Denna studie ämnar till att undersöka hur anställda inom producerande företag ser på värdeskapande med hjälp av en digital tjänst. Genom att ta fram ett tjänstekoncept kan värdet och värdeskapandet hos de anställda fastställas utifrån deras egna uppfattningar i den egna kontexten. Varför detta är viktigt att undersöka är för att industriföretagen idag måste göra något för att hålla sig konkurrenskraftiga och detta kan ske genom en digitalisering av verksamheten. Det betyder att verksamheten måste vara redo för en sådan förändring, något som även innefattar de anställda. Den teoretiska referensram som används för studien är grundad i digitalisering, värde, värdeskapande och tjänsteinnovation. Genom en fallstudie på Texor AB har kvalitativ metod använts för att samla data genom semi-strukturerade intervjuer tillsammans med fyra anställda på företaget. Tjänstekonceptet som utvecklats har använts som en form av stimuli under intervjuerna för att väcka en reaktion hos de anställda. Empirin har sedan jämförts och diskuterats gentemot teorierna så att syftet och forskningsfrågorna sedan kunnat besvarats. De slutsatser som studien resulterat i är att en digital tjänst på olika sätt kan gynna de anställdas arbete. De anställda ser på värde på olika sätt beroende på vilken roll de har på företaget, vilket påvisar att värdeskapandet för dem handlar om att de vill utföra sina arbetsuppgifter väl, effektivt och problemfritt. Det finns även en genomgående positiv inställning hos de anställda till att utveckla verksamheten med hjälp av digitala tjänster.

Rapporten behandlar en jämförande studie mellan en   statisk beräkningsmodell för energi mot en dynamisk modell. För att dessa ska   kunna vara jämförbara har båda modellerna samma ingående variabler. Den   statiska modellen har utförts för hand och den dynamiska modellen har utförts   med hjälp av ett beräkningsprogram. Den tidigare forskningen behandlar i   huvudsak hur väl beräkningsprogrammet stämmer överens mot verklighet   alternativt hur detta skiljer sig åt mot andra beräkningsprogram. Energiberäkningar   ska följa de standarder som har satts upp för hur beräkningar av energiåtgång   ska utföras, samt de faktorer som påverkar denna, oavsett om en statisk   modell eller en dynamisk modell används.   Rapporten tar inte hänsyn till om konstruktionen som   sådan uppfyller kraven från BBR, utan ser endast till beräkningarna som   sådana.   Resultaten visar på skillnader i beräkningarna men   den stora skillnaden ligger i hur modellerna har hanterat återvinningen av   ventilation i konstruktionen. Anledningen till detta ligger i att den statiska   modeller ser till det sammanlagda behovet över hela tidsperioden och inte   till den enskilda beräkningstimman. Arbetet med att göra detaljerade och   noggranna energiberäkningar är tidskrävande och kräver relativt stora mängder   data varför det blir ineffektivt att utföra dessa för hand. Likväl är det   tidskrävande att rätta eller ändra i handberäkningar. Men det kan ändå finnas   ett intresse att utveckla studien genom att ställa det mot ett verkligt fall.   Att studera vilken beräkningsmetod som är mer tillämplig för verkligheten. / The   report is a comparative study between a static, simplified model for energy   calculations against a more complex and dynamic model. To be able to compare   these two models against each other the same set of variables have been   chosen. The static model has been done by hand and the dynamic model has been   calculated in a software meant for this. The previous research mainly deals   with how well the calculation program performs in comprising to the real   world or against other similar programs. Energy calculations, regardless of   whether a static model or dynamic model is used, should be executed in   accordance with the international standards setup for calculating a   building's energy performance and the factors that affect it.   The   report does not take into account whether the construction as such meets the   requirements of BBR, but only study the calculation methods and results.   The   report does not take into account whether the design as such meets the   requirements of BBR, but only looks at the calculations as such. The work of   making detailed and accurate energy calculations is time-consuming and   requires relatively large amounts of data, which makes it ineffective to do   these by hand. Thereto it is time-consuming to correct or change in hand   calculations. However, there might be interesting to expand the study to   include a case from the real world, and set the two calculation models   against it and see which is more applicable to reality. / <p>Betyg 170707, H14.</p>

Studien syftar till att utforska hur HR-medarbetare upplever sin yrkesrolls status och det strategiska värde som de bidrar med. Genom att se över den utveckling HR som yrkesgrupp har genomgått under 1900-talet, samt den transformation som ägt rum, utforskar studien de förändringar som lett fram till det HR vi ser idag. Vidare lägger detta grunden till den statusproblematik som studien behandlar. Den diskussion som förs i studien tar avstamp i en sociologisk infallsvinkel tillsammans med begreppsverktyg som härstammar från sociologen Pierre Bourdieu. Genom dessa verktyg ämnar vi att analysera den verklighet som HR-medarbetarna befinner sig i. Studien är av kvalitativ karaktär där vi genom att intervjua HR-medarbetare utforskar den status de upplever sig inneha, alternativt saknar. Med HR-medarbetare innefattas enbart HR-generalister och HR-specialister då tidigare studier tenderat att främst studera HR-chefer och deras upplevda status. Resultatet visar på att de HR-medarbetare som deltagit i studien upplever sig inneha en viss grad av status och att denna status främst tillskrivs dem genom den stödfunktion de besitter. Genom att studera den transformation som HR genomgått, tillsammans med den empiri som samlats in genom denna studie, visar det sig däremot att HR som yrkesgrupp och dess tillvägagångsätt för att erhålla status skiljer sig från HR-medarbetarnas sätt att erhålla status. / The aim of this study is to explore how HR employees experience their own profession, their status, and the strategic value that they contribute to the organization. Through a historical view of the HR profession, and the transformation that took place during the late 1900s, we examine the changes that helped to create the HR profession we see today. This process gives us the foundation of what this study seeks to explore. The discussion that takes place later on is inspired by a sociological perspective, as well as the tools originated by sociologist Pierre Bourdieu, which are used to analyze the reality of our interviewees. We conduct the study using a qualitative approach where HR generalists and HR specialists are interviewed about their perceived status (or lack thereof). HR employees with a title such as HR manager or HR supervisor have been excluded, since most of the previous studies already covered their experience regarding status and strategic value. The result shows that the HR employees participating in the study experience status and strategic value mainly through the assistant role that they have been appointed, acting as the right hand of the managers they are helping. However, by studying the transformation of HR, along with the data collected through the interviews, we find that there is a difference between how HR as a professional group acquire status, and how HR employees - the generalists and specialists - acquire status.

Debatten kring huruvida det är möjligt att överavkasta aktiemarknaden över tid har existerat i många år. Forskare som Eugene Fama (1965) konkluderar att aktiemarknader i allmänhet är effektiva och menar att högre avkastning inte kan genereras utan ökat risktagande. Andra forskare som exempelvis Shiller (2003) har dock dragit slutsatsen att det finns investeringsstrategier som överavkastar marknaden över tid. Denna studie syftar till att undersöka effektiviteten på den nordiska aktiemarknaden genom att utvärdera prestationen av olika portföljer sammansatta av utvalda nyckeltal. Vidare utreder författarna huruvida valet av beräkningsmodell påverkar bedömningen av portföljernas prestationer.   Studien utreder samtliga kombinationer av variablerna EV/S, EV/EBIT och momentum. De första två nyckeltalen beaktar bolagets värde (EV) i relation till dess försäljning (S) respektive vinst (EBIT). Den tredje variabeln som undersöks i studien är momentum, vilket är en indikator som används för att finna de aktier som ökat mest i pris den senaste tiden. Tidigare forskning visar att kombinationen av värdeaktier (exempelvis EV/S och EV/EBIT) och momentum kan generera överavkastning tack vare en negativ korrelation mellan variablerna. För att utreda hur samtliga kombinationer presterar så skapas portföljer sammansatta av de olika nyckeltalen. Studien undersöker hur portföljerna presterar över en tioårsperiod på den nordiska aktiemarknaden. Portföljerna utvärderas med hjälp av tre olika teoretiska beräkningsmodeller som alla är vedertagna inom anomali-forskningen. Capital Asset Pricing Model (CAPM) skattar portföljers avkastning baserat på den tagna risken, trefaktormodellen inkluderar även proportionen småbolag och andelen värdeaktier medan fyrfaktormodellen inkorporerar momentum som en ytterligare faktor.     Studien resulterar i att fem av de totalt sju portföljerna genererar en riskjusterad avkastning som skiljer sig från marknaden. Författarna kan konkludera att tre av dessa överavkastar marknaden medan två uppvisar en lägre riskjusterad avkastning än index. Portföljer innehållandes nyckeltalet EV/S presterar generellt sett undermåligt medan EV/EBIT ingår i flertalet framgångsrika portföljer.  Författarna kan se tendenser till att kombinationer av värdenyckeltal genererar extra värde samt att momentum i kombination med värdenycketal verkar vara fördelaktigt. De sistnämnda slutsatserna kan dock inte statistiskt säkerställas eftersom ingen av de undersökta kombinationerna var signifikant bättre än beståndsdelarna separat. Beroende på vilken av CAPM, trefaktormodellen eller fyrfaktormodellen som används för att skatta portföljernas prestationer varierar antalet signifikanta överpresterande portföljer. Författarna drar därav slutsatsen att det är viktigt att betänka valet av vilken beräkningsmodell som bör tillämpas för att skatta portföljernas riskjusterade avkastning.

Content marketing kännetecknar ett värdeerbjudande där budskapet är personligt som stärker mottagarens livsstil genom en berättelse som är trovärdig och autentisk, som skapar värde för mottagaren iform av kunskap och social identitet och utgår från avsändarens värderingar. Content marketing kräver en strategi och långsiktighet som används i egna kanaler iform av artiklar, sociala medier och personliga events. Empowerment och en SEO är två sätt att effektivisera sin content marketingstrategi. / Content marketing characterizes a value offering where the message is personal that strengthens the recipient's lifestyle through a story that is credible and authentic, which creates value for the recipient in terms of knowledge and social identity and based on the sender's values. Content marketing requires a strategy and long-term use in custom channels in the form of articles, social media and personal events. Empowerment and an SEO are two ways to streamline their content marketing strategy.

Denna studie syftar till att undersöka hur värdeskapande sker mellan leverantör och konsument i tidningsbranschen ur ett service dominant logic-perspektiv. Forskning visar att tidningsbranschen genomgår ett skifte mot ett allt större fokus på tjänsten i sin helhet istället för på den fysiska produkten. En anledning till att branschen förändras tillskrivs den pågående digitaliseringen, som i sig möjliggjort ett samskapande av värde mellan tidning och läsare. Med utgångspunkt i de tre faktorerna relation, kommunikation och kunskap baseras uppsatsen på intervjuer med sju olika tidningar och en oberoende person med branschkännedom. De resultat som framkommer stärker bilden av ett skifte mot SDL och tyder på att värdeskapandet påverkats av de ökade kunskapskraven och ett minskat avstånd mellan tidning och läsare.

I denna studie undersöks och analyseras läsbarhet i tre kapitel ur fyra läroböcker i svenska som andraspråk. Två av läroböckerna är utgivna innan den senaste kursplanen i svenska som andraspråk utgavs, 2011, och två läroböcker är utgivna efter det årtalet. Syftet med studien är att få klarhet i om läsbarheten skiljer sig mellan de två äldre och de två nyare läroböckerna med tanke på den senaste kursplanen i ämnet. För att få svar på studiens syfte har en analys använts för att undersöka läsbarheten genom tre olika läsbarhetsfaktorer: nominalkvot, fundamentslängd och LIX-värde. Resultatet visar att läsbarheten skiljer sig i den mån att lägst och högst läsbarhet återfinns i båda de nyare läroböckerna. Resultatet visar även att läsbarheten skiljer sig mellan läroböckerna, men att det inte finns ett generellt samband mellan utgivningsår och läsbarhet.

Vinylen har lyckats överleva trots att både CD:n och det digitala formatet gett oss nya och lättare sätt att lyssna på musiken. Vinylen tilltalar personer i yngre åldrar som inte växte upp med vinylen som det vardagliga formatet. Det tydligaste resultat som kommit att visa sig i undersökning för denna uppsats är att vinyler fortfarande upplevs tilltalande av intervjupersonerna, även om det digitala formatet fortfarande används dagligen. Intervjupersonerna tilltalas av olika aspekter av vinylen som gör det värt att gå och köpa en skiva, även om vi lever i en tid där vi näst intill har obegränsad tillgång till musik digitalt. Vinylen lockar personer på olika sätt när det kommer till användningen av skivorna och på samma sätt när det kommer till det materiella och det estetiska. Detta är dock inte tillräckligt för att personerna ska ändra sina lyssningsvanor och byta format från det digitala till analogt. För det är fortfarande det digitala formatet som används mest av intervjupersonerna.

This bachelor thesis is an exploratory investigation about the phenomenon 'Gamification', which by some definitions is about implementing game elements into non-game contexts. For example exercise services as Runkeeper and Nike Plus who both are available on android and iOS platforms. This study is mainly about the potential value of gamified systems and services for companies and its users and how such a system or service is developed. The thesis also discusses the development aspect of gamified systems in order to give the reader a more ‘in depth’ understanding about the phenomenon. This has been achieved by visiting businesses, by studying marketing – and motivational theories and then connect those theories to the theory about gamification. After this case study have we been able to draw the conclusion that an essential part of gamification is the occurrence of real time calculations and game elements. This means that high demands are put on the developer who has to have good knowledge about the different game elements and when these elements are applicable. The system architect has to work with the other developers in order to be able to pick the best software and hardware that can meet the demands of the service. Fast calculations and high performance are critical factors to be able to offer a good experience to the users of the service. We have also been able to conclude that the guests that has been using the service MySkiStar has become more active in their skiing. Exactly what types of business and customer values MySkiStar as a gamified service has generated is not possible to specify. The reason for this is that SkiStar has not done any follow up in order to map the different areas that we have been interested in. The final value of such a service is therefore merely based on speculations until an investigation has been done to map the value.

Syfte: Linde Bjur och Engström (2009) skriver att det finns 2000 äldre stationshus i Sverige och att det är en kulturhistorisk skatt. Under tidens gång har de förlorat sin status och flera rivits. Idag nyttjas ej längre flertalet byggnader inom Trafikverkets verksamhet och ska därför rivas eller säljas (Trafikverket, 2015). Fokus bör ligga vid försäljning men då uppstår nya problem. Då stationshusen skiljts från järnvägsverksamhet krävs en ändrad användning. Myndigheter kan då ställa krav likvärdig en nyproduktion, exempelvis på energianvändning. 2020, när nya direktiv sätts från Europaparlamentet och rådet (EU) på energihushållning blir kraven strängare, bebyggelse ska motsvara NNE-hus. Boverkets byggregler (BBR) beskriver dock att fall vid ombyggnad kan ha som enda mål att eftersträva specifika U-värden. De förändringar som då bör göras för att uppnå energikraven i stationshus från 1860-1900 kan komma att påverka stationshusets insida och/eller utsida vilket då inskränker på bevarandekrav. Målet med denna studie är att undersöka möjligheter om byggtekniska detaljer som praktiskt behöver och kan utföras för att uppnå energikraven 2020 vid ändrad användning för stationshus med kulturhistoriskt värde och bevarandemärkning.   Metod: I denna studie används både kvalitativa- och kvantitativa metoder. Arbetet inkluderar fem fallstudier med fem tillhörande intervjuer och beräkningar gällande energianvändning. Beräkningar görs för byggtekniska detaljer (U-värden) och för hela byggnaden (specifik energianvändning) genom ett beräkningsprogram. Resultat: Denna studie visar att U-värden i klass med ett NNE-hus i helt klimatskal är starkt problematiskt att nå då bevarandekrav gäller och om byggnaden är uppförd 1860-1900. Detta då de äldre byggnadernas byggtekniska detaljer har hög värmegenomgång i sitt ursprungsläge och kräver mer tilläggsisolering än en modern byggnad. Den byggtekniska lösningen som verkar mest positivt för både bevarandekrav och U-värdeskrav är isolering av vindsbjälklaget om vindsutrymme kan avvaras. Detta då ingen del som berörs av bevarandekrav exteriört förvanskas och är lättast att genomföra praktiskt.    Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från denna studie är i linje med BBRs rekommendationer. BBR beskriver att ”om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget” (BFS 2011:26). Även ägare har visat sig vara mest positiva till isolering av taket samtidigt som just isolering av vindsbjälklaget kan vara negativt då det tar upp annars disponibel yta. Begränsningar: Varje byggnad som ansöker om ändrad användning eller genomgår en större ombyggnad kan tvingas uppnå tidsenliga krav på energiförbrukning. I studien undersöks specifikt stationshus uppförda 1860–1900 med bevarandekrav. Andra byggnader som uppkommit under samma tidsspann kan förväntas ha någon form av bevarandemärkning. Därför kan denna studie tillämpas generellt på byggnader från nämnt tidsspann som möter liknande problematik, dock kan resultatet bara tillämpas där vindsutrymmet kan avvaras.