De mjukt svängda takbalkarna hålls uppe av byggnadens inre rum och inre väggar. Balkarna i sig utgör ett vågspel i taklandskapet. Det är en byggnad till synes fri från ytterväggar. Den vintergröna häcken som sveper lägst tomtgränsen agerar insynsskydd och omsluter interiören och glasfasaden. Från husets inre öppnar sig en cirkulär trädgård. Interiören rymmer en exteriör känsla. De cirkulära inre rummen bidrar till en indelning av vrår och rumsligheter där mellanrummen utgör rummen. Den cirkulära rörelsen är ett genomgående grepp som tillika råder i det gemensamma kapprummet och överlag i kommunikationen mellan förskolans inbördes delar. Förutom rörelsen ges en visuell mjukhet. Avsaknaden av både dörrar och interiöra trappor gör att barnen kan röra sig fritt mellan de olika avdelningarna och gemensamma funktioner (med undantag för personalytorna). Under sommarmånaderna finns det möjlighet att öppna upp mot innergården så att även denna blir en del av flödet. Kommunikationscirkeln längs ljusgården är lika mycket tillägnad spring och lek som den har praktiskt syfte. Funktionerna som tillägnas pedagoger och kökspersonal finns förlagda i byggnadens bakre del. Dessa kan nås via en separat personalingång. Mötet med den tilldelade tomten gav mycket att önska i sitt asfalterade täcke och provisoriska uppsyn. Intuitivt ville jag motverka det platta och det trängda som utgjorde barackskolans utomhusmiljö, öppna upp och därmed skapa en bredare förutsättning till aktivitet och rörelse för barnen. Villakontexten gjorde att jag inte ville stapla på höjden medan det tilldelade programmets storlek stod i motsats till detta om det skulle bli över yta till utomhusaktivitet. Konkret resulterade detta i ett aktivt tak som från sidan antagit formen av en mjuk våg. Taket fungerar som en generöst utsträckt lekyta som möjliggör mera spring, och som vintertid förvandlas till en pulkabacke. Taket är försett med ett gräsbeklätt jordlager som därmed är lika mjukt som vilken annan gräsmatta som helst. Vidare i fråga om utomhusmiljö så har byggnaden förutom det aktiva taket försetts med en central cirkulär ljusgård i markplan. Med en diameter på tretton meter blir detta en plats för de allra minsta och överlag en lummigare kontrast till det mer öppna och vidsträckta. Härifrån nås trappan som leder upp till taket. När entrédörren öppnas möts besökaren av en skymtande vy från ljusgården. Takbaklarna förstärker denna riktning. Efter att ha hängt in sina ytterkläder går barnen vidare till sin respektive avdelning. Avdelningarna är visserligen indelade efter ålder men husets öppna karaktär bidrar till att åldersgrupperna möts i större utsträckning än annars. Takets sidobeklädnad samt räcket som fortsätter ner över beklädnaden är av svart plåt medan den inre miljön andas trä. Ambitionen är att byggnaden trots sin glasade fasad ska få ett varmt inre med tydlig exteriör karaktär där trä och anslutande vegetation kontrasterar till luftigheten som glaset bidrar med. / The softly curved roof beams are held up by the building’s inner rooms and inner walls. The beams themselves creates waves of wood in the ceiling. It is a building seemingly free from walls. The evergreen hedge that sweeps along the property line gives a level of privacy and envelops the interior enviranment and its glass facade. In the core of the house a circular garden is found. The interior has an exterior feel to it. The cylinder shaped walls contribute to a semi-separation of nooks and rooms in the open space. In that way the space in between becomes the actual rooms. The circular movement is rather consistent and can too be seen in the common cloakroom and in the overall communication between the different parts of the preschool. In addition to the movement it alsocreates a visual softness. The absence of doors and interior staircases allows children to move freely between the different areas and functions (with exeption of the staff area). During the summer months it is possible to open up to the courtyard so that this too becomes part of the openness. The communication circle along the atrium are equally dedicated to movement and play as it has practical purpose. The space dedicated for teachers and kitchen staff are places in the back of the building. These can be accessed via a separate staff entrance. The very first meeting with the given plot gave a lot to be desired with its paved duvet and temporary emission. Intuitively I wanted to work against the overall flatness and the clear lack of outdoor space, open up and broader the possibilities for activity and movement for the children. The low recidence neighborhood made me avoid buildning too high, while the expanded size of the given program stood in contrast to this, it there would be any space left for outdoor activities. This resulted in an roof shaped as a soft wave. The entire roof makes as a generous play area which enables more running, and during winter turns into a sledding hill. The roof is provided with a layer of soil and grass which makes it as soft as any other lawn. Further in addition to the roof the preschool is provided with a central circular atrium on the ground floor. With a diameter of thirteen meters, this will be an area for the little ones and an overall contrast to the generous roof surface. From this garden the stairs leading to the roof is reached. When entering the front door, the visitor faces a view from the atrium. The roof beams enhances this direction. After taking of their outdoor clothes the children continues to their class. The classes are indeed divided by age, however the buildings open character unites the different age groups to a greater extent than otherwise. The side of the roof and its handrail is of black metal while the internal environment breathes of wood. My ambition is that the building despite its glazed facade will have a warm interior with an exterior character where the wood material and the surrounding vegetation contrasts the airiness that comes with the glass.

No description available.

This paper analyses the Fogelstad Citizen School for Women in relation to first andsecond-wave feminism in Sweden. The school was established not long after women in Sweden were given the right to vote in 1921, with the purpose of educating women in civic education, in order for them to be able to make use of their newly gained rights.The school and its founders had thus a close connection to the ideas of Swedish first-wave feminism. On the other hand, the school shut down in 1954, about a decade before second-wave feminism is considered to have started in Sweden in the late 1960’/70’s. Hence, the school was active between two so-called “waves”. By analysing specific ideas on women expressed through course notes from the school’s later years, 1939–1945, this paper explores ideas about women that women’s specific qualities were emphasised in order to argue for women’s increased participation in society, while contextualising with other contemporary tendencies and events in Swedish society. A closer examination shows that specifically the school’s founders and its teacher in citizenship, Ebba Holgersson, were promoting gender essentialism, emphasising women’s nurturing characteristics and using it as an argument for women to participate more in societal and political matters. The results further imply that while this period cannot be attributed a specific feminist “wave” with regards to how a social movement’s wave it was defined, it was nonetheless a period where feminist ideas flourished and thus worked as bridge between first and second-wave feminism.

Problemformulering: Vi lever i ett samhälle som präglas av digitalisering och som i ochmed det är i ständig utveckling. Trender kommer och går påmarknaden vilket innebär många förändringar som företag måsteta i beaktning. Ett företag som stannar upp i sin utveckling ersättssnabbt av ett nytt företag och riskerar att försvinna frånmarknaden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra användandet avmarknadsstrategier för anpassning till olika trender inom modeochlivsstilsbranschen. Som grund för detta avser vi att analyserabetydelsen av olika trender och tredje vågen samt kopplingendäremellan. Metod: Uppsatsen bygger på en induktiv ansats där vi använt oss av enkvalitativmetod vilket innebär att vi använt oss av en ostruktureradintervjuguide när vi intervjuat sex utvalda respondenter. Referensram: Uppsatsen betonar den tredje vågen, trender samtmarknadsstrategier, detta är de områdena som vi finner intressantaoch relevanta att undersöka för att få ett så givande resultat sommöjligt i vår forskningsfråga. Slutsats: Vi tycker oss ha kunnat urskilja att svenska mode- ochlivsstilsföretag inte gör några större åtgärder för att förutspå nyamarknadstrender. Sverige är en homogen marknad vilket innebäratt det är svårt för företag att vara trendskapare eftersom enhomogen marknad oftast väntar med att ta efter en trend tills denär erkänd. Många företag jobbar därför med att fokusera på attefterlika de företag som sätter trenderna.

De senaste åren har en nationell ödehusrörelse vuxit fram i Sverige. Många initiativ går att spåra till Facebook-gruppen Jag räddade ett ödehus! med drygt 20 000 medlemmar. En rörelse där kärleken till landsbygden och miljön är påtaglig. Ödehusrörelsens framgång och det ökande intresset för ett miljövänligt liv på landet kan sägas motverka den destruktiva utvecklingen med avfolkning på landsbygden. Därför är syftet med den här studien att undersöka hur ödehusen kan omvändas till en resurs och således driva på en viss kontraurbanisering. Kontraurbanisering ses som något positivt som kan leda till en mer geografiskt jämställd välfärd. Uppsatsens studieområde är Skellefteå kommun, men använder ett kombinerat mikro- och makroperspektiv och därför kan delar av studien förhoppningsvis även vara applicerbar på andra områden. Studiens metod är uteslutande kvalitativ och utgörs främst av en intervjustudie med två “husräddare”, en mäklare som specialiserat sig på landsbygden i Norra Västerbotten samt två kommunala representanter. Resultatet indikerar en landsbygdsutveckling där ödehusen kommer att utgöra en ny form av resurs och med det nya möjligheter, om än mycket är beroende av en fortsatt kunskapsspridning.

No description available.

Introducing a new type of IT-structure means a change that employees within an organization must adapt to. Today, many companies have implemented information technology in the form of Enterprise Resource Planning (ERP) Systems and find themselves in th so-called Second Wave stage where an after work is ongoing with continual improvement that involves changes that employees need to understand and act upon. To learn how to work with these recurrent misadventures is of importance because it is seen as a critical factor in order to take advantage of the ERP system and its benefits. To study this a study was conducted through personal interviews at Apoteksgruppen AB which a few years ago introduced a new ERP system. There the authors saw that employees learned in different ways depending on the position, and that the more responsibility this person had the greater freedom this person had to resolve their problems and therefore learned more effectively. The internal support team also proved to play a more important role in addition to this learning.

Denna uppsats beskriver den forskning och det konstnärliga arbete Hannes Ferm gjorde inför Bloom, hans soloutställning på Konstfack. Bloom var ett musikaliskt performance som - med Mark Fishers iakttagelse om kapitalistisk och teknologisk acceleration i förhållande till kulturell stagnation i åtanke - skapades med ambitionen att visualisera ett estetiskt uttryck för en verklighet där denna förskjutning accelererat ytterligare. Hur skulle popmusik ta form i en sådan framtid? Verket byggde på tre karaktärer, tre olika svar på frågan, där varje karaktär representerade ett tema och ett musikaliskt uttryck.  Uppsatsen använder en av dessa karaktärer för att navigera ett antal forskningsfält - musik- och kulturhistoria, sociologi, klimatforskning och samtida popkultur, samt iakttagelser och erfarenheter från både det konstnärliga arbetet och från livet som verksam musiker. Genom att jämföra aspekter av vår samtids teknologiska, kapitalistiska och kulturella tillstånd med samma aspekter av 1970-talet, ämnar uppsatsen att ta reda på åt vilket håll dessa saker verkar flödar, och i vilken hastighet.

Bakgrund: Vården som helhet fick ändras om under våren 2020 när COVID-19 pandemin drabbade hela världen. Intensivvårdssjuksköterskor runt om i världen fick ändrade arbetsförhållanden och de ställdes inför stora utmaningar. Många patienter blev svårt sjuka och krävde intensivvård. Det nya viruset gick inte att behandla vilket ledde till stora dödssiffror.  Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med COVID-19 under pandemins första våg. Metod: Kvalitativ systematisk metod med induktiv ansats utifrån Bettany-Saltikovs och McSherrys (2016). Resultat: Analysen resulterade i en huvudkategori och fem kategorier. Den övergripande huvudkategorin som framkom var “Att som IVA-sjuksköterska stå öga mot öga med COVID-19” där varierande erfarenheter hos IVA-sjuksköterskorna tydliggjordes. Under huvudkategorin framkom i sin tur fem kategorier “Rädsla för hotet mot den egna hälsan”, “Känslomässigt kaos när det okända blir verklighet”, “Att hantera en främmande situation”, “Hinder i vårdandet under första vågen” och “Att kunna upprätthålla god vård trots svåra omständigheter”. Slutsats:  Genom att beskriva Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter under första vågen av COVID-19 kan det bidra till en ökad förståelse och fördjupa kunskapen kring den komplexa situation som pandemin innebar.

Detta examensarbete djupdyker i de språkliga, kontextuella och kognitiva utmaningar som andraspråkare står inför vid matematisk problemlösning inom kombinatorik. Genom observationer av elevers arbete i smågrupper deltog informanterna aktivt i lösningen av övningsuppgifter. Dessutom belystes användningen av kvalitativ metod för att utforska elevers utmaningar och söka lösningar. Datainsamlingen, fokuserande på informanternas svar och observationer, övervann initiala rekryteringsutmaningar. Arbetet understryker vikten av att identifiera och förstå de specifika utmaningar som andraspråkare mötte inom matematikämnet, med syftet att utveckla effektiva undervisningsmetoder och stödsystem.Det teoretiska ramverket och analysmetoder som användes för att kategorisera datamaterialet enligt problemrummet var Campbells modell och MAD-diagram. De gav en djupare inblick i varje specifik grupp och identifierade utmaningar under observationerna. MAD-diagrammet använde olika färger för att representera problemrummets aspekter och tiden mättes i sekunder för att fånga varje nyans i gruppens prestation under olika uppgifter. Olika koder och bokstäver användes i diagrammet. Forskningsfrågor som rapporten svarade på handlade om hur uppgiftskontexten kunde utgöra kulturell och språklig kontext/färgning för elever med utländsk bakgrund vid matematisk problemlösning i sannolikhetslära, särskilt kombinatorik och hur elevgruppernas aktiviteter hade utvecklat sig över tiden de löser en uppgift.Resultaten pekade på att uppgiftskontexten utgjorde en potentiell barriär för elever med utländsk bakgrund, där förståelse av såväl den kulturella kontexten som begreppen kunde vara utmanande. För att skapa en inkluderande matematikundervisning föreslogs strategier, inklusive en tidig betoning av kulturella aspekter i undervisningen. Dessutom fanns det påverkan av gruppstrutur på gruppresultat och aktiviteter som pågick under observationstider.Diskussionen kretsar kring kulturella perspektiv i olika grupper och deras påverkan på uppfattningar, särskilt när det gäller kulturkrockar kring matval och klädesval. Vikten av att förstå och respektera olika kulturella normer betonas.