Detta arbete behandlar frågan om en betraktares syn på vad som anses vara en ”bra bild” förändrats över tid. Ett antal olika prisbelönta bilder från tre olika tidsperioder analyseras för att utröna om bedömningen har förändrats över tid. Analyserna berör i första nyhets- och reportagebilder eftersom det är sådana som oftast utsetts till årets bild. Men resultatet torde vara allmängiltiga även för andra typer av fotografier. Arbetet tar också upp utvecklingen med att fler och fler bilder idag publiceras på sociala medier och därmed får ett annat syfte än tidigare fotograferande. Detta kopplas till den tekniska utvecklingen av fotograferandet.

The purpose of this case study is to investigate how employees feel about working in an organization with a value foundation where there is a discrepancy between the value base and the employees' perceived reality of the workplace. The case study has been conducted with four semi-structured interviews of employees, all of whom work in the same business within the healthcare-concern Ambea, one of the market-leading private care companies in much of the Nordic region. To understand the phenomenon we have used the sociological concepts of alienation with the dimension meaninglessness, powerlessness, normlessness and alienation from oneself and identity of regulation. In the analysis we find that the employees use different strategies to counteract the feeling of alienation and different role conflicts. / Syftet med den här fallstudien är att undersöka hur anställda upplever att det är att arbeta i en organisation där det finns en diskrepans mellan organisationens värdegrund och dess praktik.  Fallstudie har utförts med fyra semistrukturerade intervjuer av anställda som alla arbetar i samma verksamhet inom vård- och omsorgskoncernen Ambea, ett av de marknadsledande privata omsorgsföretagen i stora delar av norden.  För att förstå fenomenet används de sociologiska begreppen alienation med dimensionerna meningslöshet, maktlöshet, normlöshet och främlingsskapande från sig själv samt identitetsreglering. I analysen finner vi att de anställda använder olika strategier för att motverka känslan av alienation och olika rollkonflikter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om en stor organisation som Region Västmanlandanvänder sig av en effektiv skriftlig kommunikation i sina rekryteringsannonser som lockar degrupper som söker tjänster inom organisationen. Uppsatsen följer en kvalitativ metod därinnehåll analyseras utifrån teoretiska utgångspunkter samt de svar informanterna bidrar med.Det som har analyserats i annonserna är bland annat språket, dispositionen av innehållet samtannonsens förutsättningar. Resultaten från undersökningen visade att även om annonsernaanvänder ett någorlunda effektivt klarspråk, så återfinns det brister i innehållet samt i dessdisposition. Jag diskuterar dessa resultat i relation till frågeställningarna samt de svar jag fickfrån informanterna. Slutsatsen som kunde dras utifrån resultaten i undersökningen var attannonserna skulle kunna framställas som mer lockande för målgruppen om de brukade meravärdeord och yrkesspecifika ord relaterade till sjuksköterskor. Samtidigt visar denna studie attdet saknas relevant innehåll kopplat till beskrivningen av tjänsten och målgruppens villkor iannonsen.

When it comes to learning and teaching, the students' understanding of what they are expected tolearn is vital. Therefore, the students should be aware of what the goal of the education is. However,many teachers find the phrasings in the knowledge requirements to be ambiguous, and studies showthat the students' understanding of the knowledge requirements is questionable. This study aims toexamine students' understanding of the knowledge requirements for the social studies subject andwhat affects it. The study is conducted through a survey in which the results showed that thestudent's were able to give concrete form to the knowledge requirements and therefore also interpretwhat is expected of them. However, the students' interpretation of the knowledge requirements hasto coincide with the teacher's interpretation to be "correct". The study has not been able to establishwhat affects the understanding of the knowledge requirements.

Musikindustrin är en tuff bransch med hög konkurrens. För att en musiker idag ska kunna bli framgångsrik gäller det att ha ett genomtänkt varumärke som kan representera musikerns image. Författarna av denna studie har kommit i kontakt med indierockbandet Out of Mind som är ett relativt nytt band och som vill lansera sig själva inom musikindustrin och öka sitt igenkännande hos deras målgrupp. För att på bästa sätt identifiera bandet och särskilja dem från konkurrenter bör därför en unik logotyp utformas. Syftet med studien blir därmed att undersöka hur man kan utforma en logotyp för ett band som förmedlar dess genre, värdeord och önskad positionering. En förstudie genomfördes som gav författarna insikt om vilken genre bandet identifierar sig med, hur de önskar positionera sig, och dess värdeord: hoppfullhet, kreativitet, gemenskap och mod. För att besvara studiens syfte utformades tre logotypförslag som värderades med hjälp av en enkätundersökning. Av värderingen framkom det att värdeordet hoppfullhet bäst visades genom cirkulära former som förmedlar en positiv känsla. Kreativitet visades bäst genom en kombination av linjer och mjuka former. Värdeordet gemenskap lyftes fram bäst genom en sammanhängande typografi. Mod lyftes fram bäst genom att använda sig av ett skarpt och hårt uttryck. Bandet tillhör genren indierock, som baserat på resultatet av värderingen, framställs bäst genom att kombinera en rockig och tuff känsla med mjuka och snälla former. Baserat på resultatet av logotypernas positionering framkom det att det är viktigt att inga aspekter i positioneringen motsätter varandra då det gör det svårt att utforma logotypen, så att den förmedlar alla delar av varumärkesidentiteten.

SammanfattningSyftet med den här studien är att undersöka likvärdigheten i fysiklärares bedömning inom en skola. För att undersöka detta intervjuades fem lärare som undervisar i fysik. De fick bedöma kvalitén på fyra elevers svar på provfrågor inom optik och akustik. Lärarna fick också i uppgift att motivera sin bedömning samt berätta om sina erfarenheter kring implementeringen av Lgr 11. Intervjuerna spelades in och transkriberades och i resultatet redovisas deras bedömning och erfarenheter av införandet av Lgr 11.I litteraturavsnittet presenteras forskning om likvärdig bedömning och implementeringen av Lgr 11. Tidigare forskning visar på brister i bedömningens likvärdighet, trots att en av anledningarna till införandet av Lgr 11 var just att öka likvärdigheten. Det visar sig att tolkningen av värdeorden i kunskapskraven är en viktig faktor som gör det svårt att bedöma likvärdigt. Ur elevernas synvinkel är likvärdigheten av stor vikt då bedömning och betygsättning får konsekvenser för elevernas möjligheter till vidare studier.Resultatet av undersökningen visar att lärarna inom skolan bedömer olika. Det framkommer i denna undersökning att det är svårare att avgöra skillnaden mellan de högre kunskapskraven, C till A än E till C. De fem lärarna har olika erfarenheter av införandet av Lgr 11. Detta beror bland annat på att de har jobbat olika tid inom den aktuella skolan, samt olika utbildningsbakgrund och yrkeserfarenhet. Alla respondenter efterfrågar mer tid till att diskutera bedömning och kunskapskrav. Det framkommer också att de anser att det finns betydligt mer stöd för införandet av Lgr 11 jämfört med Lpo 94

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare i filosofi anser att de nya ämnesplanerna utgör ett stöd i deras undervisning och bedömning av elever och om de anser att ämnesplanerna möjliggör en likvärdig bedömning. För att undersöka detta genomfördes tre semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i filosofi. Intervjuerna följde en intervjuguide om 12 frågor som intervjupersonerna hade fått ta del av före intervjuerna. Intervjuerna transkriberades sedan och resultaten av dem presenteras i resultatdelen. I litteraturgenomgången presenteras forskning ur lärarperspektiv om ämnesplanerna med kvalitativa betygskriterier. Det nya betygssystemet som infördes 1994 visade sig leda till en olikvärdig bedömning. Lärare uppfattade vidare betygskriterierna som vaga. En reformering av ämnesplaner och betygssystem skedde år 2011. Tidigare examensarbeten visar att lärare även uppfattar de nya kunskapskraven som otydliga, och att de betvivlar möjligheten av en likvärdig bedömning med de aktuella kunskapskraven. I teoridelen presenteras också två filosofididaktiska teorier om att ämnet kan delas upp i en faktadel och en färdighetsdel och att förmågan till metaanalys av filosofiska frågor är för filosofiämnet särskiljande. Resultaten av intervjuundersökningen visar att lärarna anser att läroplanerna är användbara för att utforma undervisning, men deras tolkningar av de olika värdeorden flyter in i varandra till den grad att de blir svåra att åtskilja. Ingen av intervjupersonerna tror att ämnesplanerna utgör en grund för en likvärdig bedömning. Slutligen föreslås att det centrala innehållet och kunskapskraven tydligare struktureras efter filosofiämnets fakta och färdighetsdelar, vilket kunde underlätta förståelsen av dem för både lärare och elever.

I Sverige skrivs de nationella proven i svenska vid flera tillfällen under elevernas skolgång, och syftar till att stödja betygssättningen och öka chansen för likvärdiga betyg. Syftet med denna studie är att undersöka vad lärare tillskriver för betydelse till, och hur de resonerar om, de nationella provens roll i stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet, vilken påverkan de nationella proven har på elevers slutbetyg och vilka kunskaper bedömningsmatrisen för de nationella proven faktiskt säger att eleverna ska bemästra. De frågor som ligger till grund för studien är: Vilket värde lägger lärare vid de nationella proven när det kommer till elevers slutbetyg? Vilka skillnader, vad gäller värdeord, information och tydlighet, finns i uppgiftsbeskrivningen och bedömningsmatrisen för skrivdelen av de nationella proven vad gäller betygsskalan, i årskurs 9 respektive årskurs ett på gymnasiet? Studien har genomförts genom en enkät, samt en text- och diskursanalys. Till sist har också värdeord och validitet analyserats i de nationella provens uppgiftsbeskrivningar och bedömningsmatriser. Studiens resultat visar att lärare har olika sätt att se på de nationella provens roll vid elevernas slutbetyg. Över 90 % av lärarna menar att de nationella provens svårighetsgrad är likvärdig eller högre än svenskkursen. Lärare uttrycker också att instruktionerna till proven är för långa och krångliga, och att bedömningsmatrisernas värdeord gör dem svårtolkade. Till sist visar resultaten att bedömningsmatriserna inte kan valideras och att uppgiftsbeskrivningarna är tydligare för lärare än elever.

Den här studien handlar om hur arbetet med gemensam värdegrund kan uppfattas bland ledare. Med fokus på den kommunala styrkedjan omfattar studien tre nivåer av ledarskap, chefer inom skolförvaltningsledning, rektorer och biträdande rektorer. Studiens syfte är att bidra med kunskap om ledares uppfattningar om arbetet med att skapa en gemensam värdegrund i en skolkommun. Undersökningen har utformats med en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet i studien består av intervjuer, två fokusgrupper och fem individuella intervjuer, totalt 17 chefer. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i teorin om praktikarkitekturer. Resultatet visar att nivå och roll i styrkedjan blir avgörande för upplevelsen av delaktighet i värdegrundsarbete. Utebliven delaktighet och dialog kan utgöra en bidragande faktor till hur och om värden upplevs ha inflytande över organisationen i arbetet med en gemensam värdegrund. / This study is focusing on the process of developing a common set of fundamental values and how the leaders perceive that very process. Highlighting the chain of command within the school district, the study covers three levels of leaders; the superintendents, head teachers and assisting head teachers. The aim is to contribute to the field of the perception of superintendents concerning the process of creating a common set of fundamental values.  This is a qualitative study and empirical data consisting of interviews performed in two focus groups and five individual interviews, including 17 leaders in total. The theoretical framework is the theory of practice architectures. The result tells us that the position in the chain of command directly reflect the perception of inclusion in the process of developing a common set of fundamental values. A non-including process could affect whether a person perceive involvement and influence or not, in that process.

No description available.