Global ETD Search

11	Ersätta APU:n med SOFC-GT Hybridsystem inom luftfarten Sarwari, Javid, Heidari, Abbas January 2018 (has links) The current Auxiliary Power Unit (APU) contributes a lot to the greenhouse effect in terms of emissions, and in the form of noise and also is very heavy. The need for more electricity has increased in aircrafts and therefore major aircraft suppliers like Boeing and Airbus want to switch to more electric aircraft (MEA) which is lighter and has less environmental impacts. The purpose of this work is to investigate the possibilities of replacing today's traditional APU with fuel cells. In this work presents six different common fuel cell types which used commercially in various areas in the market. We have also analyzed and investigated the most suitable fuel cell types and have chosen to apply the SOFC-GT Hybrid Systems. We have investigated and compared both systems with pros and cons. We have used different methods in this work including the FOI3-method and Safran & Honeywell for calculations of emissions for all systems. Finally, we have analyzed and investigated the emissions, noise and weight for both systems. / Nuvarande Auxiliary Power Unit (APU) bidrar mycket negativt till växthuseffekten i form av emissionsutsläpp och även i form av buller och är dessutom mycket tunga. Behovet av mer elektricitet ökar i flygplan och därför vill stora flygplanstillverkare såsom Boeing och Airbus övergå till more electric aircraft (MEA) vilket är lättare och har mindre miljöpåverkan. Syftet med detta arbete är att undersöka möjligheterna av att ersätta dagens traditionella APU mot bränsleceller. I detta arbete presenteras sex olika bränslecellstyper som finns på marknaden och används kommersiellt inom olika områden. Vi har analyserat och undersökt de lämpligaste bränslecellstyper för applicering och därefter har vi valt att implementera SOFC- GT Hybridsystemen. Vi har undersökt och jämfört båda systemens för- och nackdelar. Metodmässigt används bland annat FOI3-Metoden och Safran & Honeywell för beräkningar av utsläpp av emissioner för samtliga system. Slutligen har vi analyserat och undersökt skillnader i utsläpp av emissioner, buller och vikt för båda systemen. SOFC SOFC-GT Hybridsystem Auxiliary Power Unit (APU) Fuel Cells Aircraft Aviation. Bränsleceller Emissioner Växthuseffekten Ersätta APU:n Klimat Civila luftfarten Hybridsystem. Aerospace Engineering Rymd- och flygteknik
12	Klimatpåverkan från markanläggning vid nybyggnation : En fallstudie för ett verkligt projekt från ByggDialog Forsberg, Frida, Johansson, Camilla January 2024 (has links) Klimatpåverkan i form av koldioxidutsläpp från uppförande av nya byggnader är något som byggsektorn vill minska. En åtgärd som Boverket vidtagit sedan 2022 är att en klimatdeklaration för nya byggnader ska göras. Däremot är inte markanläggningen för byggnader inräknade i deklarationen. I nuläget finns det få studier på vad en markanläggning genererar i koldioxidutsläpp vid uppförande av nya konstruktioner. I detta examensarbete ska två olika markanläggningar jämföras och undersökas med avseende på CO2e för kategorierna schakt och bergkross, borrning och sprängning, plantering samt asfalt. Detta är en efterfrågan från ByggDialog för ett verkligt projekt där de två olika markanläggningarna kommer att benämnas som systemhandling och det faktiska utförandet bygghandling. Studien är baserad på korrekta data erhållna av ByggDialog. Tomten om 50 000 m2 är belägen i Sundsvall där byggnaden omfattar 13 966 m2BTA av dessa. Studien har utförts som en fallstudie där beräkningsverktyg, källor och intervjuer användes för att bidra till resultatet. Studien rörande vilken mängd CO2e som markanläggningen avger för systemhandling och bygghandling resulterade i att bygghandlingen avger lägst mängd koldioxidutsläpp. Den största skillnaden mellan förslagen var en stor minskning av schaktningen för bygghandlingen. En åtgärd var att schakta 100 mm mindre och därmed höja byggnaden och grundläggningsnivån. De valde även att spränga mindre vänster om byggnaden samt återanvända mer schakt på plats än systemhandlingen. Det finns också en betydande skillnad i mängden plantering, liksom asfalten för de båda förslagen. Vid jämförelse av koldioxidutsläppet för byggnaden med markanläggningens koldioxidutsläpp syns det tydligt att byggnaden avger mer CO2e än markanläggningen. Produktskedet är en stor bidragande faktor till det stora avtrycket, detta beror främst på den mängd och vilka material som tillverkats. Dock bidrar markanläggningar med en stor mängd koldioxidutsläpp som kan vara värt att ha i beaktning för framtida konstruktioner och projekt. Med det beräknade resultatet kan ByggDialog ta i beaktning vad som varit positivt och negativt med deras valda beslut för markanläggningen. De ger även ByggDialog möjligheten att göra ytterligare åtgärder för framtida markanläggningar, för att på så sätt avge mindre CO2e. / The climate impact regarding carbon dioxide emissions from the construction of new buildings is something the construction sector aims to reduce. One action taken by the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning (Boverket) is the implementation of a building climate declaration since 2022. However, the landscaping for buildings is currently not included in the declaration. Currently, there is virtually no data on the carbon dioxide emissions generated by landscaping during the construction of new structures. This thesis aims to compare and examine two different landscaping approaches concerning CO2e emissions, focusing on excavation and rock crushing, drilling and blasting, planting, and asphalt. This study responds to a request from ByggDialog for a real project, where the two different landscaping approaches will be referred to as "systemhandling" and the actual execution as "ByggDialog". The 50,000 m2 site is located in Sundsvall, with the building occupying 13,966 m2 of it. The study will be conducted as a case study, utilizing calculation tools, sources, and interviews to contribute to the results. The study on the amount of CO2e emitted by the groundwork for the design documents and construction documents concluded that the construction documents approach results in lower carbon dioxide emissions. The most significant difference between the proposals was a substantial reduction in excavation for the construction documents approach. One measure was to excavate 100 mm less and thereby raise the building and foundation level. They also chose to perform less blasting to the left of the building and reuse more excavated material on-site compared to the design documents approach. There was also a notable difference in the amount of planting, as well as in the asphalt used for both proposals. When comparing the carbon dioxide emissions of the building to those of the groundwork, it is evident that the building emits more CO2e than the groundwork. The product stage is a major contributing factor to this significant footprint, primarily due to the quantity and types of materials manufactured. However, groundwork also contributes a considerable amount of carbon dioxide emissions, which is worth considering for future constructions and projects. With the calculated results, ByggDialog can take into account the positive and negative aspects of their chosen decisions for the groundwork. This also provides ByggDialog with the opportunity to implement further measures for future groundwork to reduce CO2e emissions. BTA bruttototalarea koldioxidekvivalenter CO2e växthuseffekten schaktning bergkross sprängning klimatdeklaration mobil kross byggnadselement LCA livscykelanalys byggnadsteknik markanläggning grundläggning Miljöanalys och bygginformationsteknik
13	A REPERCUSSÃO DAS INICIATIVAS DO GOVERNO BRASILEIRO PARA A PROTECÇÃO DA AMAZÓNIA NA IMPRENSA SUECA ONLINE DURANTE O GOVERNO DE LULA / To what extent have the initiatives of the Brazilian government been reported by the Swedish online news providers regarding the protection of the Amazon rainforest during the Lula administration? Barrenechea, May January 2012 (has links) A problemática ambiental no mundo é um tema de suma importância na atualidade. Devido ao incremento do efeito estufa, as mudanças climáticas têm despertado grandes reações no mundo em todas as esferas. Para isso, a Amazónia cumpre um papel decisivo na salvação do planeta e portanto é imprescindível a proteção da mesma. A implementação de uma série de medidas legais do governo brasileiro é fundamental para consegui-la. Este trabalho enfoca a importância global e internacional do assunto, analisando o impacto das iniciativas do governo brasileiro na imprensa sueca versão online. O objetivo deste trabalho é deduzir qual imagem da problemática ambiental amazónica brasileira, das políticas ecológicas brasileiras na Amazónia e indiretamente do Brasil no geral se transmite potencialmente ao leitor sueco. A conclusão obtida concorda com a hipótese que os jornais falam, em pequena escala, sobre o tema ambiental na Amazónia brasileira e sobre as políticas ecológicas brasileiras para a proteção da floresta amazónica. / Environmental issues are receiving more and more media exposure today than ever before. What was first a healthy interest amongst people, has led to serious concerns when one takes into account the repercussions that the greenhouse effect is having on the environment. The increased environmental awareness that now exists amongst an ever growing section of the world’s population, has resulted in politicians having to start to take action as there is now a political will to do so. Brazil has the largest mass of tropical rainforest in the world and its protection is of interest to the Brazilian government, the citizens of Brazil and to the inhabitants of the world. A series of legal action measures have been initiated by the Brazilian government to preserve the wellbeing of the rainforest. This thesis examines how and what the Swedish online news providers have reported these measures during the Lula period of administration. The objective of this thesis is to understand how the Brazilian government’s measures have been perceived by the Swedish online news providers and thus by the reading population. Specifically, the focus is on measures taken by the Brazilian government with regards to Brazilian environmental problems in the Amazon rainforest, Brazilian ecological policy in the Amazonia and how all of this in turn leads to better protection of the Amazon rainforest. The data obtained supports the hypothesis that out of all the Brazilian related articles published by the Swedish online news providers, only a small percentage of the total amount of articles are relating to environmental issues in the Brazilian Amazon rainforest and/or the Brazilian environmental politics to protect the Amazon rainforest. / Miljöproblematiken i världen är en mycket viktig fråga. Den ökande växthuseffektens förändringar på klimatet har väckt stora reaktioner överallt i världen på alla områden. Miljömässigt spelar Amazonas regnskog en avgörande roll i att rädda planeten. Därför är det nödvändigt att skydda Amazonas regnskog. Genomförandet av en rad rättsliga åtgärder från den brasilianska regeringen är avgörande för skyddet av den brasilianska regnskogen. Den brasilianska regeringen har genom lagstiftning försökt att vidta nödvändiga åtgärder för att skydda Amazonas regnskog. Denna studie fokuserar på den internationella betydelsen av ämnet och analyserar hur den svenska pressens internetupplagor behandlar den brasilianska regeringens ansträngningar. Huvudsyftet med detta arbete är att få en uppfattning om hur den brasilianska miljöproblematiken i Amazonas regnskog, lagstiftningen runt densamma samt indirekt Brasilien, förmedlas till den svenska tidningsläsaren. Slutsatsen överensstämmer med hypotesen att tidningarna endast skriver kortfattat om miljöfrågor relaterade till den brasilianska regnskogen i Amazonas och den brasilianska miljöpolitikens insatser för att skydda Amazonas regnskog. Amazon rainforest Brazil meat climate deforestation carbon dioxide greenhouse effect ethanol forest Brazilian government Lula's government Swedish newspapers environmental legislation environment climatic changes environmental policies ecological policies Portuguese Swedish online news providers soybean. Floresta amazónica Brasil carne clima desmatamento dióxido de carbono efeito estufa etanol floresta governo brasileiro governo de Lula jornais suecos legislação ambiental meio ambiente mudanças climáticas políticas ambientais políticas ecológicas português imprensa sueca versão online soja. Amazonas regnskog Brasilien kött klimat skogsskövling avskogning koldioxid växthuseffekten etanol skog brasiliansk regering Lulas regering svenska tidningar miljölagstiftning miljö klimatförändring miljöpolitik ekologisk politik portugisiska den svenska pressens internetupplagor soja. Selva Amazónica Brasil carne clima deforestación dióxido de carbono efecto invernadero etanol bosque gobierno brasileño gobierno de Lula periódicos suecos legislación ambiental medio ambiente mudanzas climáticas políticas ambientales políticas ecológicas portugués prensa sueca versión online soja. Humanities and the Arts Humaniora och konst Languages and Literature Språk och litteratur Specific Languages Studier av enskilda språk

Search results

Ersätta APU:n med SOFC-GT Hybridsystem inom luftfarten

Klimatpåverkan från markanläggning vid nybyggnation : En fallstudie för ett verkligt projekt från ByggDialog