Studien syftar till att beskriva hur fyra lärare mot yngre åldrar förhåller sig till och arbetar med värdegrunden genom litteraturen. Där litteraturen används som ett pedagogiskt verktyg för att förebygga konflikter eller belysa andra frågor som berör skolans värdegrund. Utifrån detta diskuteras litteraturens möjligheter och funktion i skolans värdegrundsarbete och därtill lärares beskrivna mål med värdegrunden genom litteraturarbetet samt val av litteratur. Studiens övergripande mål är att föra en diskussion om synen på skolans huvudsakliga uppdrag kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Denna studie beskriver hur lärare förhåller sig till kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget, där litteraturen får ha en central plats för arbetet med värdegrundsfrågor. Studien är också en beskrivning av lärarnas ämnesuppfattningar inom svenskämnet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: -Hur beskriver lärarna sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen?  -Vilka förtjänster respektive utmaningar upplever lärarna att det finns med ett arbetssätt där litteratur används i värdegrundsarbetet?   -Vilka mål beskriver lärarna att de har med sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen? -Hur motiverar lärarna sina didaktiska val av litteratur i syfte att beröra värdegrundsfrågor? Studiens valda metod är kvalitativa metoder genom lärarintervjuer och har därför ett lärarperspektiv. De utvalda lärarna har alla svenska som ett av sina huvudämnen. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier nära Louise M. Rosenblatts tankar om litteraturen som en nödvändighet i en demokrati och för att utveckla demokratiska medborgare. Även Gunilla Molloys syn på svenskämnet som ett demokratiämne samt Aidan Chambers teorier om litteraturläsningens inverkan på individen tas upp. Resultatet visar att lärarna har en konstruktivistisk syn på värdegrundsarbetet inom värdepedagogiken då värdegrundsfrågor arbetas medvetet med i hantering av konflikter och förebyggande värdegrundsarbete. Resultatet visar att lärarna ser litteraturen som en möjlighet att utveckla både elevers demokratiska värderingar och demokratiska förmågor. Litteraturens möjligheter att utveckla den känslomässiga inlevelseförmågan innefattande empati och förnuft genom att göra textkopplingar till sig själva och världen omkring sig framkom som centrala delar av arbetet med litteraturen. Lärarna beskriver rika möjligheter till deliberativa samtal utifrån litteraturen i undervisningen till att arbeta med värdegrundsrelaterade frågor men det framkom som en utmaning att få med alla elever i samtalen. Lärarna väljer texter utifrån elevernas samt gruppens behov och tidigare erfarenheter och kan därför sägas ha en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning. Det framkom att lärarna inte bara ser svenskämnet som ett färdighetsämne utan också som ett demokratiämne med många möjligheter att bidra till den växande människans utveckling av demokratiska värderingar.

This study investigates the extent to which a story written 100 years ago, full of moral, patriotic, heroic and freedom-influences messages, can be used as a teaching instrument to convey the norms and values needed for active participation in society. Two versions of the classic tale of Peter Pan, an illustrated chapter book Peter Pan and Wendy (2013) and a picture book Peter Pan (2014), were analysed with the focus on the character of Peter Pan. The results show that both books can be used very well as teaching aids because Peter Pan is a complex and multifaceted character. The analysis reveals his positive and negative qualities, which can be discussed in the teaching as a way to communicate norms and values. The study shows useful examples of what this work can look like.

Konstruktiv hantering av konflikter kan bidra till lärandesituationer. Som en del i att synliggöra det vardagliga arbetet lyfter studien pedagogers erfarenheter och upplevelser kring konflikthanteringsarbetet i förskolan. I en strävan att utveckla både värdegrundsarbete och verksamhet, har det efterfrågats och skett ett sökande efter kunskap och verksamma strategier för att hantera vardagliga konflikter mellan barnen. Konflikthantering utgör dock ett mångfacetterat fält, hanteras och uppfattas på olika sätt, både i arbetslag och verksamhet. Det praktiska arbetet kan därmed upplevas svårt av pedagogerna att orientera sig i och ett helhetsarbete genomsyrar därmed inte alltid verksamheten. Tankestilar är starkt sammankopplade med förhållningssätt vilket bidrar till att styra blicken mot hur arbetet med konflikter bör hanteras. Med pedagogernas blick riktad mot det ”det goda arbetet” kan lätt normer och värden osynliggöras inom verksamheten och påverka vad som blir möjligt för barnen att vara en del av. Studien belyser förskolors olika strategier att hantera konflikter och därmed vilka områden som fokuseras. Utifrån enkäter har pedagogernas svar utgjort en grund för att problematisera vilken roll konflikthantering och användandet av konflikthanteringsmodeller spelar i det relationella vardagliga arbetet -i strävan mot ett demokratiskt klimat och social hållbar utveckling. Resultatet visar att bland annat kunskap, tid och avsaknad av samsyn utgör faktorer som hindrar ett gemensamt arbete med konflikthantering i förskolan. Genom samtal, reflektion, granskning och utvärdering finns dock möjlighet att lyfta olika perspektiv och tankar kring använda strategier och hur de kan anpassas till verksamhetens ständigt reviderade behov. Där motsättningar ges utrymme får tankestilar möjlighet att mötas och utvecklas. Studien belyser därmed vikten av pedagogernas behov av utrymme för att löpande kunna granska och problematisera både förhållningssätt samt val av konflikthanteringsstrategier.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lärande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lärande, sammanhang, tillämpningar, hinder, och barns olika förutsättningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhållningssätt påverkar både medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmärksammade vad mångfaldighet innebär genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bär med sig olika familjekulturer in till förskolans arena. Från denna utgångspunkt försöker pedagogerna i studien hitta individanpassade arbetssätt för barnens utveckling. Detsamma gäller också för vuxna i barnens miljö, i det fungerande arbetslaget eller i samarbetet med barnens föräldrar som är självklara beståndsdelar i barnens delaktighet och inflytande. Men just skillnader och unika egenarter kan bli orsak till både hinder och tillgång i det processorienterade arbetssättet. När pedagoger bemöter barn som medmänniskor och visar jämlikhet och respekt då blir barn delaktiga och inflytelserika i sitt lärande och sina handlingar såsom Vygotskij hävdar i det sociokulturella perspektivet.

Den svenska skolans fostransuppdrag, det vill säga att överföra värden som samhället anser vara viktiga till eleverna, är enligt de nu gällande styrdokumenten en viktig del av undervisningen. I läroböcker i religionskunskap skrivna för gymnasiet har dock detta uppdrag hamnat i skymundan. I denna uppsats undersöks tre läroböcker i religionskunskap skrivna för gymnasieelever för att identifiera eventuella brister inom värdegrundsarbetet i läroböcker. Enligt iakttagelserna i denna undersökning är det största problemet att värdepedagogiken ständigt kommer i andra hand och att fokus ständig vilar på förmedlandet av kunskap. En konsekvens av detta är att värdepedagogiken tycks ha inkluderats i läroböckerna som en eftertanke. Det verkar som om merparten av stoffet i läroböckerna primärt har valts utifrån dess potentiella bidrag till kunskapsuppdraget, även om det ibland innebär att det undergrävt fostransuppdraget. Slutsatsen i denna uppsats är att värdepedagogiken måste vara en aktiv och medveten del i skapandet av textbaserade läromedel för att läroböcker på allvar ska bidra till fostransuppdragets förverkligande. / Civic education is an important part of the education of teens in Sweden. When reading high school textbooks of religious studies it is noticible that the use of civic education is lacking. This thesis examined three high school textbooks of religious studies in order to identify the shortcomings of civic education in textbooks. The major issue regarding civic education, according to the findings of this thesis, is the fact that traditional education, i.e. the transfer of knowledge, is the main purpose of these textbooks. As a result civic education is often included in textbooks as somewhat of an afterthought. The majority of the material included in textbooks seem to be primarily selected on the basis of what it contributes towards thegoals of traditional education, even if that material sometimes undermines the goals of civic education. The conclusion of this thesis is that civic education must become something that authors reflect upon as a conscious part of writing textbooks if the civic educational goals of the swedish educational system are to be achieved.

The purpose of this study is to analyze and describe perceptions and strategies of social studies teachers regarding students' norm-breaking behaviors during the teacher's teaching. The study's basic approach was based on a qualitative method with semi-structured questions that were designed according to the survey's theoretical framework, deviant behaviors and value pedagogy. The interviews were conducted by six teachers who teach the subject of social studies, both at primary- and high school, where they had the opportunity to contribute with their life experience, thoughts and experiences within school operations.All respondents in the study feel that they have at least once come across students who exhibit norm-breaking behavior in their working time as teachers. In addition, all participants feel that they have a greater obligation, because they are trained teachers with the subject of social studies, to educate and nurture students according to the mission of democracy. This in turn leads to the teacher reflecting on her/his role as leader and role model, which is based on ethics and morality, what is right and wrong, how one should behave and act.The school's values and mission are highlighted in the curriculum, where it is stated that all education must be based on democratic working methods and preparation for students to develop personal responsibility. According to the respondents, there are different types of norm-breaking behavior among students, which in this study are finally characterized as physical and verbal norm violations. All teachers relate to basic value issues continuously, through hidden or direct teaching methods. It can be anything from deliberately provoking students by highlighting the importance of democracy, to using different tools such as signs of various kinds. Respondents felt that the majority of students' attitudes were temporary and others could be long-lasting. The result was that teachers considered that these provocative norm-breaking behavior of the students need varying efforts more individually, than collectively ie. in a whole group of students, from teachers and the school activities part. Which, among other things, can be effectively counteracted by the teacher self-reflectively analyzing her-/himself and her/his role as a leader, in order to then reflect her/his behavior and actions on the students.