Syftet med denna studie är att synliggöra förhållningssätt som lärare har till skolans      värdegrundsuppdrag på elevernas raster, samt hur de arbetar för att synliggöra skolans värdegrund. Denna undersökning baseras på sex informanter som observerats och intervjuats. Vi fann tre pedagogiska förhållningssätt som lärare intar under rasten, medveten-, partiell- och aningslös värdepedagogik. Medveten värdepedagogik innebär att läraren är medveten om sina handlingar och att dennes agerande grundar sig i försöka få eleverna att träna in värden i aktiviteter och lekar. Partiell värdepedagogik innebär att läraren är med och förmedlar värden till eleverna om situationen kräver det, dessa lärare är passiva i sin värdeförmedling tills det uppstår en situation eller händelse som anses som avvikande. Aningslös värdepedagogik innebär att lärare inte engagerar sig för att förmedla några värden överhuvudtaget, utan bara vistas på elevernas raster, men låter eleverna agera och handla utan att sätta regler eller ramar för hur eleverna förväntas eller bör uppträda. / <p>2020-06-08</p>

Examensarbetet handlar om lärares tankar och uppfattningar kring deras arbete meddet sociala klimatet i skolklasser. Det innehåller lärarnas beskrivningar om vad ochhur de arbetar samt hur de definierar begreppet ”arbetet med det sociala klimatet iskolklasser”? Syftet med detta arbete är att försöka belysa hur lärare tänker kring ocharbetar med det sociala klimatet i skolklasser. Frågeställningarna är:Hur tänker lärare om arbetet med det sociala klimatet i klassen?Upplever lärare att de arbetar med det sociala klimatet i klassen och hur i så fall?Varför anser sig lärarna arbeta med det sociala klimatet i klassen?Vad kan lärarna se som den bästa lösningen för att kunna skapa och upprätthålla ettgott socialt klimat i klassen, ett drömscenario?Människosyn, motivationsteori och sociokulturell teori, är de teoretiskautgångspunkterna för vårt arbete. Genomförandet vid den empiriska undersökningenbestår i enkätundersökning och kvalitativa intervjuer med lärare.Undersökningsgruppen består av lärare i årskurs F-5, i två olika skolor i södraSverige. Resultaten visar att de flesta lärare anser sig arbeta med det sociala klimatet iskolklasser. Många anger att de gör det varje dag. De flesta upplever att de ägnar sigåt planerade övningar kring ämnet. Vi drar slutsatsen att många lärare inte uppleveratt arbete med det sociala klimatet innefattar det vardagliga samspelet under allaskolans lektioner. Många lärare verkar tänka på arbetet även som konflikthantering ivardagen.

The aim of this study is to contribute knowledge of how preschool teachers work with equal value. My questions has been about how preschool teachers do to show children every humans equal value and how they do to meet all children based of this idea. I have used individual qualitative interviews whit 4 preschool teachers as the method for this study. In my result I have found that the preschool teachers worked a lot with equal values. Some preschool teachers worked in different ways every day using different methods like valuational and themelike activities. Common for all the preschool teachers is that they all say that it is extremely important to use the everyday interactions with the children to make them learn the importance of and meaning of every humans equal rights. Previous research and literature shows that it is important to work as a role model for the children. This is something that the preschool teachers I interviewed talk about as well. / Syftet med detta arbete är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med allas lika värde. Mina frågeställningar har handlat om hur förskollärare gör för att visa på allas lika värde samt hur förskollärarna gör för att bemöta barnen utifrån denna tanke. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med 4 förskollärare som metod för arbetet. I mitt resultat fann jag att förskollärarna arbetade mycket med allas lika värde, på några av avdelningarna dagligen med hjälp av bland annat värderings- och temainriktade aktiviteter. Gemensamt för mitt resultat är att förskollärarna på alla avdelningar betonar vikten av samspelet med barnen för att få ut kunskap om allas lika värde. Att vara en förebild är även något jag kan se förskollärarna jag intervjuat och tidigare forskning samt litteratur jag läst lägger stort fokus vid.

No description available.

<p>Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.</p>

Den hermeneutiska metoden är tillvägagångssättet i denna studie. Syftet är att upptäcka drag av den dolda läroplanen och om den medför både negativa och positiva konsekvenser. Resultaten visar att de negativa konsekvenserna kan vara att den dolda läroplanen kan motarbeta den öppna Lpf94 och det positiva är att den dolda läroplanen kan skapa ett gott klassrumsklimat. Att ge tydliga instruktioner om hur eleverna ska arbeta, i grupp eller enskilt, är viktigt eftersom det kan ha betydelse för vilken social träning eleverna får. Genom att utgå från elevernas erfarenheter och låta dessa ligga till grund för undervisningen visar man som lärare en lyhördhet för elevers åsikter. Att det råder jämlikhet i de undersökta klassrummen i denna studie är en tolkning som grundas på att ingen av lärarna tenderar att inta en auktoritär roll. Detta kan dock ibland betyda att lärarna förespråkar något men själv handlar efter motsatsen till det. Den dubbla dolda läroplanen behandlar elever olika, beroende av kön. Resultatet kan bli att elever får en förvrängd bild av genusfrågan och på så sätt kan skolan förstärka stereotypa föreställningar. Som lärare kan man undvika de negativa konsekvenserna av den dolda läroplanen genom kritisk reflektion över sin undervisning.

The purpose of this study is to investigate how six students at a Secondary School describes interaction patterns among teachers when students express in a way that the teacher perceives as racist and/or xenophobic, by presenting a qualitative interview study. The interviews were analyzed by two opposing models of value education: the traditional and the constructive model. The results show that students divide teachers in different categories based on five qualities: 1) they listening, 2) they accept students' opinions, 3) they allow discussion, 4) they are knowledgeable and 5) they can express their own opinions. These qualities are included in the value pedagogical model for deliberative conversations, whose strategies for interaction aim to create an understanding of different rules and values, thereby creating skills of rules by using a democratic approach. In contrast to this model, the rule-based moral education, in which the teacher uses his authority and refers to rules without giving an explanation for why they occurred, as strategies.

Syftet med följande kvalitativa studie är att med hjälp av intervjuer undersöka lärares arbete med och tankar om skolans värdegrund när det kommer till demokrati, fostran, ett mångkulturellt samhälle och jämlikhet. Frågeställningarna inkluderar även en avsikt att studera hur undervisningen går till, om denna enbart är planerad eller om de intervjuade lärarna vittnar om icke planerade lärsituationer. Metoden som används är semistrukturella intervjuer som sammanställs, transkriberas och analyseras genom att applicera Deweys teorier om intelligent action på resultatet. Även Colnerud och Thornbergs begrepp värdepedagogik används i analysen av empirin, samt Thornbergs definition av explicit och implicit värdepedagogik. Resultatet visar att lärare använder sig av planerad undervisning men att icke planerade lärsituationer spelar en betydande roll. Den förra kan bestå av speciella lektioner vikta för värdegrundsarbete eller ämneslärares arbete med att välja material för att främja diskussioner om värdegrundsfrågor. Den senare består av lärares attityder, deras vilja att förmedla vikten av respekt och en vilja av att via sin person förmedla de värderingar som skolan står för. Slutsatsen av studien visar att lärare både med explicita och implicita värdegrundspedagogiker kan bidra till elevers omedelbara och fördjupade erfarenheter av sin utbildning men att den implicita värdegrundspedagogiken har större effekt för elevers erfarenheter än den explicita, även om det är den explicita som beskrivs och synliggörs av skolor. Inte förrän dagens elever är integrerade i samhället som vuxna kommer ett resultat att kunna mätas av lärares värdegrundsarbete.

The Swedish schools’ “värdegrund”, or as it would be called in English, the Swedish schools’ fundamental values, are something that’s been granted the first chapter in the national curriculum. It’s something quite unique and not something you’ll find in other nations’ curriculums.1 The questions this study has been asking is not why it exists but rather how teachers interpret it and how they work in relation to these values. Another question that’s been raised concerns how teachers relate to the fosterage role that is assigned to them according to the curriculum. To answer these questions a qualitative interview study has been conducted where six upper secondary school teachers were interviewed. The interviews where analyzed thematically and then further analyzed and discussed in relation to different theoretical perspectives.2 The study found that even though these teachers were somewhat vague in their interpretation of the fundamental values they still showed an awareness about the central principles of it and how to work accordingly. The study also showed that there were two ways the teachers worked according to the fundamental values, in this study these were named: “the conflict solving fundamental values” and “the knowledge mediating fundamental values”. The study also found that the teachers’ relations to their fosterage role is quite strong and that it’s something they try to act according to.

Syftet med studien är att undersöka vad värdepedagogik i förskolan kan innebära och hur ett arbete med värden kan bidra till meningsskapande sammanhang där alla barn kan uppleva sig som socialt och pedagogiskt delaktiga. Studien utgår från ett relationellt perspektiv på specialpedagogik och resultatet kan förstås som ett konkret exempel på relationell utbildning och pedagogik. Om alla barns och elevers rättigheter och möjligheter i förskola och skola ska kunna säkerställas behöver förskolan och skolan som system blir föremål för ett medvetet systematiskt utvecklingsarbete där värdefrågor sätts i centrum.  Resultatet visar vikten av att en skola tar ställning till och enas om pedagogisk grundsyn och reflekterar över vilka konsekvenser olika ställningstaganden får för skolans lärmiljö i relation till målen för verksamheten. I studien framträder betydelsen av att verksamheten i förskolan och skolan grundas i ett relationellt perspektiv och bygger på långsiktiga lösningar som engagerar alla vuxna. Det blir viktigt med en helhetssyn där olika nivåer av skolans verksamhet beaktas och relateras till varandra samtidigt som konkreta mellanmänskliga relationer sätts i centrum.