Syftet med studien har varit att få fördjupade kunskaper om hur kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation upplevt att delta i gruppbehandling som ett led i utvecklandet av gruppbehandling inom kommunal familjerådgivning/krismottagning. En kvalitativ studie gjordes utifrån data från två olika verksamheter. Tre kvinnor svarade på öppna enkätfrågor och ytterligare tre kvinnor djupintervjuades. Materialet analyserades med innehållsanalys. Resultaten beskrevs utifrån kategorierna: Den värdefulla gruppen, En dömande omvärld, Upplevda brister med gruppbehandlingen, Behov av fortsatt terapi. Sammanfattningsvis visar studien att gruppbehandling upplevts mycket värdefull, att det är viktigt att behandlingen är tillräckligt lång och att individuell psykoterapi bör erbjudas efter gruppbehandlingen. Gruppbehandlingen bör därmed göras längre och kan även förbättras genom att lägga till interventioner utifrån KBT.

The aim of this study was to analyze how discourses about domestic violence emerges in policy and practice, and to investigate how those discourses may change from a structural, political level to a local, practical level. The research questions focused how the problem of domestic violence is formulated at national and local level, scrutinizing the different discourses framing and reproducing the causes and solutions of the problem, and also to deduce how different context affects formulations. The empirical material consists of policy plans and interviews with social workers. The findings indicates that the issue of domestic violence is articulated differently on different levels. In action plans on the national level, the domestic violence is formulated within a structural discourse, being a problem on a (gender-) political level, whereas professional social workers recognizes domestic violence as a personal problem within an individual oriented discourse. On the local level, domestic violence is viewed as something separated from the gender influenced discourse identified on the structural level. The discourses change in relation to the surrounding contexts and depend on both time and space. Unanimously domestic violence is addressed as a serious problem that should be managed with individual efforts. Conflicting discourses lead to incomprehension between theory and practice, and victims of violence are treated with other measures than the ones that the government out mapped.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Två av tio kvinnor i världen har någon gång utsatts för fysiskt våld av en närstående. Det finns olika faktorer som kan påverka en kvinna att söka hjälp hos sjukvården som exempel typ av skada, utbildningsnivå eller känsla av skuld. Det första mötet i sjukvården för den våldsutsatta kvinnan blir ofta med en sjuksköterska. Sjuksköterskan har ett ansvar att i ett tidigt skede upptäcka våldsutsatta kvinnor och detta kräver en hög grad av kompetens. Om sjuksköterskan brister i sin kompetens kan risken att frågor om våld inte ställas eller ställs på fel sätt. Det kan finnas olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens och författarna vill i denna litteraturstudie belysa dessa. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans kompetens i bemötandet av kvinnor utsatta för fysiskt våld i nära relationer. Metod: Metoden var en litteraturstudie med induktiv ansats. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades och analyserades med stöd av en latent innehållsanalys. Analysen resulterade i två kategorier och fem subkategorier. Resultat: Kategorierna som skapades var “Sjuksköterskans osäkerhet i yrkesrollen och på arbetsplatsen”, med tillhörande subkategorierna ”bristande rutiner”, ”bristande teamarbete” samt ”bristande kunskap”, och ”Sjuksköterskans professionella förhållningssätt” med tillhörande subkategorierna ”sjuksköterskans emotionella engagemang” samt ”sjuksköterskans fördomar”. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever en brist på kunskap, rutiner och utbildning inför bemötandet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Genom att öka medvetenheten generellt om de faktorer som kan påverka sjuksköterskans kompetens kan möjlighet till kompetensutveckling ges.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie om våld i nära relationer. Syftet är att undersöka erfarenheter hos kvinnor i Sverige och Armenien som har levt i en våldsrelation, samt undersöka hur man förhåller sig till det utifrån den kontext man befinner sig i, men även undersöka vilket bemötande man får av sina vänner, familj och staten. Våld i nära relationer är ett omfattande problem och berör inte bara den enskilda människan utan är ett samhälleligt problem som berör och rör oss alla. Uppsatsen bygger på åtta kvinnors berättelser varav fyra kvinnor i Sverige och fyra kvinnor i Armenien och om deras liv och vardag i en våldsrelation. Det gemensamma i vårt resultat är att det spelar ingen roll om du bor och lever i Sverige eller i Armenien angående kvinnornas upplevelser av våldet både känslomässigt och socialt. Det som däremot skiljer länderna åt var vilket stöd som kvinnorna fick från familj, vänner och statliga organisationer.

Abstrakt Bakgrund Våldsutsatta kvinnor är i behov av vård vare sig den kommer från en akutmottagning eller hälsocentral. Det förekommer att vårdpersonal inte lyckas identifiera våldet hos kvinnor som inte har synliga skador. Kvinnorna kan därmed uppleva onödigt lidande. Teoretisk referensram är Erikssons (1994) teorier om lidande. Syfte Att belysa våldsutsatta kvinnors erfarenheter av att möta sjukvården. Metod En systematisk litteraturstudie har tillämpats. 13 artiklar valdes från databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed, och en kritisk granskning genomfördes följt av en innehållsanalys. Resultat Resultatet framförs i fyra kategorier: Att erfara brister i vården, att känna rädsla, att inte bli tagen på allvar och att inte känna sig omhändertagen. Det framkom att många våldsutsatta kvinnor upplever vårdpersonal som okunnig inom ämnet samt att kvinnorna kände sig respektlöst behandlade, upplevde att det inte fanns tillräckligt med tid, men även att vårdpersonalen inte tog hänsyn till deras integritet. Slutsats Våldsutsatta kvinnor som söker vård upplever att vårdpersonal har bristande kunskaper gällande ämnet. Det bidrar till att personalen kan missa om en kvinna är våldsutsatt. Sjukvårdspersonal bör få relevant utbildning för att kunna hjälpa. Nyckelord Våldsutsatta kvinnor, våld i nära relationer, sjukvård, erfarenheter

Bakgrund: Våld i nära relationer kan drabba både män och kvinnor och innebära att personen utsätts för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, ekonomisk/materiell utnyttjande och isolering. När det gäller mäns utsatthet för våld i nära relationer är den vanligaste formen av våld psykiskt våld. En stor andel män som utsätts för våld i en nära relation väljer att inte anmäla då de är rädda för att inte bli trodda. Syfte: Syftet var att beskriva hur män kan uppleva att utsättas för våld i en nära relation. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrån Högskolan i Kristianstads granskningsmall för kvalitativa artiklar och analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs analysprocess. Resultat: Männens upplevelser av att utsättas för våld i en nära relation presenteras i form av tre kategorier, våldets karaktär som beskriver männens upplevelser av hur olika typer av våld yttrar sig och den andra kategorin våldets konsekvenser beskriver hur konsekvenser som uppkommit till följd av våldet påverkar männens liv. Den sista kategorin att söka hjälp efter våldsutsatthet beskriver männens upplevelse av att söka hjälp samt männens upplevelse av att kunskap kring våldsutsatta män saknas. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras litteraturstudiens metod utifrån de fyra trovärdighets begreppen tillförlitlighet, verifierbarhet, pålitlighet och överförbarhet. I resultatdiskussionen diskuteras två centrala fynd som gjorts i resultatet, att bli sedd som en person och inte som en man och bristen på kunskap gör att männen inte får den hjälp de behöver. Dessa fynd diskuteras utifrån personcentrerad vård, etiska principer och lagar.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem i världen. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt och sexuellt och även i kombination. Detta skapar stort lidande och påverkar den utsattas hälsa i stor omfattning då våldet kan orsaka ohälsa, skador och dödsfall. Akutsjuksköterskan har en betydande roll vid identifiering av våld i nära relationer vid besök på akutmottagningen och därmed kan ge stöd och hjälp vid behov. Dock påverkar aktuella förutsättningar dess möjlighet till identifiering av dessa patienter. Syftet var att utforska tillgänglig evidens gällande akutsjuksköterskans förutsättningar att identifiera patienter där det kan misstänkas att våld i nära relationer förekommer. Den valda metoden var en integrativ systematisk litteraturöversikt där femton artiklar inkluderades, sex kvalitativa och nio kvantitativa, vilket presenterades i form av en tematisk analys. Resultatet påvisade att akutsjuksköterskorna påverkades av ”Känslornas berg- och dalbana” och ”Förutsättningarnas otillräcklighet”. Okunskap, brist på utbildning, egna värderingar och rädslor samt känsla av otillräcklighet, brist på riktlinjer och språkliga barriärer påverkade deras förutsättningar. Medicinska åtgärder prioriterades framför omvårdnadsåtgärder och akutmottagningens miljö hindrar och påverkar samtal mellan patient och akutsjuksköterska och dess integritet. Detta leder till kluvna känslor och etisk stress hos akutsjuksköterskan över att inte kunna erbjuda tillräckligt god och säker vård vid misstanke om våld i nära relationer.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett världsomfattande problem som främst drabbar kvinnor och innefattar fysiskt, sexuellt och psykiskt våld. Sjuksköterskan är ofta den första som möter dessa kvinnor i vården och har ett stort ansvar att identifiera dem. Nationella och globala riktlinjer för hanterandet av de våldsutsatta finns, trots detta missas utsatta kvinnor att fångas upp. Uppsatsen hade sin teoretiska grund i det vårdande mötet. Syfte Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera och vårda kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod En litteraturstudie baserad på åtta kvalitetsgranskade kvalitativa och kvantitativa studier, tagna från databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna analyserades med hjälp utav en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor erfor att bristande kunskap, otillräcklig utbildning och ogynnsamma arbetsförhållanden var anledningen till att kvinnor inte identifieras. Tiden var en viktig aspekt, vissa menade att tid fanns medan andra menade att tiden var en bristande faktor. Slutsats Uppsatsens resultat visade att sjuksköterskor runt om i världen behövde bättre förutsättningar i form av träning ute i verksamheten, men också tydligare riktlinjer och verktyg. Vidtas dessa förbättringar, kan hanterandet av frågan om våld i nära relationer underlättas och fler våldsutsatta kvinnor identifieras i ett tidigare stadie.

Bakgrund I en vårdrelation ska patienten ha möjlighet att uttrycka sina behov, begär och problem. För att en vårdrelation ska fungera behöver den bygga på ömsesidighet. Kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer har ofta en rädsla för gärningsmannen och ett lågt självförtroende. I dagsläget finns en kunskapsbrist hos sjuksköterskor i att möta de våldsutsatta kvinnorna vilket bidrar till att de inte alltid får den vård de har rätt till. Syfte Syftet var att beskriva vilka faktorer som påverkar vårdrelationen vid mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskan. Metod Metoden som valdes var en litteraturöversikt och sökningarna gjordes i databaserna CINAHL Complete och Pub Med. Sökningarna resulterade i 15 artiklar som inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys där fyra underrubriker och en huvudrubrik skapades. Resultat Vårdrelationen påverkades positivt av att sjuksköterskan lyssnade, skapade förtroende och tillit till den våldsutsatta kvinnan. Kunskap och erfarenhet hos sjuksköterskan gav ett stärkt självförtroende vilket bidrog till att frågan om våld kunde lyftas. Utbildning och riktlinjer var ett hjälpmedel för att stärka sjuksköterskan i mötet. Kvinnorna önskade konkret stöd och information under mötet med sjuksköterskan. Slutsats Kunskap och erfarenhet är nödvändigt för att sjuksköterskan ska vara säker i sin profession och därmed kunna stärka kvinnors självförtroende. Våldsutsatta kvinnor är i behov av tillit, förtroende och information under mötet för att en vårdrelation ska kunna skapas. Det kan möjliggöra att kvinnan får hjälp att ta sig ur sin situation. Nyckelord: Möte, Kvinnor, Sjuksköterska, Våld i nära relationer, Vårdrelation

Bakgrund: Våld mot kvinnor anses idag vara ett omfattande folkhälsoproblem. Var tredje kvinna i världen har varit offer för våld i nära relationer. Sjuksköterskan har en avgörande roll i att identifiera våldsutsatta kvinnor, däremot beskrivs en bristande kunskap gällande detta hos sjuksköterskor. Genom att utföra en litteraturstudie baserad på publicerade vetenskapliga artiklar som beskriver sjuksköterskors upplevelser av att ställa frågan kring våldet kan det belysa eventuella svårigheter och hinder. Detta kan skapa förutsättningar för förbättring kring sjuksköterskans identifiering av dessa kvinnor. Syfte: Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera våldsutsatta kvinnor. Metod: Allmän litteraturöversikt med induktiv ansats som baserats på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskade enligt Kristensson (2014) granskningsmall och analysen är gjord enligt Fribergs dataanalys (2022). Resultat: De fyra huvudkategorierna som presenteras är emotionell påverkan, organisatoriska faktorer, otillräcklig kunskap och egna värderingar. Dessa mynnar sedan ut i underkategorierna obehag, rädsla, arbetsbelastning, brist på verktyg och strategier, brist på utbildning, betydelsen av erfarenhet, attityd och kulturella värderingar.  Slutsats: Sjuksköterskors brist på kunskap, erfarenhet, verktyg och strategier tillsammans med hög arbetsbelastning bidrar till att identifieringen av de utsatta kvinnorna uteblir. Utbildning inom ämnet kan bidra till att minska hindren och öka möjligheterna för identifiering av våldsutsatta kvinnor.