No description available.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.). Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt. Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden. Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till. En del av denna skillnad har kunnat härledas till förekomsten av dolda avgifter som i genom-snitt uppgick till 7,55 procent av produkternas emissionspriser, eller 1,90 procent per löptidsår.

Engineers are a group of individuals who are attractive when companies are in need for competence in technology. Today it is a shortage of these competences in the labor market. Because of this there has grown a competition among companies when they strive to recruit the best engineers. Therefore companies spend more resources on marketing themselves as an attractive employer. This study was set out to find what engineers think is an attractive employer through a demographic perspective. Another objective was to understand what Employer Brand (EB) is and understand what a successful EB consists of. The study was based on a survey where 147 engineers from Umeå University participated. The study showed that age, years at work and number of terms studied plays an important role to explain how an engineer student rate as a good employer. Further on can we conclude from a theoretic perspective that EB is a complex concept when creating a brand. Although, the study shows that by interacting with the target group is a god indicator to seen as a future employer for engineer students and as a good brand.

År 2005 infördes standarden IAS 40 som ger svenska börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag möjligheten att redovisa sina fastigheter till verkligt värde. Verkligt värde har kritiserats på grund av det bygger på subjektiva bedömningar och det kan leda till en missvisande redovisning som kan få negativa konsekvenser för intressenter. 1 januari 2013 infördes den nya standarden IFRS 13 för att ställa ytterligare upplysningskrav gällande värdering av tillgångar till verkligt värde. Denna studie behandlar hur värdering till verkligt värde påverkar intressenters informationsbehov, deras uppfattning av fastighetsvärdering till verkligt värde och resonemang kring införandet av IFRS 13. Syftet med undersökningen var att förklara för hur olika intressenters behov av redovisningsinformation påverkas vid värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där djupgående intervjuer genomförts. Respondenterna valdes ut med utgångspunkt i att de ska erhålla kunskap och erfarenhet av börsnoterade förvaltningsfastighetsbolag. Studiens respondenter är investerare, kreditgivare och finansanalytiker eftersom samtliga påverkas främst av värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter. Studien har visat att olika intressenter i och med sin yrkesidentitet fokuserar på olika delar av värderingsinformation om verkligt värde. Intressenter drivs av rimlighet snarare än precision och anser därför de att det är viktigare att bolagen redovisar bakomliggande antaganden än det verkliga värdet. Intressenter skapar sig två uppfattningar av fastigheters verkliga värde, en positiv och en negativ. De anser att verkligt värde fungerar bra vid en hög marknadsaktivitet då många fastigheter köps och säljs, tvärtom uppfattar intressenter att finns stora brister med verkligt värde vid låg marknadsaktivitet. Intressenter misstror även att det redovisade verkliga värdet är marknadsvärde eftersom att fastigheter ofta säljs för ett annat pris än det redovisade. Studien visar att införandet av det nya regelverket ger en ökad uppfyllelse av intressenters informationsbehov, men att det blir en avvägning mellan relevans och mängd i värderingsinformationen för att deras behov av ska uppfyllas. / In 2005 the standard IAS 40 was introduced which provides Swedish listed companies with investment properties the opportunity to evaluate their properties at fair value. Fair value has been criticized because it is based on subjective assumptions that can lead to inaccurate financial reports and negative consequences for stakeholders. January 1st 2013 the new standard IFRS 13 was introduced which requires increased disclosures of valuation at fair value. This study examines how fair value affects stakeholders information needs, their perception of property valuation at fair value and reasoning about the implementation of IFRS 13.                                       The aim of the study was to explain how different stakeholders information needs are affected by the valuation of investment properties at fair value. To achieve the purpose of the study a qualitative method was used and in-depth interviews have been conducted. Respondents were selected on the basis that they would obtain the knowledge and experience of listed companies with investment properties. The study's respondents are investors, creditors and financial analysts because they are primarily affected by the valuation measurement at fair value of investment properties. The study has shown that different stakeholders in their professional identity focuses on different aspects of the valuation information about fair value. Stakeholders are driven by plausibility rather than accuracy, therefore they think it is more important that companies report underlying assumptions than the actual fair value. Stakeholders creates two different perceptions of the properties fair value, one positive and one negative. They believe that fair value function well at a high level of market activity when several properties are purchased and sold, on the contrary stakeholders perceive there are large gaps with fair value at low market activity. Stakeholders distrusts the reported fair value is the market value, since the properties often are sold for a different price than the reported. The study shows that the introduction of the new standard provides a greater fulfilment of stakeholders information needs, but it is required that there is a balance between relevance and quantity of information if their needs will be satisfied.

Bakgrund: IFRS 13 behandlar värdering och upplysningskrav för värdering till verkligt värde som är en marknadsbaserad värdering. Banksektorn är en verksamhet som får tydliga konsekvenser med svårigheterna att värdera sina finansiella tillgångar till verkligt värde. En finansiell tillgång som bankerna har är utlåning till allmänheten. Mindre banker får fler förfrågningar om lån med hög risk och för att undvika en felbedömning av utlåningen bör en riskbedömning göras. Om en bank gör denna riskbedömning felaktigt kan bankerna få en förlust och förlora eget kapital. Syfte: Syftet med arbetet är att granska skillnaderna mellan några mindre bankers värdering till verkligt värde av posten utlåning till allmänheten. Syftet är dessutom att belysa både problem och möjligheter med bankernas riskhantering för både banksektorn och externa parter. Metod: Undersökningen har baserats på en kvalitativ metod med fyra stycken personliga intervjuer samt två telefonintervjuer med ekonomiansvarige på mindre banker. En telefonintervju genomfördes även med en revisor för att få mer förståelse över lagverket och få en revisors syn på värdering till verkligt värde. Slutsats: Bankerna hanterar värderingen med tanke på risken genom att försöka säkra lånen så mycket som möjligt. Bankerna hanterar risken mellan företagslån och konsumentlån på samma sätt. Bankerna ser dock en större risk med företagslån därför att dessa lån inte har någon säkerhet. Säkerhet och återbetalningsförmåga är A och O för bankerna när det gäller riskhantering av utlåningen. Bankerna värderar allmänhetens utlåning till verkligt värde på två olika sätt. Två av bankerna värderar posten utlåning till allmänheten korrekt enligt IAS 39 medan fyra banker inte gör denna värdering. Anledningen till dessa skillnader är att det finns en tydlig tolkningskonflikt på vad som är verkligt värde. Detta påvisar att det är problematiskt för mindre banker att tilllämpa regelverket och detta kan leda till att de mindre bankerna vänder sig till större banker för att få hjälp. På så vis kommer bankerna eventuellt bli institutionaliserade med tiden. / Background: IFRS 13 deals with the valuation and the disclosure requirements of fair value valuation, which is a market-based value. The banking sector is an organization that gets clear implications with the difficulties to value their financial assets to fair value. One financial asset that banks have is their lending, a loan portfolio. Small banks get more requests of loans with high risk and to avoid a misjudgment of the loan portfolio, they should do a risk assessment. If one bank does this risk assessment incorrectly it could put the bank in a worse scenario and lose equity. Purpose: The purpose with the study is to examine the differences between some small banks valuation to fair value of loans to the public. The purpose is also to illustrate problems and opportunities with the banks risk assessments to the bank sector and to external parts. Methods: The investigation has been based on a qualitative method with four personal interviews and two telephone interviews with the financial managers in smaller banks. One telephone interview was also carried out with an accountant to get more understanding over the rules and regulations and to get an accountants approach to fair value. Conclusion: With the risk in mind, the banks are dealing with the valuation by ensuring the loans as much as possible. There is no difference in treating the risk whether it’s a loan to a business or a consumer. However, the banks are seeing greater risk with loans given to a business because they don’t have any security. Security and the ability to return loans is everything for the banks when it comes to dealing with the risks of lending. Loans to the public are by the banks valued to fair value in two ways. Two of the banks value their loans to the public correctly according to IAS 39, while four banks don’t use this way of valuation. The reason for these differences is the clear interpretation conflict on what fair value really is. This points to the complication for smaller banks to apply these rules and that they will turn to larger banks for help. This is how the banks possibly are to become institutionalized over time.

Titel: Verkligt värde - Begreppets historiska utveckling Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi Författare: Cecilia Hjelm och Jeannie Rönn Handledare: Arne Fagerström Datum: 2014-05-26 Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka viktiga händelser under 1900-talet fram till idag, som har påverkat utveckling av begreppet verkligt värde. Vidare ingår det i syftet att redogöra hur synen på begreppet har förändrats över tid ur ett västeuropeiskt och amerikanskt perspektiv. Metod: I studien tillämpas en historisk forskningsmetod som genomförs genom en litteraturstudie. Det betyder att uppsatsen enbart bygger på tidigare forskning som sammanställs och presenteras i en tidsaxel från 1900-talets början. I tidsaxeln undersökts viktiga händelser som har påverkat utvecklingen av begreppet verkligt värde. Slutsats: Studien har visat att mycket av utvecklingen och de skiftande inställningarna till verkligt värde har berott på ett flertal kriser i både USA och Europa. Kriserna har påverkat de olika normsättande organisationernas syn på verkligt värde och det har genom tidsaxeln visat sig både bromsa och främja användning och utvecklingen av verkligt värde. Nyckelord: verkligt värde, redovisningshistoria, IFRS 13, rättvisande bild, fjärde direktivet, true and fair

The postindustrial market increasingly demands service infused products to add more value to the customer in order to be competitive. Much research regarding digitalized services indicates that companies have to be innovative in order to compete on the market. However, companies within different industries face different challenges with digital service development. This study has been conducted because there are little known about the opportunities and the challenges different industries faces with a globalized market. Our research question is what the challenges are and what opportunities does strategic digital service development entails for companies. To be able to understand digitalized services and to answer our research question about these challenges and opportunities we used a qualitative method, gathered data through interviews and literature studies. This study contributes a faceted understanding of digital service development within the electricity industry and an approach to strategic efforts at digital service development and what challenges and opportunities it entails.

Ett föränderligt medielandskap fordrar en anpassning från företagens sida och därmed ett nyanserat sätt att skapa marknadsföring. I en värld där konsumenter tenderar att vara alltmer aktiva i köpprocessen uppkommer nya typer av marknadsaktörer. Studien undersöker hur detta nät av aktörer samarbetar för att skapa en marknadsföringskampanj anpassad efter det rådande medieklimatet. Centrala begrepp för undersökningen är nätverk, resurser och samskapande av värde som tillsammans utgör utgångspunkten för studiens analysmodell. Med utgångspunkt från Volvos framgångsrika marknadsföringskampanj Made by Sweden har fyra intervjuer med representanter från aktörer som varit med i arbetet bakom genomförts. Studien visar att ett integrerat och organiskt samarbete där tillämpningen och integreringen av gemensamma resurser som kunskap och kompetens uppfattas som en av kampanjarbetets mest fundamentala grundstenar. Avslutningsvis kan även interaktionen med konsumenter i sociala medier ses som en viktig kunskapskälla i kampanjarbetet och en vägvisare för hur och i vilka kanaler kampanjen skulle kommuniceras. Kampanjens framgång stavas, med andra ord, inte bara Zlatan Ibrahimovic utan kräver att företag förvaltar de förutsättningar som finns för att skapa någonting större.

Den här uppsatsen fördjupar sig i de kulturhistoriska värden som trädde fram vid och inför restaurang ”Byttans” byggande på 1930-talet i Kalmar stadspark. Den fördjupar sig i samma värden vid byggandet av Kalmar konstmuseum i stadsparken på 2000-talet. Med hjälp av kulturhistorisk värdeteori, dokumentvärde och upplevelsevärde, analyseras dokument. Har det varit liknande värden och åt vilket håll styr det? / This essay studies the meaning of cultural values that was taking place in the process of building the restaurant called “Byttan” in 1939 and the art museum of Kalmar in 2008. Analyzing documents from the both processes has been a main thing. With help from a theory of values in culture heritage, by Axel Unnerbäck, the essay analyze the values and the documents to see if the both processes have been equal or if there has been any difference. The main thing of the essay is to see the differences between the two centuries.

Sammanfattning Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Datum: 2015, februari Författare: Alexander Lindberg och Per Nyberg Handledare: Arne Fagerström Examinator: Stig Sörling Titel: Redovisningens värderelevans i nordiska fastighetsföretag under åren 2004-2010 Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på och förklara vilken inverkan införandet av IAS-40 och finanskrisens utbrott hade på förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital för att därigenom få svar på hur värderelevant den nya redovisningen är. Studien ämnar förklara vilka effekter som kan uppstå till följd av införandet av IAS-40 och finanskrisen 2008. Ämnet är intressant att diskutera då dessa förändringar fortfarande är aktuella. Metod: Uppsatsens problemområde har angripits genom tillämpning av en kvantitativ forskningsmetod med utgångspunkt i mainstream redovisningsforskning. Där empirin består av insamling av primär och sekundärkällor. Historiska aktiekurser, valutakurser och årsrapporter har utgjort primärkällorna medan tidigare forskning utgjort sekundär källor. Resultat och slutsats: Resultaten indikerar på att införandet av IFRS/IAS 40 har ökatförhållandet mellan företagens börsvärde och det egna kapitalet. Som en effekt av detta har värderelevansen blivit sämre på nordiska fastighetsmarknaden. Finanskrisens utbrott har gett effekter i form av ett lägre kvotvärde mellan börsvärde och redovisat eget kapital. Studien har inte kunnat påvisa att användandet av extern värderare bidrar med ett kvotvärde närmare ett och därmed öka värde relevansen. Förslag till vidare forskning: Vidare forskning skulle kunna bygga på hur det aktuella ränteläget påverkar förhållandet mellan börsvärde och eget kapital på den nordiska börsmarknaden. Även en studie som tar hänsyn till företagens avkastningskrav skulle vara intressant att se resultat av. Studiens bidrag: Studien bidrar med att tillföra en utveckling av den tidigare forskningen. Utvecklingen består av en mer ingående analys gällande hur de undersökta faktorerna kan påverka förhållandet mellan börsvärdet och eget kapital på den nordiska fastighetsmarknaden. Studiens bidrag ämnar således förklara och ge en större förståelse för den nordiska marknaden. Nyckelord: IAS40, IFRS, förvaltningsfastigheter, verkligt värde, finanskris, korrelation, värderelevans, redovisning, externvärderare och fastigheter