Bakgrund: Skolsköterskan har genom sina återkommande hälsosamtal och hälsobesök en unik möjlighet att träffa alla elever och då ställa frågan om de blivit utsatta för våld i hemmet. Det är en svår uppgift att ställa frågan om våld. Skolsköterskan är en person som kan göra stor skillnad i en elevs liv. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors upplevelse av att fråga barn om våld i hemmet. Metod: Fem intervjuer genomfördes med skolsköterskor praktiskt verksamma i skolor från förskoleklass och till årskurs nio. Data analyserades med kvalitativ innebördsanalys. Resultat: Under analysens gång uppkommer fem stycken teman; Att skapa en trygg relation till eleven, Att vara tillgänglig för eleven, Att känna en egen rädsla för ämnet våld i hemmet, Att känna sig ensam på sin arbetsplats samt Att använda hälsosamtalet och FN:s barnkonvention som verktyg. Konklusion: Denna studie visar att skolsköterskor upplever det svårt att prata med eleven om våld i hemmet. Hälsosamtalen skapar relation men öppnar inte upp till samtal om våld i stunden. Tillgängligheten med en öppen mottagning till skolsköterskan är oerhört viktig. Resultatet bör kunna användas till att utveckla hälsosamtalen och frågeformulären så att elevens egna ord används. / Background: Through regular health consultations and health appointments the school nurse has a unique opportunity to meet all the students and then be able to ask whether they have been victims of domestic violence. To ask about domestic violence is a difficult question. The school nurse is a person who can make a big difference in student's life. Purpose: The purpose of this study was to illustrate the experiences of school nurses asking students about domestic violence. Method: Five interviews were conducted with school nurses practitioners in schools from pre-school to grade nine. Data was analysed using qualitative meaning analysis. Results: During the course of the assay five themes occur; To create a secure relationship, To be available for the student, A feeling of fear for the subject domestic violence, A feeling of loneliness at work, and To use the health consultations and The UNICEF CRC (Convention of the Rights of the Child) as tools. Conclusion: This study shows that school nurses find it difficult to talk to students about domestic violence. A health consultation creates relationships but does not create windows to talk about domestic violence. The availability of a drop-in school nurse's clinic is important. This result should be able to be used to develop health consultations and questionnaires so that the very own words of the students are used.

Barn som bevittna våld i nära relationer brukar likställas med att utsättas för psykisk misshandel. Att utsättas för psykisk misshandel som barn kan resultera i en mängd skadeverkningar, detta på såväl kort som lång sikt. Studiens syfte är att synliggöra barnens situation när de bevittnar våld i nära relationer, vad säger aktuell forskning om detta? Den använda metoden i denna studie är en kvalitativ, systematisk litteraturstudie med en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys. Studien är baserade på internationella och nationella vetenskapliga artiklar Den teoretiska utgångspunkt som använts var anknytningsteori och copingteori. Resultatet visar att flickors får fler inåtvända beteendeproblem medan pojkar utvecklar fler utåtagerande beteendeproblem vilket i stort kan kopplas till anknytningsteorier. De aktuella handlingsstrategier som används varierar mellan åldrarna då yngre barn är mer benägna att gömma sig för att slippa undan våldet medan äldre barn fysiskt försöker stoppa våldet. Studiens slutsatser är att barn som bevittnar våld utvecklar ett flertal psykiska, fysiska och sociala problem på grund våldet. Många barn känner sig svikna av samhället då barnen inte får hjälp i tid. Av denna anledning borde yrkespersoner som arbetar med barn ha vetskap om de symptom som dessa barn kan utveckla för att barnen snabbare ska få hjälp.

Våldsutsatta barn kan uppvisa en mängd olika beteendeförändringar, däribland social omogenhet, aggressivitet och kontaktsökning. Förskolan kan vara en trygg plats för utsatta barn där de får uttrycka sina känslor, men även en plats där deras situation kan uppdagas. Däremot följs inte alltid anmälningsplikten av yrkesverksamma i förskolan vilket kan resultera i att fallet går obemärkt hos socialtjänsten. Syftet med denna studie var att, med hjälp av intervjuer, undersöka hur förskollärare kan upptäcka och stötta barn som blir utsatta för våld i hemmet samt vilken betydelse förskollärare har för utsatta barn. Anknytningsteorin och Bronfenbrenners ekologiska systemteori användes i studien för att synliggöra vilken betydelse olika miljöer har för utsatta barn. Den tematiska analysen visar att pedagogerna ser sig själva och förskolan som otroligt viktiga, att förskolan kan bidra med en trygg och välkomnande miljö där utsatta barn kan uppmärksammas och få uttrycka sina känslor utan att det resulterar i negativa konsekvenser. Resultatet visar även att pedagogerna tenderar att föra loggbok över barns uttalanden och fysiska skador istället för att direkt göra en anmälan. En slutsats är att pedagoger saknar kunskap i ämnet, vilket kan bidra med svårigheter att skilja på utsatta barn och barn som uppvisar avvikande beteenden av andra orsaker.

<p>År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt.</p><p>En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.</p>

År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt. En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.

Syftet bakom föreliggande studie var att undersöka och analysera orsaker som kan föreligga till att en människa har ett våldsutövande beteende samt om det finns några skillnader mellan kvinnor och mäns utövande av våld. Därefter lades fokus på att belysa våra informanters utsagor för att sedan sammankoppla de med relevant litteratur för att slutligen besvara våra frågeställningar. Med den kvalitativa forskningsintervjun som utgångspunkt har fem informanter intervjuats runt om i Sverige. Det urvalet som författarna fokuserade sig på i denna studie var målinriktat urval. Det huvudsakliga resultatet visar att de signifikanta skillnaderna mellan män och kvinnors våldsutövande är att män tenderar att använda sig av mer fysiskt våld medan kvinnor använder psykiskt våld. Vidare visar studiens resultat att orsakerna bakom brukandet av våld dels kan ses komma från barndomen, dels vara en handling man använder för att utöva makt över någon annan och därmed bero mycket på en persons självförtroende samt att en vanlig orsak ses vara en kombination av riskfaktorer och slutligen att dessa orsaker ter sig vara samma mellan män och kvinnor.

Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka kunskaper sjuksköterskan behöver för att kunna identifiera och bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande litteraturstudie och baserades på sexton vetenskapliga artiklar som söktes på databaserna Cinahl och PubMed. Huvudresultat: Synliga symtom på fysiska skador är oftast inte orsaken till varför våldsutsatta kvinnor söker vård. Det har visat sig att de är mer benägna att söka för somatiska problem som buksmärta, ryggsmärta och sexuellt överförbara sjukdomar. Även psykisk ohälsa är vanligt förekommande. För att upptäcka att kvinnan är våldsutsatt är det viktigt att sjuksköterskan ställer frågor om våld i nära relation. I mötet med kvinnan är det betydelsefullt att som sjuksköterska inge förtroende, ge stöd och främja kvinnans säkerhet. För att sjuksköterskan ska kunna hantera situationen och bemöta kvinnan professionellt behövs utbildning samt riktlinjer inom vården. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer kunskaper för att kunna se tecken och symtom som tyder på att kvinnan utsatts för våld. För att sjuksköterskan ska kunna hantera mötet på ett professionellt sätt och veta hur frågor om våld i nära relation ska ställas har ett flertal studier påvisat att specifik utbildning behövs.

Den här uppsatsen har en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med vuxna individer som vuxit upp i hem där det förekommit våld. Uppsatsen behandlar respondenternas upplevelser av om och hur det talades om våldet samt den respons de upplevt från utomstående kopplat till våldet. Syftet med detta arbete var att utifrån ett barnperspektiv belysa hur respondenterna upplevt att de signalerat eller talat om våldet samt hur de uppfattat den respons de fått. Metoden som har tillämpats har haft en fenomenologisk utgångspunkt med semistrukturerade intervjuer med elva personer; nio kvinnor och två män. Med hjälp av vårt val av teoretiska utgångspunkter, stigma och responsperspektivet, har det varit möjligt att besvara studiens syfte och frågeställningar. Resultatet visar att våldet inte skedde i ett socialt vakuum; det har funnits någon/några utanför familjen som har känt till våldet. Endast två av elva respondenter uppger att ingen utanför den allra närmaste familjen visste om det. Vi har även funnit att barnen i denna studie har kommunicerat att de inte mår bra samt att det i de flesta fall funnits personer som vetat om våldet men inte agerat tillräckligt kraftfullt. Vi vill med denna studie ta vara på de vittnesmål som respondenterna delar och förhoppningsvis bidra med ökad kunskap inom ämnet. Uppsatsens titel är en del av ett citat från en av våra respondenter och syftar till att våldet har varit känt även utanför familjen men att det inte talats om det.

Introduktion: Det är en mänsklig rättighet att leva fri från våld. Varje människa har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Ändå är mäns våld mot kvinnor ett av de största problemen i samhället i Sverige idag. Drygt var femte person i befolkningen har någon gång blivit utsatt för våld i nära relation. Kvinnor är särskilt utsatta – var fjärde kvinna jämfört med var sjätte man. Med vilken typ av omvårdnad kan sjukvårdspersonal möta utsatta kvinnor på bästa sätt? Vad har dessa våldsutsatta kvinnor för behov av vård? Syfte: Syftet var att beskriva vårdbehov hos kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation samt vad vårdpersonal behöver för att uppfylla dessa behov. Metod: En beskrivande design med kvalitativ ansats med litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Resultat: Våldsutsatta kvinnors behov delas in i fyra olika kategorier: Betydelsen av att få möta personal med goda arbetsförhållanden, Upplevelsen av stöd, Identifikation av våldsutsatta kvinnor som söker vård för sekundära följdproblem samt Förtroende för vården. Varje kategori har subkategorier som nyanserar de våldsutsatta kvinnornas behov. Slutsats: Slutsatsen är att ett kunnigt bemötande står i fokus för utsatta kvinnors behov vid deras kontakt med vården. Den utsatta kvinnan behöver mötas med respekt, förståelse och empati, men kanske allra viktigast att hon bemöts med kunskap och god insikt i vad det innebär att vara i hennes situation.

Barn som växer upp med våld i hemmet är inte ovanligt. Under 2015 gjordes 4070 anmälningar om fysiskt våld mot barn Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Betydligt fler barn än så utsätts för psykisk misshandel genom att bland annat bevittna våld mot sina omsorgspersoner. Både fysisk och psykisk misshandel kan få allvarliga konsekvenser för barnets utveckling och de barn som är drabbade utgör också en riskgrupp vad gäller att hamna snett längre fram i livet. Syftet med studien är att få ökad kunskap om upplevelser och konsekvenser av att på nära håll leva med våldet under uppväxten. Studien är kvalitativ med en abduktiv ansats med viss induktiv inriktning, där datainsamlingen gjorts genom intervjuer av fyra, idag vuxna personer utifrån deras utsatthet av våld under uppväxten. Till intervjun användes en intervjuguide med fyra rubriker. Under varje rubrik fanns några uppföljningsfrågor som ansågs svara mot syfte och frågeställningar. Materialet har analyserats med konventionell kvalitativ innehållsanalys. Det studien visat är att isolering av känslor och otrygghet blir konsekvenser av att växa upp med våld i hemmet. Slutsatserna i studien visar att känslor som funnits under uppväxten omformas och till viss del präglar det vuxna livet.