Värdegrunden i praktiken är en intervjustudie som undersöker medielärares tolkningar av den gemensamma värdegrunden. Ett centralt ämne för studien är hur medielärare bör gå till väga för att till väga för att förankra de värden som beskrivs i skolans gemensamma värdegrund. Studien syftar till att undersöka hur medielärare tolkar skolans gemensamma värdegrund utifrån sina egna ideal och genus, samt vilka metoder de anger att de använder för att implementera värdegrunden i undervisningen. En fråga som berörs är hur lärare beskriver sambandet respektive diskrepansen mellan personliga ideal och skolans gemensamma värdegrund. En annan fråga som undersöks är hur medielärare reflekterar kring sina värdepedagogiska metoder. Studien utgår från kvalitativ metod och en hermeneutisk ansats. Studien kommer fram till medielärares tolkningar av värdegrunden varierar, vilket bland annat kan bero på att läroplanens formuleringar lämnar ett stort utrymme för tolkning. Vidare kommer studien fram till reflektion över den egna praktiken är central för att bli varse om normaliserade praktiker, uppnå självmedvetenhet och fortsätta utvecklas som lärare. Sökord: Värdepedagogik, Genus, Ideal

Examensarbetet bygger på en kvalitativ studie vars syfte är att beskriva och analysera hur lärare konkret arbetar med värdegrundsuppdraget som de genom läroplanen är skyldiga att göra. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med att förmedla värdegrunden i praktiken intervjuades elva yrkesverksamma lärare med en kvalitativ intervjumetod. Studien fokuserar kring hur lärare förmedlar tolerans till elever och har sin utgångspunkt i värdegrunden som finns formulerad i läroplanen. De övergripande frågeställningarna är: Vilka faktorer påverkar lärarens förutsättningaratt arbeta med värdegrunden i skolan? Hur förmedlar lärare värdegrunden i den didaktiska praktiken? Hur utvärderas arbetet med värdegrunden? Resultatet i studien visar att värdegrundsarbetet i många hänseenden är problematiskt. Informanterna i studien lyfte fram faktorer såsom styrdokument, kollegor och hemmet som har inverkan på lärares möjlighet att bedriva ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Det finns ingen generell metod lärare använder sig av. Hur läraren arbetar med värdegrunden påverkas av hur läraren tolkar uppdraget. Utvärderingen av värdegrunden är i sin tur beroende av vilka metoder som används samt vilken syn läraren har på eleverna. Sammanfattningsvis påverkas lärarens arbete med värdegrunden av en mängd faktorer. Läroplanen lämnar ett tolkningsutrymme som varje lärare måste ta ställning till. Eftersom eleverna ska vara toleranta även utanför skolan blir utvärderingen av värdegrundsarbetet svårtillgänglig ochkomplex.

Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur de grundläggande demokratiska värderingarna förmedlas i lärobokstexter i samhällskunskap för mellanstadiet. Enligt läroplanen är det en av skolans uppgifter att förmedla och förankra demokratiska värderingar hos eleverna, och då är det intressant att undersöka hur dessa värderingar förmedlas i de texter som eleverna läser. Med en konstruktivistisk utgångspunkt är det relevant att undersöka de texter som fokuserar på att beskriva demokrati, eftersom eleverna förväntas göra en koppling mellan begreppen demokrati och demokratiska värderingar. Genom en kvalitativ textanalys har de fem mest populära läroböckerna utgivna efter Lgr11 undersökts, och studien visar att framförallt jämlikhet mellan könen och allas lika värde till viss del uttrycks explicit, medan individens frihet, individens integritet, människans egenvärde och solidaritet förmedlas mer implicit eller bara förutsätts i texterna. Med värdepedagogisk ansats har analysen gjorts för att bidra med underlag till mer kunskap om vad som förmedlas genom läroböcker mer än ämneskunskap. Variationen i tydlighet och betoningar mellan läroböckerna visar också på vikten av ökad värdepedagogisk medvetenhet hos lärare i valet av läromedel.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. Frågeställningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmäts klassamtalen av lärarna?" och "Omgärdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i så fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i årskurs ett, två och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lärare. Resultatet som därvid framkom pekade på att klassamtalen hade viss betydelse i lärarnas praktik. Observationerna visade också, att klassamtalen till viss del utformades med pedagogiska strategier. Lärarnas medvetenhet kring dessa strategier varierade dock i stor utsträckning. Flertalet lärare var emellertid medvetna om betydelsen av sitt eget beteende och det verbala stödet i form av följdfrågor och positiva kommentarer för att elever skulle engageras i samtalen. Regler för klassamtalens utformande samt tillgången till tid framträdde också som viktiga faktorer för elevernas möjlighet till delaktighet. Det är dock tveksamt om tysta elever i de olika skolklasserna erhöll adekvat stöd för att övervinna sina svårigheter. Genom de vetenskapliga teorier som är knutna till studien visas på de konsekvenser det kan medföra om lärare underlåter att pedagogiskt utforma samtalen samt på den betydelse klassamtal har för skolans verksamhet och elevers utveckling.

<p>Syftet med föreliggande studie var att undersöka klassamtalens betydelse i den pedagogiska verksamheten i skolan. Frågeställningarna som fokuserades var: "Vilken pedagogisk betydelse tillmäts klassamtalen av lärarna?" och "Omgärdas klassamtalen av pedagogiska insatser och strategier och i så fall vilka?". Som metoder för undersökningens genomförande valdes observationer i fem olika skolklasser i årskurs ett, två och tre i grundskolan samt intervjuer med berörda lärare. Resultatet som därvid framkom pekade på att klassamtalen hade viss betydelse i lärarnas praktik. Observationerna visade också, att klassamtalen till viss del utformades med pedagogiska strategier. Lärarnas medvetenhet kring dessa strategier varierade dock i stor utsträckning. Flertalet lärare var emellertid medvetna om betydelsen av sitt eget beteende och det verbala stödet i form av följdfrågor och positiva kommentarer för att elever skulle engageras i samtalen. Regler för klassamtalens utformande samt tillgången till tid framträdde också som viktiga faktorer för elevernas möjlighet till delaktighet. Det är dock tveksamt om tysta elever i de olika skolklasserna erhöll adekvat stöd för att övervinna sina svårigheter. Genom de vetenskapliga teorier som är knutna till studien visas på de konsekvenser det kan medföra om lärare underlåter att pedagogiskt utforma samtalen samt på den betydelse klassamtal har för skolans verksamhet och elevers utveckling.</p>

AbstractArbetets art: C – uppsats i Barndoms – och ungdomsvetenskapSidantal: 38Titel: Hur sexåringar tänker och agerar omkring rättvisa i skolan. Författare: Cecilia Magneklint-HillmanHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2006-05-22Bakgrund: Vad är rättvist eller orättvist i skolan? Är det rättvist att alla barn gör allting samtidigt och lika mycket, eller blir det orättvist om inte alla är med? Är alla barn verkligen intresserade av samma sak samtidigt? Vad är rättvisa för barn och hur agerar de i rättvisesituationer i skolan? Syfte: Syftet med min studie är att försöka få kunskap om hur sexåringar i förskoleklass tänker och agerar omkring rättvisa. Jag vill också ta reda på om det är skillnad på flickors och pojkars syn på rättvisa. För att personal i förskoleklass och skola ska kunna bemöta eleverna på ett adekvat förhållningssätt utifrån deras sätt att tänka och agera i rättvisefrågor.Metod: De metoder jag använder för att försöka få svar på min frågeställning är kvalitativa intervjuer av barn och pedagoger samt observationer av barnen. I min studie deltar elva sexåringar varav fyra flickor och sju pojkar. Fyra pedagoger som arbetar med barnen deltar också i studien. Resultat: I min studie har jag kommit fram till att sexåringar tänker och agerar på olika sätt omkring rättvisa. I min undersökning upptäckte jag några små könsskillnader i hur barnen agerar men inte i hur de tänker. Flickorna hade svårare att släppa sitt egocentriska handlande medan pojkarna visade större generositet när det gällde rättvisa och tolerans.Diskussion: Ur värdepedagogisk synvinkel visar barnens svar, om hur de tänker om rättvisa, att lärarens roll som moralisk förebild och moralförmedlare, är viktig. För barnet är likhetsprincipen det primära rättvisebegreppet. Den så kallade behovsprincipen, att behandla barnen efter deras behov, är för barn i sexårsåldern svårare att förstå. Min undersökning visade att sexåringar kan förstå behovsprincipen och då är det viktigt att lärare och pedagoger ofta arbetar utifrån det begreppet för att stimulera och stödja barnens moraliska kunskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till det värdepedagogiska uppdraget i retorik och praktik. Den empiriska studien bygger på en etnografisk forskningsansats med intervjuer och observationer som metod. Åtta kvalitativa intervjuer, varav två var med skolledare samt fyra heldagar observationer utfördes på två skolor i samma stad. I bakgrunden tar vi upp för studien aktuell forskning samt centrala begrepp. Den forskning som främst behandlas är kring värdegrund, värdepedagogik, och SET-materialet. Begrepp såsom värden, normativ etik och mediera behandlas. Våra resultat visar bland annat att de värden som lyfts av informanterna i första hand handlar om relationer – vad som är lämpligt och olämpligt beteende, att värdegrunden till stor del konkretiseras i lokala dokument och regler samt att det allra viktigaste i det värdepedagogiska arbetet är pedagogens förhållningssätt.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar av värdegrunden, vilken betydelse de tillskriver den och hur de resonerar vid uppkomsten av etiska dilemman inom värdegrundens ramar. Utgångspunkterna för undersökningen är att vi idag lever i ett postmodernt och mångkulturellt samhälle, som präglas av värdepluralism och skillnader i livsåskådningsfrågor. Inom denna socialpolitiska kontext finner vi ett etiskt styrdokument som avser överföring av vissa grundläggande och gemensamma värden till barnen. Studien grundar sig i kontextualiseringteorin. Inom den teorin ses kunskap som något som finns inom spänningsfältet mellan individens inre kunskapsrepertoar och individens uppfattning, eller kontextualisering, av situationen. Tolkningen av situationen i samspel med individens inre föreställningar och begreppsvärld påverkar vilken kunskap som aktualiseras. På det viset ligger en bestämd intention bakom varje handling, ett mål individen vill uppnå. Metoden som används i studien är intentionell analys. Metoden analyserar den möjliga intentionen bakom individens handling. Analysen utförs med hänsyn till de inre handlingsdeterminanterna (individens begreppssystem, föreställningar, känslor och erfarenheter) och de yttre handlingsdeterminanterna (plikter, normer och möjligheter som situationen implicerar). Resultatet av studien visar på att trots att förskollärare tämligen ofta medger att värdegrunden är komplex och mångtydig, är de genomgående positiva till värdegrunden. Förskollärare uppfattar värdegrunden som en demokratisk diskurs, ett respektfullt bemötande och en instutionell ideologi som gäller inom förskolans värld, men inte utanför den. Slutsatserna av studien tyder på att värdegrunden uppfattas och tolkas på varierande sätt inom förskolepraktiken, och att det därför finns ett behov av precision och förtydligande i det värdepedagogiska arbetet.

Syftet med denna litteraturstudie är att utforska skönlitteraturens och boksamtalens roll gentemot kränkande behandling. Därtill kommer även studien att ge en överblick över hur detta behandlas i det gemensamma klassrummet i grundskolans mellanår. Studiens undersökningsmetod utgick från SMART-modellen och den teoretiska utgångpunkt som genomsyrar studien är det sociokulturella perspektivet. Åtta vetenskapliga artiklar samt tre doktorsavhandlingar har legat till grund för analysen och resultatavsnittet. Resultatet visar på en övervägande positiv attityd till skönlitteratur i kombination med boksamtal och att det har en god potential till ett mobbningsförebyggande arbete i grundskolans mellanår. Det framgår även att det är i det kollegiala samspelet elever fårinsikt om egna och andras, både lika och olika, tankar och värderingar.

Den här uppsatsen avser att bemöta tidigare forskning kring värdepedagogik i förhållande till hållbar utveckling, miljöförändringar och gymnasieskolans geografikurser. I denna litteraturstudie har tio artiklar och studier från världen runt granskats och sammanfattats för att besvara på hur lärare och elever påverkas av värdepedagogik. Samt på vilka sätt värdepedagogiken påverkar och huruvida det finns ett optimalt sätt att lära ut med värdepedagogik i åtanke. I denna uppsats kom vi fram till att lärarnas egna värderingar har en påverkan på undervisningen och att eleverna överlag stärker generella förmågor såsom att kritiskt granska och att söka information. Flera av dessa studier påvisar även att läraren bör ha ett mer pragmatiskt eller pluralistiskt förhållningssätt till värdepedagogiken och undervisningen inom hållbar utveckling och miljöförändringar. I slutändan påvisar dessa studier även att undervisning kring dessa ämnen tillsammans med en stark värdepedagogik är känsligt och något som kräver kunskap och medvetenhet hos lärarna och en försiktighet för att inte förvandlas till indoktrinering. Vidare önskar vi se en forskning som följer gymnasieelever mer än de studierna vi hittade och vi önskar även se ett större fokus på hur elever kan tänkas påverkas av värdepedagogisk undervisning. / This paper means to treat previous research about values education regarding sustainability, environmental change, and the geography courses of the Swedish upper secondary school-curriculum. In this literature study, ten articles and studies from all over the world have been reviewed and summarized to answer how teachers and students are affected by values education, how values education is affecting and whether there is an optimal way to learn with values education. In this study we concluded that teachers’ own values do affect education and students overall are shown to strengthen their general abilities such as to critically review and to search for information. Several of these studies also show that the teachers should stick to a pragmatic or pluralistic approach to values education in education for sustainability and environmental changes. In conclusion these studies show that education within these subjects which have a forceful values education are delicate and demands knowledge and awareness from the teachers as to not turn it into indoctrination. Through this paper and the studies, we found that we wish for future studies to include a greater focus on upper secondary students and about how students are affected by education which contains values.