunglig exteriör belysning. Genom en intervjustudie har olika professioners synsätt på belysning som en del av byggnaders uttryck studerats. Undersökningen visar att belysning kan ha stor påverkan på kulturhistoriska värden, inte minst på upplevelsevärdet. Det framkommer också att befintlig lagstiftning kan tillämpas för att skydda en ursprunglig belysning. Undersökningen argumenterar för att det finns vissa skillnader i olika yrkesgruppers synsätt, men att skillnaderna inte har någon större påverkan på bevarandet av belysning. / During the 20th century, electric lighting has been used as a part of the design of buildings, with permanent facade lighting as an integral part of the architecture. When an original facade lighting disappears of changes, part of the possibility to experience the building as it was intended is lost. This study therefore aims to highlight the impact of lighting on buildings’ cultural significance. Through case studies, two high-rise buildings in Stockholm built during the 1960s have been studied: the fifth Hötorgshuset and DN-huset. Both buildings have or have had an original exterior lighting. Through interviews, different professions’ view on lighting as part of the expression of buildings have been studied. This study concludes that lighting can have a great impact on cultural significance, not least in how lighting affects the perception of buildings. It also shows that existing legislation can be applied to protect original lighting. This study argues that there are some differences in the different professions’ views, but that these differences have no major impact on the preservation of lighting.

Byggnader med kulturhistoriskt värde ger insikt i hur levnadsvillkor och synsätt från olika tider har förändrats över tid. För att ge kommande generationer möjlighet att ta del av denna insikt bör dessa byggnader bevaras och underhållas ändamålsenligt. En stor del av bevarandearbetet hamnar på kommunen och enskilda kommuntjänstepersoners uppfattning och värderingar. Denna studie syftar till att undersöka huruvida kommunerna arbetar proaktivt med att kartlägga byggnader med kulturhistoriskt värde. Dessutom undersöks i vilken utsträckning tillsynskontroller utförs på byggnader med nekat rivningstillstånd. Målet med studien är att ge inblick i hur kommunerna i landet arbetar med att bevara byggnader med kulturhistoriskt värde samt att kunna se eventuella skillnader i bevarandet gällande kommuners storlek och geografiska placering och/eller kommuntjänstepersonernas utbildning och erfarenhet. Genom ett enkätutskick till samtliga kommuner och följdfrågor kring enkäten till kommuntjänstepersoner kunde frågeställningen besvaras. Studien påvisar skillnader i det proaktiva arbetet kommunerna emellan. Större kommuner arbetar i större utsträckning proaktivt och kommuntjänstepersonerna i större kommuner är mer positivt inställda till detta arbetssätt. Korrelationer mellan kommunstorlek och resurstillgång vid bevarandet kunde också påvisas. Mindre kommuner ansåg i större utsträckning att resurstillgången begränsade bevarandearbetet. Studien visar även på geografisk skillnad där kommuner i norra Sverige utför tillsynskontroller i större utsträckning än kommuner i mellan- och södra Sverige. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

I början av 1990-talet myntades begreppet ”värdegrunden” för att tydliggöra skolans fostrande huvuduppdrag när det gäller värden, men utredningar har visat att värdegrundsbegreppet uppfattas som både diffust och mångfacetterat. Denna studie har därför haft för avsikt att undersöka samhällskunskapslärares beskrivningar av innehållet i definitionen av de fem grundläggande demokratiska värden som skrivs fram i skollagen; människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet, solidaritet. Det har också funnits ett intresse av att undersöka hur värdegrundsarbetet realiseras i samhällskunskapsundervisningen, eftersom det finns brist på studier för hur samhällskunskapslärare förverkligar värdegrundsarbetet. För att kunna besvara detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts där fem samhällskunskapslärare bidragit med sina beskrivningar. Forskningslitteratur och praxismodellen har använts i analysfasen. Studiens resultat påvisar att det fortfarande finns visst tolkningsutrymme när det gäller förståelsen av värdegrundens kärnvärden. Resultatet visar också att samhällskunskapslärarna använder demokratiska arbetsformer, samtal och goda relationer när de försöker realisera värdegrunden i sin undervisning. I studiens slutsatser ges förslag på möjliga definitioner för varje kärnvärde i värdegrunden, vilka har inspiration från respondenternas utsagor och tidigare forskning. Värdegrundens kärnvärden visar sig också innehålla kopplingar till det centrala innehållet för grundkurserna i samhällskunskap på gymnasienivå. Avslutningsvis ges också förslag på hur praxismodellen kan utvecklas för att stödja samhällskunskapslärare i sitt arbete med värdegrunden.

The aim of this thesis is to study the valuation process of a work of fiction by actors within or linked to the library system in Sweden, to identify who these library actors are as well as the value regimes that they express. The theory of value was devised by Barbara Herrstein Smith (1988) and states that a work of literature, through encounters with different actors within the field of literature, acquires several different values. This theory was concretized and put into practice by Ohlsson, et al. (2013) and Forslid et al. (2015) who discovered values within five categories as well as two value regimes. Högspänning, written by Henrik Bromander, is a work of fiction that received state supported distribution from Kulturrådet in year 2019. This means that the book was distributed to more than 280 public libraries in Sweden. This thesis follows Högspänning and its value negotiation process through encounters with different library actors, from publication in January 2019 to November 2020. Actors within or linked to the library system were identified by the collection of public digital documents containing value judgements through searching for them online. The results of the thesis show that Högspänning meets 16 different library actors who express different values and who perform various acts of value creation. The finding that is of most interest is the fact that librarians, with both professional and personal knowledge of literature, can be found in the intermediate range between the two value regimes.

Studien undersöker hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster, samt identifierar eventuella utmaningar som kan uppstå vid den värdeskapande processen. Detta undersöks genom en kvalitativ studie av företag som använder sig av digitala tjänster samt dess kunder. Studiens insamlade empiri består utav intervjuer med företaget, samt intervjuer med fyra av dess kunder. Studien finner att interaktion med kunder, integrering av resurser samt bearbetning av informationsflöden från kunder är grunden för hur samskapande av värde sker i företag som använder sig av digitala tjänster. Informationsflödet kan bearbetas av företaget till operativa resurser och kan öka värdet som sker vid samskapande av värde vid framtida transaktioner. En utmaning som kommer sig av detta är bearbetningen av informationsflödet till operativa resurser som används för att anpassa företagets tjänster till dess kunder.

Den här uppsatsen är ett försök att förstå det didaktiska värdet av att använda filmer i samhällskunskapsundervisningen. För att åstadkomma det har flera olika perspektiv antagits. Undersökningen söker bedöma det didaktiska värdet av filmer genom att sammanställa en lista på krav som bör ställas på filmer som skall nyttjas i undervisningen och även om filmerna kan sägas behandla det innehåll som de i sina handledningar säger sig behandla. För att kunna konstruera denna lista med krav användes åsikter, tankar och forskning från ett flertal olika forskare inom området. Listan synliggjorde flera olika aspekter som filmer ska inneha för att kunna nyttjas korrekt i undervisningen. I metoden delades de olika aspekterna upp för att bilda olika frågor som kunde användas för att analysera olika filmer som syftade till att användas i samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. Dessa frågor var tänkta att användas i uppsatsen kvalitativa innehållsanalys av filmerna. Under utformandet av dessa frågor användes en pilotstudie för att garantera att frågorna och det resultat som kunde utvinnas var logiskt och relevant för studien. Utifrån det urval som användes i metoden hittades nio filmer som kunde användas i studien varav en film användes i pilotstudien. Dessa filmer fokuserade på vitt skilda delar av samhällskunskapsämnet för att ge en bred representativitet. I analysen strukturerades analysfrågorna i analysscheman som syftade till att tydliggöra den genomförda analysprocessen. Resultatet från dessa analysscheman sammanställdes därefter i uppsatsens resultatdel, vidare diskuterades resultatet utifrån de olika aspekterna som kunde utvinnas från den tidigare forskningen. Utifrån diskussionen och undersökningens resultatdel kunde man dra slutsatsen att filmer som är menade att användas i samhällskunskapsundervisningen kan sägas inneha ett begränsat didaktiskt värde för undervisningen men att filmerna med en lärares hjälp och ett fungerande upplägg skulle kunna utgöra ett stort didaktiskt värde i undervisningen. Därutöver kunde man även dra slutsatsen att filmer som syftar till att användas i samhällskunskapsundervisningen i större utsträckning måste koppla till olika delar av ämnesplanen för att bli mer konsekventa, tydliga och relevanta för samhällskunskapsundervisningen på gymnasiet. / <p>Betygsdatum: 2021-09-10</p>

Studien undersöker hur införandet av IFRS inom EU påverkat värderelevansen hos noterade fastighetsbolag. Studien jämför svenska fastighetsbolag med en grupp europeiska fastighetsbolag där ländernas redovisningsmässiga förutsättningar skiljt sig åt. De valda europeiska fastighetsbolagen har legal hemvist i länder med svagare redovisningsmässiga förutsättningar jämfört med Sverige. Vidare bidrar studien till forskning inom värderelevans genom att ge ökad förståelse för hur olika redovisningsmässiga förutsättningar kan vara avgörande vid tillämpandet av nya redovisningsstandarder. Jämförelsen mellan de svenska fastighetsbolagen och de övriga europeiska fastighetsbolagen undersöker fastighetsbolagens möjlighet att uppnå det önskade resultatet med införandet av IFRS. Genom en kvantitativ studie visar resultatet en förbättrad värderelevans efter införandet för de svenska bolagen samtidigt som de övriga europeiska bolagen påvisade en sämre värderelevans. Studiens slutsats är därav att införandet av IFRS delvis resulterade i det önskade resultatet genom att ha medfört högre värderelevans hos de svenska fastighetsbolagens redovisning. Resultaten visar att de skillnader som finns mellan medlemsländernas redovisningsmässiga miljöer kan vara avgörande för hur väl IFRS redovisningsprinciper kan tillämpas av fastighetsbolagen.

Denna studie undersöker värderelevans av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter för investerare på den svenska fastighetsmarknaden. Tidigare forskning har visat att detta är värderelevant för investerare, men ännu har ingen studie gjorts på den svenska marknaden. Vi undersöker sambandet mellan avvikelseavkastning och förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter rapporterat i kvartalsrapporter för alla fastighetsbolag på Stockholmsbörsen åren 2013-2022. Dessutom undersöker vi hur andelen av fastighetsbeståndet som är värderat av externa värderare påverkar värderelevansen av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter. Vi finner ett positivt och signifikant samband mellan avvikelseavkastning och förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter, vilket likt tidigare studier ger evidens för att sådana förändringar är värderelevanta för investerare. Resultatet finner dock ingen evidens för hur graden av externa värderare påverkar värderelevansen av förändringar i verkligt värde på förvaltningsfastigheter.

År 2005 skedde en väsentlig förändring för Sveriges skogsföretag. IAS/IFRS regelverket och standarden IAS 41 infördes och medförde att börsnoterade skogsbolag blev tvungna att börja redovisa sin växande skog som biologiska tillgångar. Enligt IAS 41 ska biologiska tillgångar redovisas till verkligt värde. Införandet av IAS 41 har kritiserats av både revisorer, forskare och långivare och tidigare studier har ansett att standarden är för svår att tillämpa i praktiken. Skog anses vara en svårvärderad tillgång på grund av dess långa produktionscykel. Det har noterats att det i många fall saknats en aktiv marknad och ett aktuellt marknadsvärde att basera sina värderingar på. Detta har medfört att företagen behövt använda sig av subjektiva bedömningar vid värdering av biologiska tillgångar. Vi har kunnat se ett stort intresse från studenter när det kommer till examensarbeten som berör ämnet men vi har även kunnat notera att det inte tagits ytterligare större steg inom ämnet av erfarna forskare. En tidigare studie behandlar ämnet och lyfter att det behövs mer forskning inom detta ämne för att kunna vägleda reformer och redovisningsregler. Tidigare forskning har studerat IAS 41 just innan och efter implementeringen medan vår studie har genomförts med en historisk tillbakablick. Vi kommer följa två svenska skogsbolag, SCA AB och Holmen, och deras värdering av biologiska tillgångar från två år innan implementeringen fram till år 2022. Vår studie bidrar med en tydligare bild över hur företagen har tagit till sig IAS 41. Studiens syfte är att undersöka svårigheterna som företagen fått tampas med över tid när det kommer till värdering av biologiska tillgångar till verkligt värde i enlighet med IAS 41. Vi identifierar vilka faktorer som haft betydelse för implementeringen av regelverket, samt vilka faktorer som påverkar företagens val av värderingsmetod när de ska fastställa det verkliga värdet på biologiska tillgångar. Studien undersöker även om det finns ett behov av att förändra och förtydliga utformningen av IAS 41 i dagsläget. Följande frågeställningar kommer denna studie att försöka besvara:  ·         Hur har skogsföretag i Sverige värderat sina biologiska tillgångar över tid?  ·         Vilka bakomliggande faktorer förklarar varför de värderar som de gör?  Den teoretiska referensramen har använts som grund för att tolka och analysera empirin där framför allt den institutionella teorin och de institutionella isomorfismerna har varit betydande för vår analys. En kvalitativ textanalys har utförts genom att vi studerat SCA och Holmens årsredovisningar över tidsperioden 2003 till och med 2022. Vi har även genomfört en intervju tillsammans med en redovisningsspecialist som till vardags arbetar med komplexa redovisningsfrågor. Resultatet från vår empiri analyserades med hjälp av den teoretiska referensram som beskrivits i kapitel två. I vår slutsats fann vi att företagen har haft svårigheter med att finna verkligt värde vid värdering av biologiska tillgångar, samt att en frivilligt införd redovisningsprincip kan ha varit en faktor som möjligtvis bidragit till lösa den här typen av svårigheter.